Syftet med studien Ă€r att Ă€r att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag sĂ„ som temperament och karaktĂ€r Ă€r hos personer diagnosticerade med Asperger jĂ€mfört med personer som inte har nĂ„gon diagnos. Ett annat syfte Ă€r att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag sĂ„som temperament och karaktĂ€r. ÅttioĂ„tta försökspersoner deltog i enkĂ€t studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade nĂ„gon diagnos, i enkĂ€ten fick de svara pĂ„ 293 pĂ„stĂ„enden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktĂ€rsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

Anledningen till att vi antar att kyrkoherdarna har en starkare vÀrdegrund Àn ledare i privat och offentliga organisationer grundar sig i ett personligt engagemang. Vi brinner för frÄgor angÄende ledarskapsutveckling, en vilja till förstÄelse och en förÀndring till att fÄ ledare att helt enkelt vÀxa som ledare. VÄr utgÄngspunkt ligger i ett antagande att kyrkoherdar har ett starkt vÀrdesystem och dÀrmed Àven en förmÄga till att leda sin församling pÄ ett etisk, mÀnniskovÀnligt sÀtt.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera vad som pÄverkar och utmÀrker fyra kyrkoherdars ledarskap. För att besvara vÄrt syfte har vi genomfört en kvalitativ, empirisk intervjustudie med fyra kyrkoherdar inom Lunds stift. Som ett komplement till vÄr bakgrund har vi Àven genomfört en kvalitativ intervju med en Àrkebiskop.

Arbetet bygger pÄ ett ifrÄgasÀttande av synen pÄ gymnasieskolans olika delar mellan Ären 1965 och 1994 som idémÀssigt enhetliga med ett gemensamt syfte och utveckling. Uppsatsens syfte Àr att problematisera denna syn utifrÄn ett utbildningsfilosofiskt perspektiv. Syftet konkretiseras genom tvÄ frÄgestÀllningar, den första frÄgestÀllningen behandlar vilka idéer som uttrycks i skolans kursplaner, till vilken utbildningsfilosofi idéerna kan kopplas och hur de förÀndras under den undersöka tidsperioden. Den andra frÄgan behandlar vilka likheter och skillnader i utbildningsfilosofisk grund som finns mellan de olika Àmnenas kursplaner under tidsperioden. KÀllmaterialet bearbetas genom textanalys i form av idéanalys för att pÄ sÄ sÀtt utvinna de idéer som utrycks.

I föreliggande undersökning Àr syftet att studera högstadieelevers upplevelser av Àmnet idrott och hÀlsa. Studien riktar fokus mot hur eleverna upplever att de blir bedömda, hur de faktiskt skulle vilja bli bedömda, vad de upplever vara mÄlet med idrott och hÀlsa samt hur de resonerar kring begreppet idrott. Materialet som ligger till grund för studiens empiri Àr tio stycken halvstrukturerade interjuver med elever som gÄr i Ättonde respektive nionde klass. Studien tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Med hjÀlp av hans teoretiska verktyg kartlÀggs vad eleverna upplever vara vÀrdefulla kunskaper och förmÄgor i Àmnet samt vilka kunskaper och förmÄgor de sjÀlva anser borde spela in i bedömningen.

BakgrundPrevalensen av demenssjukdomar förvÀntas öka globalt. Det finns mÄnga former av demenssjukdomar men gemensamma drag Àr att hjÀrnans nervceller bryts ned och dör i snabbare omfattning Àn normalt. Fortskridandet av sjukdomen leder till att de som insjuknar förlorar mÄnga av sina tidiga kognitiva, fysiska och sociala förmÄgor. LÀkemedel Àr av begrÀnsad nytta och dÀrför Àr olika former av icke-farmakologiska interventioner en integrerad del av vÄrden av personer med demenssjukdom. Reminiscensterapi Àr en sÄdan metod som med hjÀlp av sÄ kallade minnesvÀckare framkallar tidiga minnen.

Studiens syfte Àr att, ur ett vardagligt perspektiv, undersöka hur nÄgra mÀn i Göteborg upplever att de passerar som homosexuell och man genom att frÄga vilka tankar och kÀnslor dessa mÀn har i mötet med omgivning och samhÀlle, och hur dessa upplever sig pÄverkas av detta. Undersökningen av detta fenomen rör sig dÀrför kring hur individen pÄverkas av den specifika grupptillhörigheten (homosexuella mÀn) i majoritetssamhÀllet, frÀmst bestÄende av heterosexuella individer. Homosexuella mÀn beskrivs ofta som en utsatt grupp i samhÀllet, som ibland rÄkar ut för negativ uppmÀrksamhet. Den negativa uppmÀrksamheten kan ske genom olika typer av stigmatisering, exempelvis pÄ grund av att inte följa heteronormen. För undersökningen anvÀnds de teoretiska perspektiven stigma, sexuella script och queer som analysredskap.

Titel: MÄnga delar ingen helhetFörfattare: Dag Levin och Mattias WesterdahlUppdragsgivare: Norrbottens LÀns Landsting (NLL)Kurs: Examensarbete i medie-och kommunikationsvetenskap, JMGTermin: HT 2012Handledare: Marie GrusellOrd: 15,073Syfte: Syftet med rapporten Àr att kartlÀgga mottagarnas bild av Norrbottens LÀns Landsting.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Fokusgrupper med nuvarande- och potentiellt anstÀlldaHuvudresultat: NLL ses idag som en splittrad organisation av bÄde de nuvarande- och potentielltanstÀllda. Tillhörighet hos de nuvarande anstÀllda finns mot den egna avdelningen och inteorganisationen. En liknande tendens finns Àven ett bland de potentiellt anstÀllda vilka inte upplever attNLL Àr en arbetsplats - utan flera.Vidare finns ett mönster hos de nuvarande anstÀllda att informationen inom organisationen ÀrbristfÀllig och det finns en oförstÄelse kring olika beslut. Bilden som de nuvarande anstÀllda har av NLLsom arbetsplats Àr överlag vÀldigt god. Det finns ett mönster av att de ser arbetsplatsen som trevlig ochatt de trivs.

Syfte: Studien avser att undersöka om och hur elever anvĂ€nder sig av kunskaper frĂ„n genetikundervisningen i en situation dĂ€r bedömningen fokuserar anvĂ€ndning av naturvetenskap som medborgarkunskap. Även vilka möjligheter till bedömning med varierat syfte, som framtrĂ€der i undervisningen, studeras. PĂ„ vilket sĂ€tt kan bedömning tĂ€nkas stödja elevers kunskapsutveckling mot anvĂ€ndning av naturvetenskap som medborgarkunskap?Teori: I bakgrunden beskrivs vad naturvetenskap som medborgarkunskap kan innebĂ€ra och hur det motiverar NO-undervisning för alla elever i grundskolan. Sambandet mellan kunskaper om naturvetenskap som Ă€mne och tillĂ€mpningen av kunskaperna utreds.

Tekniken inom energihushĂ„llning har utvecklats mycket de senaste 50 Ă„ren. Idag har vi en helt annan syn pĂ„ uppvĂ€rmning och hushĂ„llning av energi i byggnader Ă€n vi hade dĂ„. Denna rapport kommer att fokusera pĂ„ ventilation- och vĂ€rmesystem eftersom dessa, tillsammans med isolering, har visat sig vara de viktigaste ur energihushĂ„llningssynpunkt.Det var egentligen efter oljekrisen i mitten pĂ„ 70-talet som energihushĂ„llningsfrĂ„gan drog igĂ„ng pĂ„ allvar. Eftersom oljan blev dyrare sĂ„ var man tvungen att hitta andra lösningar för att vĂ€rma upp byggnader.Inomhusklimatet i bostĂ€der, kontor, skolor och andra lokaler har en avgörande betydelse för mĂ€nniskors hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. ÄndĂ„ har hĂ€lso- och komfortproblem med anknytning till inomhusklimatet varit ett stort problem.

Jag har valt att undersöka hur bilder utgör fönster till det förflutna och blir till ett minne av nÄgot.  Bilder kan berÀtta om en historisk hÀndelse, visa hur det gick till och upprÀtta hur vi ska se pÄ ett skede.  Bilder kan bli en ikon för en hÀndelse. Under min undersökning arbetar jag med historia, bild och konst, genom att analysera bilder med hjÀlp av Erwins Panofskys ikonologiska analysmetod som visar olika historiska skeden och tolka vad bilden kan berÀtta. Vilka kÀnnetecken har de bilder som blivit ikoniska för historiska hÀndelser? Vad skymmer den ikoniska framstÀllningen?I mitt skriftliga arbete har jag hittat vissa komponenter i bilder som gjort den ikonisk för en historisk hÀndelse.  Dessa bestÄndsdelar har jag sjÀlv sedan anvÀnt för att skapa en bild för att beskriva en pÄhittad historia i gestaltningen.Jag analyserar fem utvalda bilder har vissa drag gemensamt. BÄde mÄlningarna och fotografierna visar ögonblick och de alla visar en aktiv hÀndelse.

Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, kriterier samt att fÄ en bild över programledarens yrkesroll, utmÀrkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen bestÄr utav hur programledare vÀljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmÀrker en programledare för underhÄllningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhÄllning för rikstÀckande radio och TV gÄr till, och jÀmfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta sÄg vi som intressant, dÄ det Àr en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansÄg det vara tÀnkvÀrt att göra en jÀmförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen bestÄr utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen.

Syftet med detta kandidatarbete Ă€r att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjĂ€lp av inventering pĂ„ plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvĂ€rdering av platsens kvalitĂ©er och brister följs dĂ€refter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremĂ„l för en arkitekttĂ€vling. Med hjĂ€lp av texter av JĂŒrgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet Ă€r sĂ„ viktigt. DĂ€refter beskrivs det spĂ€nningsfĂ€lt mellan auktoritet och tillgĂ€nglighet för allmĂ€nheten som prĂ€glar mĂ„nga offentliga platser, dĂ€ribland Amiralitetsparken i Karlskrona.

BakgrundPrevalensen av demenssjukdomar förvÀntas öka globalt. Det finns mÄnga former av demenssjukdomar men gemensamma drag Àr att hjÀrnans nervceller bryts ned och dör i snabbare omfattning Àn normalt. Fortskridandet av sjukdomen leder till att de som insjuknar förlorar mÄnga av sina tidiga kognitiva, fysiska och sociala förmÄgor. LÀkemedel Àr av begrÀnsad nytta och dÀrför Àr olika former av icke-farmakologiska interventioner en integrerad del av vÄrden av personer med demenssjukdom. Reminiscensterapi Àr en sÄdan metod som med hjÀlp av sÄ kallade minnesvÀckare framkallar tidiga minnen.

Uppsatsen presenterar en diplomatarisk utgĂ„va av ett stycke text ur handskriften R 683, frĂ„n senare hĂ€lften av 1600-talet. Texten Ă€r en avskrift av delen Gylfaginning ur Snorri Sturlusons Edda enligt versionen nedskriven i handskriften DG 11, frĂ„n tidigt 1300-tal. Uppsatsens syfte Ă€r att presentera en hittils relativt ostuderad text som en sjĂ€lvstĂ€ndig skriftprodukt, samt försöka att spĂ„ra dess specifika drag som skiljer den frĂ„n dess ursprungstext samt övriga versioner av Snorris Edda. Undersökningen har genomförts utifrĂ„n ett nyfilologiskt perspektiv, inte med tanke pĂ„ dess relation till övriga versioner utan med fokus pĂ„ vad som egentligen stĂ„r i handskriften. Resultatet visar att texten i R 683 skiljer sig nĂ„got frĂ„n DG 11, och jĂ€mförelseundersökningen med övriga Edda-versioner visar att skrivaren, JĂłn RĂșgmann, anvĂ€nt sig av andra kĂ€llor för sin avskrift, i synnerhet de i handskrifterna Codex Regius, Codex Wormianus samt Peder Resens (Resenius) utgĂ„va av LaufĂĄs Edda.

The aim of the study was to investigate how four pupils in sixth grade use language when writing narrative texts, examined in relation to the typical structure and linguistic features of a narrative text. Another aim was to explore the similarities and differences between texts which received an A or B grade and texts with a D or E grade. The pupils? texts are analysed from a systemic-functional perspective on language and on the basis of the typical structure and language of a narrative text, with the focus on expressions of time, processes, descriptions and nominal groups (cf. Johansson & Sandell Ring 2012).