Sök:

Sökresultat:

831 Uppsatser om Kliniska bibliotekarier - Sida 52 av 56

?olika men lika, nu och då ? kan det förankra och bygga broar, här och nu...?

Utifrån tanken om ett kulturarvsarbete som är inspirerat av mångfald och delaktighet vill jag undersöka två olika arkeologiprojekt riktade till skolbarn. Kan den här typen av arkeologiverksamheter hjälpa barn och ungdomar med olika ursprung att finna en förankring i sin närmiljö? Kan man på det här sättet öka barn och ungdomars förståelse för att människor på olika platser lever och har levt väldigt olika, men att vi kanske ändå är ganska lika? Skiljer sig Malmö kulturmiljös verksamhet och projektet i Göteborg åt på de här båda punkterna? metod: Studien bygger främst på intervjuer gjorda med barn, lärare och arkeologer som deltagit i verksamheterna. huvudresultat: Arkeologiprojektet i Malmö har sin starka sida i lokal förankring medan Bergsjöprojektets starka sida är att bygga broar. Malmöbarnen har en nyanserad bild av förhistorien, tiden är annorlunda men inte sämre och det finns både för- och nackdelar med hur människor hade det förr. Bergsjöbarnen har klart för sig att liknande fenomen funnits på olika platser i världen under förhistorien. Alla barn har dock gemensamt att deras tänkande är präglat av ett slags framstegstanke ? avsaknaden av modern teknik är en begränsning framförallt när det gäller kontakter och resor. Alla barn, oavsett ursprung, är intresserade och engagerade ? det spelar ingen roll om man har sina rötter på plasten eller ej. Bergsjöbarnens relation till sin hembyggd är präglad av en spänning mellan polerna ?jag? och ?andra?, medan Malmöbarnens resonemang rör sig emellan polerna ?jag? och ?omgivningen?. Arkeologiprojektet i Bergsjön innebar för barnen att de å ena sidan fick upp ögonen för att det funnits människor på platsen väldigt länge och å andra sidan att de genom att visa detta för omvärlden såg en möjlighet att visa på att det finns spännande och intressanta saker i deras hembygd. För Malmöbarnen var det viktigt att utgrävningen var i deras hemmiljö..

MIG ?Det är inga konstigheter?- Ett systematiskt arbetssätt som utvecklar tvärprofessionellt samarbete

Mobil Intensivvårds Grupp (MIG) är ett relativt nytt koncept i vården som startade upp i slutet av 2000-talet i Australien och England. Konceptet bygger på att tidigt identifiera den svårt sjuka patienten genom enkla mätmetoder för att snabbt kunna behandla och på så sätt undvika komplikationer. I Sverige var Lunds Universitetssjukhus först ut 2003 med att införa MIG. På Södra Älvsborgs Sjukhus startade MIG som ett pilotprojekt mot en avdelning 2005 och har därefter successivt utökats till att innefatta hela sjukhuset 2009. Införandet av konceptet är kopplat till ett utbildningsprogram.

Tyreoideastimulerande hormon (TSH) hos katt : preliminära normalvärden samt kliniska användningsområden

Kattens vanligaste endokrina sjukdom är hypertyreoidism. Hypotyreoidism i sin primära form är å andra sidan mycket ovanligt och hos katt förekommer hypotyreoidism främst som en iatrogen sjukdom till följd av överbehandling av hypertyreoidism. Tyreoideastimulerande hormon (TSH) är ett hormon som har stor roll i regleringen av tyreoideas aktivitet och styrs via negativ feedback.Ett syfte med denna studie var att fastställa preliminära referensvärden för TSH hos katt med kemiluminisent immunometrisk analys (canine TSH, Immulite 2000). Blodprov togs på 52 kliniskt friska katter i åldrarna 1-13 år för analys av TSH och tT4. Det preliminära referensintervallet för TSH på katt fastställdes till < 30 mU/L, vilket motsvarar < 0,28 ng/mL.

Hur påverkar olika NSAIDs antihypertensiva läkemedel?

Det finns många läkemedel som höjer blodtrycket eller interagerar med antihypertensiva läkemedel vilket motverkar en blodtryckssänkning. Den vanligaste interaktionen är en försämring av de antihypertensiva läkemedlens effekt på grund av intag av non steroidal anti-inflammatory drugs, NSAIDs (7). Syftet med denna litteraturstudie är att försöka besvara:Hur påverkas olika grupper av antihypertensiva läkemedel? Hur påverkar traditionella NSAID preparat respektive COX-2 hämmare effekten av antihypertensiva läkemedel? Hur allvarliga är interaktionerna? Vilken dos behövs för att en interaktion mellan NSAIDs och antihypertensiva läkemedel ska uppstå? Vilka typer av patienter utgör riskgrupper?Nio randomiserade kontrollerade kliniska studier inkluderades i detta examensarbete. Studierna undersökte sju olika NSAIDs; diklofenak, ibuprofen, indometacin, piroxikam, sulindac, celecoxib och rofecoxib, och representerade flertalet olika typer av antihypertensiva läkemedelsbehandlingar.

En kartläggning av sömnproblem i en petrokemisk processindustri

Vid olika former av hälsoundersökningar ingår lipidundersökning som en del i den totala riskbedömningen avseende kardiovaskulär sjukdom. Bestämning av apolipoproteiner diskuteras nu som ett alternativ till traditionell lipidmätning. Flera studier bl.a. AMORIS och INTERHEART har visat att kvoten apolipoprotein B/ apolipoprotein A-1 (?apokvoten?) är en oberoende och starkare riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom än de traditionella parametrarna LDL- och HDL-kolesterol då apokvoten inkluderar de mest aterogena ?small dense? LDL-partiklarna.

Nationellt vårdprogram "Omvårdnad vid bröstcancer 2011" Vårdprogrammets spridning, användbarhet samt plan för implementering : en enkätundersökning

Under de senaste decennierna har ett paradigmskifte skett inom omvårdnad, från att ha varit ett intuitionsbaserat område till att vara evidensbaserat. Detta innebär att den enskilda sjuksköterskan integrerar de bästa tillgängliga externa bevisen för att i samråd med patienten fatta beslut om olika omvårdnadsinsatser.Flera studier visar dock att det är en låg användning av forskningsresultat bland sjuksköterskor i den kliniska vardagen och att införande av evidensbaserad omvårdnad i organisationer är en komplicerad och ofta långsam process.Avsikten med evidensbaserade vårdprogram är att samordna vårdinsatser så att alla patienter i landet skall få en likvärdig vård som är den bästa med hänsyn till tillgängliga resurser.I juli 2011 kom det första nationella vårdprogrammet inom cancerområdet som enbart fokuserar på omvårdnad, Nationellt vårdprogram "Omvårdnad vid bröstcancer 2011". Detta vårdprogram har med hjälp av landets Onkologiska centra skickats ut till enheter i hela Sverige som behandlar patienter med bröstcancer.Syftet med denna studie var att belysa spridningen och användbarheten av det nationella vårdprogrammet "Omvårdnad vid bröstcancer 2011" samt om det fanns en plan för implementering.Den metod som användes var en enkätundersökning. Inklusionskriteriet var chefsjuksköterskor på de 60 kliniker i Sverige som 2008-2009 rapporterade in till det nationella kvalitetsregistret för bröstcancer. Totalt skickades 122 enkäter ut och svarsfrekvensen var 58 procent.I resultatet framkom det att 55 av 71 (77 procent) tillfrågade chefsjuksköterskor ansåg att evidensbaserade vårdprogram har stor betydelse för omvårdnaden vid cancersjukdom och 12 (17 procent) ansåg att det hade delvis betydelse.

Dödsorsaker och överlevnad hos svenska katter diagnosticerade med hypertrofisk kardiomyopati

Hypertrofisk kardiomyopati, HCM, är kattens vanligaste hjärtmuskelsjukdom. Katter med HCM kan leva länge men ett ansenligt antal drabbas av hjärtsvikt, arteriell tromboembolism (ATE) eller plötslig död. Sjukdomen karakteriseras av en icke kongenital koncentrisk hypertrofi utan dilatation av vänster kammare. Etiologin för sjukdomen är inte helt klarlagd men den har visats vara genetiskt betingad hos flera raser och ha ett autosomalt dominant nedärvningsmönster. Kliniskt är HCM en uteslutningsdiagnos som ställs vid en ultraljudsundersökning av hjärtat då andra orsaker till hjärtmuskelhypertrofi uteslutits. Syftet med detta arbete var att undersöka dödsorsaker och överlevnaden hos katter diagnosticerade med HCM samt att undersöka olika kliniska variablers diagnostiska värde. Katter som under perioden 2005-01-01 till 2010-12-31 fick diagnosen HCM på Universitetsdjursjukhuset i Uppsala men ej utvecklat kongestiv hjärtsvikt vid diagnostillfället inkluderades i studien.

Jämförelse mellan traditionell lipidmätning och apolipoproteinkvot vid hälsokontroller inom företagshälsovård

Vid olika former av hälsoundersökningar ingår lipidundersökning som en del i den totala riskbedömningen avseende kardiovaskulär sjukdom. Bestämning av apolipoproteiner diskuteras nu som ett alternativ till traditionell lipidmätning. Flera studier bl.a. AMORIS och INTERHEART har visat att kvoten apolipoprotein B/ apolipoprotein A-1 (?apokvoten?) är en oberoende och starkare riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom än de traditionella parametrarna LDL- och HDL-kolesterol då apokvoten inkluderar de mest aterogena ?small dense? LDL-partiklarna.

Påverkar smärta toleransutvecklingen vid opioidbehandling?

Opioidtolerans innebär att dos-responskurvan är förskjuten åt höger. Det krävs en högre dos för att uppnå samma effekt som tidigare efter att toleransutveckling har uppstått. Tolerans utvecklas efter första administreringen och kan kvarstå under lång tid. Därför är det förvånande att flera studier ifrån kliniska situationer på humansidan visar att tolerans vid opioidbehandling många gånger är ringa eller uteblir. Syftet med den här studien är att undersöka betydelsen av smärta för toleransutveckling vid opioidbehandling samt om toleransutveckling skiljer sig åt mellan olika opioider. När opioidreceptorn har aktiverats av en agonist fosforlyseras den vilket leder till att den bli desensitierad. Fosforlyserade receptorer kan sedan endocyteras och antingen brytas ned eller resensitieras.

Multidisciplinärt trakeostomiteam : en litteraturöversikt

SAMMANFATTNINGTrakeotomi är ett operativt ingrepp och innebär att man gör ett strupsnitt på halsens framsidaför att skapa fri luftväg. Denna öppning, trakeostoma, som skapats på halsen hålls öppen aven trakealkanyl. Trakealkanylen sitter i luftstrupen och skapar patientens artificiellaandningsväg. Trakeostomi är ett ingrepp som ökar i Sverige och görs när sjukdomar ellerskador i luftvägarna eller i centrala nervsystemet försämrar eller hindrar patienten från attandas genom näsan och munnen. Ingreppet genomförs också på patienter som behöverlångvarig respiratorbehandling.

En utvärdering av omeprazolbehandling vid magsår hos häst

Diagnosticering av magsår hos häst har blivit allt vanligare de senaste åren med en förekomst på hela 90% inom vissa grupper. Alla hästar, oavsett ras och ålder, kan utveckla magsår men det är däremot inte alla hästar som uppvisar kliniska symtom. Det är vanligare att skador uppkommer i magsäckens kutana del än i körtelslemhinnan och diagnos ställs genom gastroskopi. Den största riskfaktorn för uppkomsten av kutana magsår hos häst tycks vara ökad träningsintensitet och det är ovanligt att magsår läker spontant vid fortsatt kontinuerlig träning. Vid behandling av magsår hos häst fokuseras det framförallt på att minska syraproduktionen och öka pH i magsäcken. I den här litteraturstudien har omeprazol utvärderats som ett farmakologiskt behandlingsalternativ till hästar med magsår genom att väga fördelar mot nackdelar och vidare diskuterat hur behandlingen bör tillämpas i praktiken.

Immunologisk bakgrund till fodermedelsallergi hos hund och katt

Fodermedelsallergi är ett tillstånd som beror på att immunsystemet reagerar mot något, oftast ett protein, som normalt sett inte ska utlösa ett immunsvar. De vanligaste symptomen är kutana symptom såsom klåda, alopeci och otit. Fodermedelsallergi diagnosticeras med hjälp av en eliminationsdiet med efterföljande provokation och vid diagnos behandlas sjukdomen genom att undvika det orsakande allergenet. För att inte utveckla fodermedelsallergi måste hunden eller katten utveckla en oral tolerans mot proteinerna i kosten; misslyckas detta kan allergi uppstå. Denna uppsats syftar till att sammanfatta den tillgängliga forskningen kring hur den orala toleransen uppstår, den immunologiska bakgrunden till fodermedelsallergi samt hur en eliminationsdiet påverkar immunsvaret.

Barntriage : sjuksköterskors upplevelser

SAMMANFATTNINGI Sverige finns 70 sjukhusbundna akutmottagningar varav ett flertal utav dessa har en barnakutmottagning som har dygnsöppen verksamhet. Resterande sjukhus tar emot barn, men bemannas inte av specialiserade barnsjuksköterskor. Vanliga orsaker till att barn uppsöker en akutmottagning är i samband med skada, då de har feber, andningspåverkan eller vid problem med gastrointestinalkanalen. På ett flertal sjukhus används inte någon triageringsmodell för att bedöma barnet, vilket annars anses som en fördel eftersom barnet då bedöms utifrån liknande riktlinjer. Triagering används för att snabbt identifiera den patient som är svårast sjuk och därmed även i behov av snabbast vård och behandling.

Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta utifrån vårdprogrammet ERAS : inom gastrointestinal kirurgi

BakgrundEnhanced Recovery After Surgery, ERAS, är ett relativt nytt vårdprogram för perioperativ vård som framför allt används inom kolorektalkirurgin. Detta vårdprogram är beroende av ett multidisciplinärt samarbete där olika yrkeskategorier samverkar, och är på väg att spridas och implementeras i flera andra verksamhetsområden inom kirurgin. Programmet består av pre-, intra- och postoperativa omvårdnadsåtgärder och medicinska interventioner som syftar att minska kroppens stressvar, påskynda återhämtningen och reducera antalet komplikationer hos patienten. En stor del av ansvaret för att ERAS följs och implementeras är allmänsjuksköterskans uppgift, framför allt den preoperativa vården och inom den postoperativa omvårdnaden på avdelningen.SyfteSyftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta utifrån vårdprogrammet ERAS på gastrointestinala kirurgavdelningar.MetodFör studien har kvalitativ metod använts. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor på tre olika kliniker i stockholmsområdet.

Osteoartrit hos hund : evidensbaserad rehabilitering och den legitimerade djursjukskötarens rekommendationer

Artros, även kallat osteoartrit (OA) är en degenerativ ledsjukdom som ger förändring i brosk med pålagringar i omgivande benvävnad som följd. En hund som drabbats av OA har ofta kliniska tecken på smärta och nedsatt funktion i rörelseapparaten. Det är en vanligt förekommande sjukdom bland hundar. Om inte rätt behandling sätts in utsätts djuret för onödigt lidande. Det är viktigt att ha en multimodal behandlingsplan vid OA samt att individanpassa den. Behandlingen syftar till att lindra smärta, bibehålla funktion och rörlighet i leden, bromsa ned sjukdomens händelseförlopp samt att hunden ska kunna återgå till en så normal aktivitetsnivå som möjligt.

<- Föregående sida 52 Nästa sida ->