Bakgrund: Lipidsänkande läkemedel, huvudsakligen statiner köptes under 2011 ut av 815 000 personer på landets apotek. Höga blodfetter är en viktig riskfaktor, bland flera, för utveckling av hjärt- och kärlsjukdom (ex hjärtinfarkt, kärlkramp, claudicatio intermittens och stroke). Hjärt- och kärlsjukdom orsakar drygt 40 % av alla dödsfall i Sverige. Livsstilsförändringar tillsammans med blodfettssänkande läkemedel, statiner, är en effektiv behandling. Statiner kan ges antingen i förebyggande syfte (primärprevention) eller som terapi vid sekundärprevention efter en första hjärt-kärlsjukdomshändelse.Syfte: att med hjälp av publicerade kliniska prövningar och metaanalyser undersöka vilka primär- och sekundärpreventiv effekter statiner har på morbiditet/mortalitet vid hjärt- och kärlsjukdomar.Resultat: utvärdering av utvalda artiklar, som redovisas i denna studie, visade att statiner minskar TC, LDL och TG och ökar HDL.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga preventiva omvårdnadsåtgärder för att förhindra ventilator-associerad pneumoni på en thoraxintensivvårdsavdelning.Bakgrund: De vanligaste vårdrelaterade infektionerna på intensivvårdsavdelningar är pneumonier och bland dessa är 80 % ventilatorassocierade. Vårdrelaterade infektioner innebär stora kostnader för samhället och ökat vårdlidande för den drabbade patienten. För att förhindra uppkomsten av ventilator-associerad pneumoni (VAP) finns ett antal omvårdnadsåtgärder som har visat sig vara effektiva vad gäller att motverka VAP.Design: Studien är en journalgranskning med retrospektiv deskriptiv design.Metod: Ett klusterurval gjordes där patienter som vårdats minst två påbörjade dygn i respirator valdes ut. Totalt togs 126 journaler fram varav 17 journaler exkluderades och slutligen ingick totalt 109 journaler i studien. Journalerna granskades med hjälp av ett protokoll där följande omvårdnadsåtgärder kontrollerades: tandborstning, munvård med klorhexidinlösning, antal utförda kufftrycksmätningar, registrerat kufftryck, höjd huvudända, subglottisaspiration, sederingsgrad enligt Richmond Agitation Sedation Scale (RASS) samt gurgling med klorhexidinlösning.

H-1 parvovirus (H-1PV) är ett autonomt onkolytiskt parvovirus. Dess naturliga värddjur är råtta, men det kan även infektera andra vertebrater. H-1PV kan tas upp av alla celler men är endast skadligt för prolifererande celler i neonatala djur och tumöromvandlade celler. Vid infektion av tumörceller kan tumörsupprimerande mekanismer genereras. Dessa kan vara direkt cytotoxiska och celldödande, eller indirekta genom att aktivera viralt eller tumörspecifikt immunsvar.

I Sverige drabbas närmare 8000 kvinnor av bröstcancer varje år. Bröstcancer är vanligast hos kvinnor över 40 år och utgör 30 % av alla cancersjukdomar hos kvinnor. Cirka 25 % av alla bröstcancerformer är HER2 (human epidermal growth factor receptor) -positiva. HER2-positiv bröstcancer resulterar i en aggressiv fenotyp och en väldigt dålig prognos.  Varje år får cirka 1300 ? 1400 bröstcancerpatienter en spridning av sin sjukdom.

Bakgrund: Lipidsänkande läkemedel, huvudsakligen statiner köptes under 2011 ut av 815 000 personer på landets apotek. Höga blodfetter är en viktig riskfaktor, bland flera, för utveckling av hjärt- och kärlsjukdom (ex hjärtinfarkt, kärlkramp, claudicatio intermittens och stroke). Hjärt- och kärlsjukdom orsakar drygt 40 % av alla dödsfall i Sverige. Livsstilsförändringar tillsammans med blodfettssänkande läkemedel, statiner, är en effektiv behandling. Statiner kan ges antingen i förebyggande syfte (primärprevention) eller som terapi vid sekundärprevention efter en första hjärt-kärlsjukdomshändelse.Syfte: att med hjälp av publicerade kliniska prövningar och metaanalyser undersöka vilka primär- och sekundärpreventiv effekter statiner har på morbiditet/mortalitet vid hjärt- och kärlsjukdomar.Resultat: utvärdering av utvalda artiklar, som redovisas i denna studie, visade att statiner minskar TC, LDL och TG och ökar HDL.

Introduktion: Den kliniska erfarenheten bland vårdpersonal är att benmärgsprovtagning för många patienter kan vara en smärtsam procedur. Idag saknas tillräcklig kunskap om hur patienter som genomgår benmärgsprov upplever smärta och hur deras smärtupplevelse ser ut. Vi känner inte heller till om det finns bakomliggande faktorer av betydelse som ökar patientens risk att erfara smärta vid benmärgsprovtagning. Syftet med denna prospektiva studie var att kartlägga förekomst och intensitet av smärta hos vuxna individer som genomgår benmärgsprovtagning, samt faktorer som är relaterade till smärtupplevelsen vid benmärgsprovtagning. Metod: Tvåhundratrettiosex vuxna individer (m/k=126/110, median-ålder 62 år, intervall 20-89 år) planerade för benmärgsprov inkluderades i studien.

The purpose of this Master?s thesis is to examine similarities and differences in qualitative experiences between formal and informal reading groups from the participants? point of view. The empirical data was acquired from interviews with nine reading group participants, of whom four of them participated in formal reading groups and five in informal reading groups. To analyze the empirical data, Louise M. Rosenblatt?s theory concerning reading and a method concerning reading groups by Immi Lundin were used.

Adoptioner i Sverige har minskat under de senaste åren. Barnen som adopteras är äldre än tidigare och har ofta medicinska problem. Forskning har visat att adoptivföräldrarna är osäkra i sin nya roll. Tankar och känslor väcks hos både föräldrar och barn i samband med adoptionen. Många adopterade barn kommer från svåra förhållanden med flera tidigare vårdare och får svårt att knyta an till sina nya föräldrar.

I denna studie utvärderades tre olika mätmetoder för att bedöma en eventuell ledsvullnad i armbågsleden hos 18 hundar. Metoderna som utvärderas var palpation, mätning med skänkelmått samt mätning med måttband. Syftet med studien var att bestämma inter- och intrareliabiliteten för ovan nämnda metoder. Anledningen till att detta är av intresse är att den metod som framför allt används idag för att bedöma ledsvullnad är palpation, vilken har visat sig vara en inte helt tillförlitlig metod. Inom veterinärmedicinsk rehabilitering behövs idag mer objektiva sätt att mäta ledsvullnad för att på ett bättre sätt kunna utvärdera olika behandlingsmetoder så väl som det kliniska rehabiliteringsarbetet.

Bakgrund: Många äldre patienter från särskilda boenden som skickas till sjukhus borde kunna få vård vid en annan vårdnivå. Patienter med kognitiv svikt har svårt att medverka i beslut om vård och behandling och det finns risk att dessa patienter utvecklar konfusion, drabbas av komplikationer och ökat lidande i främmande sjukhusmiljöer. Med stöd av forskning och erfarenhet från klinisk verksamhet kan det ifrågasättas om vård på sjukhus alltid medför förbättrat hälsostatus och ökad livskvalitet för äldre, sjuka och sköra patienter med kognitiv svikt. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga de mest sjuka och sköra äldre patienterna, med kognitiv svikt och nedsatt beslutsförmåga, som skickas till akutmottagningen, med avseende på inskickningsorsaker, symtom och åtgärder. Metod: Kartläggningen utfördes genom granskning av vårdbegäran som sändes till akutmottagningen och granskning av sjukhusjournaler.

I Sverige drabbas närmare 8000 kvinnor av bröstcancer varje år. Bröstcancer är vanligast hos kvinnor över 40 år och utgör 30 % av alla cancersjukdomar hos kvinnor. Cirka 25 % av alla bröstcancerformer är HER2 (human epidermal growth factor receptor) -positiva. HER2-positiv bröstcancer resulterar i en aggressiv fenotyp och en väldigt dålig prognos.  Varje år får cirka 1300 ? 1400 bröstcancerpatienter en spridning av sin sjukdom.

Forskning visar att malnutrition förekommer på sjukhus och att patienter med låg nutritionsstatus ofta inte uppmärksammas och/eller erbjuds adekvat behandling. Olika yrkeskategorier deltar i nutritionsarbetet, men sjuksköterskan kan med sitt holistiska perspektiv anses ha den bästa positionen för att försäkra patienten en god nutrition. Att ge en ur nutritionssynpunkt god vård kan sägas vara en av de mest grundläggande delarna i god omvårdnad. I Orems generella omvårdnadsteori om egenvårdsbrist formuleras när omvårdnad behövs, liksom hur omvårdnadens form och innehåll ser ut. Syftet med arbetet var att studera sjuksköterskors arbete med nutrition i samband med omvårdnad av patienter som vårdas på sjukhus. En systematisk artikelgranskning av 11 vetenskapliga artiklar genomfördes.

BakgrundPsykisk ohälsa är vanligt förekommande och kan uppvisas genom symtom som exempelvis ångest, oro, sömnproblem, stress och självmordstankar. Psykisk ohälsa kan tillsammans med ärftliga faktorer och livshändelser leda till att psykisk sjukdom utvecklas. Det finns fortfarande mycket fördomar och negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom i samhället vilket bidrar till att många inte vågar tala om sin sjukdom. En förklaring till varför det finns negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom är att människor ofta har en dålig kunskap om fenomenet och därför blir rädda för det som är främmande. Sjuksköterskestudenter delar ofta denna allmänna uppfattning gentemot personer med psykisk sjukdom.SyfteSyftet var att beskriva attityder till psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård före, under och efter den kliniska utbildningen inom psykiatrin hos sjuksköterskestudenter i Sverige.MetodFör att kunna besvara syftet valdes metoden kvalitativ forskningsintervju med deskriptiv design.

Avhorning är ett ingrepp som utförs rutinmässigt på kalvar och i mindre omfattning på killingar. Den vanligaste avhorningsmetoden i Sverige är brännjärnsavhorning. Ingreppet är smärtsamt för djuren, något som visats genom ökade smärtbeteenden samt förhöjda plasmakoncentrationer av kortisol. En metod för att minska smärtan är att ge lokalbedövning i samband med ingreppet. När lokalanestesin slutar verka ökar plasmakoncentrationen av kortisol och det har även påvisats att mängden smärtrelaterade beteenden ökar.

Denna uppsats handlar om arbetssituationen för enhetschefer inom kommunal äldreomsorg, i en delad organisation. Delad organisation innebär att utredningar och prövningar av de äldres behov och beslut om bistånd särskiljs från ansvar för det faktiska utförandet av hjälpinsatserna. Ansvar för utredning och beslut har en biståndsbedömare och ansvaret för utförandet av insatserna har en enhetschef. Syftet är att undersöka hur samordningen mellan enhetschefen och biståndsbedömare i den delade organisationen gynnar och/eller motverkar utförandet av besluten och hur man organiserar denna samordning. Jag har valt att studera detta ur ett enhetschefsperspektiv.