Introduktion Patientsäkerhet är en viktig del i arbetet med att upprätthålla en god kvalitet inom hälso- och sjukvården och inte minst inom riskfyllda områden som anestesi- och operationssjukvård. Operationsprocessen kan stödjas genom användandet av ett kliniskt informationssystem, ett så kallat operationsplaneringssystem. Vad som dock inte finns väl beskrivet är hur ett sådant här informationssystem skulle kunna bidra till en säkrare vård.Syfte: Syftet med studien var att beskriva processen och vilken betydelse ett operationsplaneringssystem hade för patientsäkerheten på en operationsavdelning utifrån personalens perspektiv.Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes och analyserades med riktad innehållsanalys enligt Hsieh & Shannon. Tjugosex intervjuer genomfördes utifrån nio olika befattningar relaterade till operationsprocessen på tre olika sjukhus i mellersta och södra SverigeResultat: Processen av kirurgska ingrepp bestod av tre olika faser; planering, genomförande och uppföljning. Extern planering hanterades av kirurgisk avdelning eller mottagning.

Bakgrund: Tinnitus är idag vanligt förekommande och kan klassificeras som antingen subjektiv eller objektiv. Subjektiv tinnitus hörs endast av den drabbade individen, medan objektiv tinnitus kommer från verkliga ljud som kan mätas eller höras av andra. Palatal myoklonus innebär muskelryckningar i palatala muskler och räknas bland muskulära orsaker till objektiv tinnitus.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa objektiv tinnitus orsakad av essentiell palatal myoklonus med avseende på symptombild, diagnostik samt behandling och utfall.Metod: En forskningsöversikt har genomförts för att besvara studiens syfte.Resultat: Resultatet visar att symptombilden vid essentiell palatal myoklonus främst är objektiv klickande tinnitus, vilken i vissa fall varit mycket svår för individen att hantera och i majoriteten av fallen haft en negativ inverkan på de drabbade individernas livskvalitet. De diagnostiska metoder som används är i många fall mätningar som görs i syfte att utesluta påverkan från andra organ, i synnerhet någon form av neurologisk patologi. Nasal endoskopi, audiologiska utredningar och magnetkameraröntgen är några av de mätmetoder som använts för att ställa korrekt diagnos.

Bakgrund År 1974 framförde svensk författningssamling abortlagen som gav kvinnan rättighet att genomgå en legal abort fram till graviditetsvecka 18. Abort innebär avbrytande av havandeskap som genomförs av två metoder, medicinsk och kirurgisk abort. Sjuksköterskan har en stor roll inom abortprocessen som innefattar tidsbokning, rådgivning, administrering av läkemedel, smärtlindring och efterkontroller.Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och attityder av att vårda kvinnor som gör en planerad abort.Metod En litteraturstudie har gjorts för att kunna göra en sammanställning om de studier som finns inom ämnesområdet. De tillämpades elva artiklar varav nio av dessa var kvalitativa och två av dessa var kvantitativa. Artiklarna som valdes till studien kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengströms (2008) beskrivningar och analyserades med hjälp av deras beskrivningar på hur man analyserar vetenskapliga artiklar.

Hjärtverksamheten styrs av de elektriska signaler som startar i sinusknutan i hjärtats högra förmak. Vid förmaksflimmer uppstår elektriska signaler på flera olika ställen i förmaken. Följden av det tillståndet blir att signalerna från förmaken till kamrarna blir oklara samt att sammandragning av kamrarna blir snabba och oregelbundna. Hjärtats pumpförmåga försämras. Utöver besvären av hjärtarytmin medför förmaksflimmer ökad dödlighet, ökad risk för blodproppsbildning i hjärtats förmak vilket kan orsaka stroke.

BakgrundMissfall fo?rekommer i 20-30 procent av alla graviditeter och inneba?r att denna avbryts ofrivilligt fo?re vecka 22. Orsaken a?r sa?llan ka?nd. Ett missfall kan ha olika fo?rlopp och kan kra?va medicinsk eller kirurgisk behandling.

Inom EU är det tillåtet att göra abort som högst upp till den 24 graviditetsveckan men Sverige är det enda land i Europa som tillåter fri abort upp till den 18 graviditetsveckan. Avbrytande av havandeskap får endast ske innan fostret utvecklats så pass mycket att det anses vara livsdugligt utanför kvinnans kropp. De olika typerna på inducerad abort är medicinsk abort och kirurgisk abort. Eftersom varje kvinna har sin egen bakgrund och är olika sårbar vill författaren med denna studie undersöka kvinnors känslor efter inducerad abort för att skapa en förståelse för vilka känslor som upplevs då känslor kan skilja sig från person till person, och för att abort i dagens samhälle är vanligt förekommande. Syftet med denna studie var att få en förståelse om kvinnors känslor efter inducerad abort.

Bakgrund: I Sverige opereras 24% av de extremt för tidigt födda barn (EPT) för öppetstående ductus arteriosus (PDA). EPT barn som behandlas med ductuskirurgi riskerar få i sig för lite energi och makronutrienter på grund av volymrestriktioner och rädsla för att påbörja enteral nutrition efter genomförd operation och därigenom utveckla nekrotiserande enterokolit (NEC). NEC är ett ischemiskt och inflammatoriskt tillstånd hos prematura barn i vilket delar av tarmen nekrotiseras (vävnadsdöd).Syfte: Att beskriva tillförsel av energi, makronutrienter och vätska inför, under och strax efter ductuskirurgi hos EPT barn.Metod: En svensk populationsbaserad kohortstudie av EPT barn födda mellan åren 2004-2007 och som opererats för PDA (n=140, 83 pojkar, genomsnittlig födelsevikt 723 g). Utförlig information avseende perioperativ nutrition inhämtades retrospektivt från sjukhusjournaler. Det dagliga intaget av enteral- och parenteral nutrition samt blodprodukter användes för beräkning av intaget av energi, makronutrienter och vätskevolymer tre dagar före fram till och med tre dagar efter operation.

SAMMANFATTNING Detta examensarbete syftar till att kvalitetssäkra omvårdnaden av hästar med medicinsk kolik på djursjukhusens stationärvårdsavdelning. Genom att bidra med ett förslag till standardvårdplan för hästar med medicinsk kolik vill vi optimera hästens vård och omvårdnad under sjukhusvistelsen. Syftet med att arbeta med standardvårdplaner (SVP) är att skapa högkvalitativ omvårdnad, underlätta dokumentationsarbetet och i förlängningen kunna få mer tid till att se och vårda den enskilde patienten. Kolik är en åkomma med många olika samverkande faktorer, både miljöbetingade och eventuellt ärftliga Kolik i matsmältningskanalen delas ofta in i medicinsk- och kirurgisk kolik och i detta arbete läggs vikten på medicinsk kolik. Huvuddelen (~90 %) av all kolik kräver ingen kirurgi och tillhör därmed gruppen medicinsk kolik. Kolikavsnittet i arbetet är tänkt som en kunskapsöversikt över sjukdomstillståndet och ska användas som ett styrdokument för att trygga en kvalitativ basnivå på omvårdnaden. I standardvårdplanen har ett antal riskområden identifierats och därefter har riskdiagnoser, mål och åtgärder för att uppnå huvudmålet - en kolikfri patient, utarbetats. Därpå utvecklades kryssprotokoll för parametrar vid observation av kolikhäst och för smärtbedömning vid medicinsk kolik. Nyckelord: dokumentation, medicinsk kolik, omvårdnad, standardvårdplan SUMMARY This diploma work aims to assure the quality care of horses with medical colic on the veterinary hospital's stationary ward.

SAMMANFATTNINGBakgrundI Sverige utförs mellan 35 000 - 40 000 aborter varje år. Genom abortlagen har kvinnor i Sverige rätt till fri abort fram till och med graviditetsvecka 18. En graviditet pågår normalt i 40 veckor och delas in i tre trimestrar. Om en graviditet avbryts av sig själv kallas det för spontan abort eller missfall. En inducerad abort innebär att kvinnan, via medicinsk eller kirurgisk abort får hjälp att avsluta graviditeten.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstånd påverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver särskilt stöd av föräldrarna under hela deras levnadsår. Barn med autismspektrumtillstånd är personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ påverkan på föräldrarna. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där personen har ett annorlunda sätt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.

Tikens skendräktighet kan ställa till med mycket problem för djurägaren och även förvirring hos hunden. Många ser kastrering som en lösning på problemet men det kan i sin tur ge biverkningar. Därför undersöks i denna uppsats vad man idag vet om skendräktighet, varför bara vissa tikar visar de typiska skendräktighetssymptomen och vad man potentiellt skulle kunna göra för att minska dessa i framtiden. Frågan belyses utifrån hundens specifika fysiologi, hormonerna, ursprunget från vargen, och vad användning av denna kunskap kan leda till i framtiden. Hunden har, oavsett dräktighet eller ej, alltid en kvarstående gulkropp efter östrus. Detta ger förhöjda progesteronnivåer vilket kan leda till symptom som, bobygge, mjölkbildning och modersbeteende.

Pyometra är namnet på en av våra vanligaste och allvarligaste hundsjukdomar. Sjukdomen drabbar främst äldre tikar och innebär en varig och inflammerad livmoder. Den exakta patogenesen diskuteras fortfarande, men alla är överens om att sjukdomens utveckling beror på ett samspel mellan en hormonellt påverkad livmoder och opportunistiska bakterier. Tikar som drabbas blir ofta mycket snabbt nedsatta och tillståndet kräver akut behandling. Den vanligaste och säkraste metoden innefattar en operation där livmodern och äggstockarna opereras bort. De senaste 30 åren har emellertid en hel del studier gjorts av möjligheten att behandla pyometra medicinskt för att kunna bevara den reproduktiva förmågan hos tiken.

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

Introduktion: Barn skall enligt Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB) inte vårdas bland vuxna. I realiteten vårdas cirka 30 % av barn på enheter där vuxna vårdas. Syftet med denna pilotstudie är att jämföra om barns uppfattning av delaktighet och bemötande skiljer sig vid vård på en barnkirurgisk vårdavdelning respektive på en kirurgisk vårdavdelning där både barn och vuxna vårdas. Metod: Pilotstudien har en deduktiv kvantitativ ansats. Studien vänder sig till barn i åldern 5-12 år som har genomgått ett ingrepp/operation på respektive vårdavdelning.