I Sverige genomförs varje Är offentliga upphandlingar till ett vÀrde av ca 500 miljarder kronor. Alla offentligt finansierade verksamheter mÄste följa lagen om offentlig upphandling och den formella upphandlingsprocess som lagen specificerar. Lagen Àr allmÀnt formulerad och anvisar en process dÀr fokus ligger pÄ förarbete och matematisk utvÀrdering.Cognitive Systems Engineering har vuxit fram utifrÄn insikten att effektiva processer kontinuerligt behöver anvÀnda sÄvÀl feedback och feedforward för att uppnÄ sina mÄl. Typiska tillÀmpningar Àr dynamiska, tÀtt kopplade processer dÀr dessa behov Àr tydliga, men CSE som ramverk Àr generellt definierat och bör gÀlla Àven för en beslutsprocess pÄ organisationsnivÄ. En CSE-analys har potential att förtydliga funktionella faktorer som tillÄter upphandlare att genomföra effektiva och ÀndamÄlsenliga upphandlingar.I syftet att testa ovanstÄende hypotes genomfördes en fallstudie av Linköpings Universitets upphandling av företagshÀlsovÄrd 2008.

Att arbetstagaren innehar arbetsmotivation Àr ett nödvÀndigt och avgörande fenomen inom alla företag runt om i vÀrlden. Forskningen kring Àmnet Àr bred men lÄngt i frÄn avslutad.FörelÀggande studie kommer endast att fokusera pÄ de stora drag som uttalats under 1900-talets forskning. DÀrför att det dels Àr de studierna som Àn i dag utgör en bas för inspiration för mycket forskning inom omrÄdet. Samt att arbetsgivare och chefer inspireras av dessa Àn idag.Studiens syfte Àr att studera arbetsmotivationen pÄ avdelning Y pÄ företag X. Avdelning Y innefattar krÀvande arbetsuppgifter och syftet med förelÀggande studie Àr dÀrför att utforska vad som motiverar just dessa arbetstagare.En stor del av den tidigare forskning som formulerats inom omrÄdet utgÄr frÄn en kvantitativ ansats, medan denna fallstudie utgÄr frÄn en kvalitativ ansats.

Ledarskapet har förÀndrats över tid, samtidigt har ocksÄ samhÀllet förÀndrats. Behoven och de egenskaper som stÀmde överens tidigare för ledarskap har förÀndrats och kommer att förÀndras i framtiden. Förr i tiden har ledarskapet visat auktoritÀra drag dÀr lite hÀnsyn tagits för de anstÀlldas behov men Àven mindre förstÄelse om de anstÀlldas betydelse. Idag Àr ledarskapet mer situations anpassat dÀr ledaren har insikt om de anstÀlldas behov men dÀr det Àven stÀlls högre krav pÄ flexibilitet samt social kompetens hos ledaren. Denna studie syftar till att belysa vilka egenskaper en ledare bör ha för att motivera och engagera medarbetarna och denna studie Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer.UppstÄdda situationer kan krÀva att ledaren anpassar sin ledarstil och det tycks finnas ett samband mellan ledares ledarstilar och hur det pÄverkar medarbetarnas arbetsmiljö och engagemang.

Bakgrund: Brand personality beskrivs i litteraturen som den uppsÀttning avpersonliga egenskaper som beskriver ett varumÀrke, genom att försevarumÀrken med mÀnskliga drag kan konsumenten lÀttare relatera ochknyta an till sina egna preferenser utifrÄn sin egen karaktÀr (Aaker 1997).Det var Är 1997 som forskaren Jennifer Aaker (1997) kom med denförsta definitionen om brand personality, som följde "the set of humancharacteristics associated with a brand" (Aaker 1997, p 347).Syfte: Syftet Àr att förklara hur Aaker?s (1997) modell brand personality ?thebig five? kan revideras för att passa till den Svenska kontexten.ForskningsfrÄga: Vilka dimensioner i modellen brand personality ?the big five? (Aaker,1997) behöver revideras för att appliceras i en Svensk kontext?Vilka personlighetsdrag och dimensioner Àr unika för den svenskakontexten och behöver dÀrmed adderas till brand personality modellen?Metod: Denna studie har antagit en abduktivt angreppssÀtt, dÀr tidigareforskning om brand personality har varit utgÄngspunkt. Författarna toggrund i befintlig teori med avsikt att testa modellen ?the big five? skapadav Aaker (1997) empiriskt i en ny kontext. Till studien tillÀmpadesfokusgrupp (förstudie) och enkÀt.Resultat och slutsats: Genom studien var det möjligt att fastslÄ att Aakers (1997) ursprungligamodell brand personality, inte var funktionell i den kontext som studienÀmnar.

Detta examensarbete har vÀgletts av följande syfte och frÄgestÀllning: Genom att undersöka hur lÀrare i tre F-6 skolor uppfattar arbetsmaterialet MultiMatte, syftar studien att söka spegla lÀrares uppfattningar om arbetsmaterialet ?MultiMatte? ur ett didaktiskt perspektiv.Kvalitativa intervjuer har sedan genomförts med sex stycken lÀrare. Inspirerade av den reflexiva intervjun har vi analyserat och tolkat lÀrarnas uppfattningar om MultiMatte och pÄ sÄ vis uppmÀrksammat deras Äsikter. LÀrarnas uppfattningar har sedan analyserats, först med hjÀlp av den lodrÀta analysen och dÀrefter den vÄgrÀta analysen. Svaren har sedan kategoriserats in i tre omrÄden som beskrivits och rubricerats som: utmÀrkande drag hos MultiMatte enligt de intervjuade lÀrarna, vilka följder fÄr det för lÀrare som anvÀnder sig av MultiMatte i sitt arbete och vilka följder fÄr det för elever som arbetar med MultiMatte.

Vad som utgör en begrÀnsning för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar skiljer sig brett Ät beroende pÄ individ och situation, men ett gemensamt drag Àr deras osynliga karaktÀr. Att funktionsnedsÀttningen inte syns pÄ utsidan behöver inte i rÀtt miljö utgöra ett hinder, men det stÀller dÄ ocksÄ krav pÄ omgivningens grad av tillgÀnglighet och bemötande. OhÀlsan bland personer med funktionsnedsÀttning rapporteras som tio gÄnger vanligare jÀmfört med befolkningen i övrigt vilket ocksÄ bidrar till att ÄtgÀrder bör genomföras. Att öka möjligheterna för den aktuella mÄlgruppen till att bli mer fysiskt aktiva Àr en vÀg att gÄ. Syftet med uppsatsen var att undersöka gymmens tillgÀnglighet för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar.

Inledning: Antalet blivande mödrar i vÀstvÀrlden som vill amma Àr pÄ tillbakagÄng och en orsak kan vara bristande amningskunskaper. Barnmorskemottagningen Fröja i Stenungsundstartade ett projekt hösten 2009 i syfte att öka amningskunskaperna hos blivande mödrar ochfrÄgade oss om vi ville utvÀrdera projektet. Syfte: Att studera mödrars upplevelse avamningsinformation given i tidig graviditet. Metod: Kvalitativ intervjustudie genomfördesdÀr 20 kvinnor telefonintervjuades post partum. InnehÄllsanalys utfördes och resulterade i trekategorier och tio subkategorier.

SAMMANFATTNING: MÄnsson, Paula & Jönsson, Lars-Gunnar (2011). NÄgra rektorers syn pÄ specialpedagoguppdraget ? Vad förvÀntar sig rektorer i grundskolan av specialpedagoger? Some head masters views on special education mandate ? What do head masters in primary and secondary schools expect from special educators? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I detta forskningsarbete vill vi undersöka hur vÀl specialpedagogprogrammets examensordning överensstÀmmer med de förvÀntningar som finns pÄ vÄr kommande yrkesprofession bland rektorer ute pÄ skolorna. Vi vill belysa detta frÄn rektorers synvinkel eftersom det Àr de som anstÀller oss blivande specialpedagoger. Detta gör vi genom att tillfrÄga 50 slumpvis utvalda rektorer i Sverige. Det Àr vÄra tolkningar av de 25 inkomna svaren som ger oss en bild av hur rektorer ser pÄ specialpedagogisk verksamhet. Vi sÀnde ut en onlineenkÀt dÀr rektorerna svarade pÄ frÄgor om verksamheten, verksamhetens syn pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd samt specialpedagogiska insatser. FrÄgeomrÄden som vi anser ringar in vÄrt problemomrÄde pÄ ett relevant sÀtt. Undersökningen visade att rektorerna anser att den specialpedagogiska verksamheten Àr viktig men dÄ budgeten Àr för snÀv blir denna verksamhet lidande.

Studien behandlar det mÄngfacetterade fenomenet gentrifiering, vilket kan ta sig en lÄng rad av uttryck, och eventuell förekomst av gentrifiering i nÄgra utvalda omrÄden i Göteborg. De utvalda studieomrÄden i staden Àr sex centralt lokali-serade primÀromrÄden: Inom Vallgraven, BrÀmaregÄrden, Masthugget, Kungsla-dugÄrd, KÄlltorp samt Guldheden. Utvald studieperiod Àr Ären 1990, 2000 och 2010.Gentrifiering som fenomen, dess uttryck och eventuella orsaker beskrivs i uppsatsen. Gentrifieringsprocesser i staden identifieras med hjÀlp av för studien utvalda indikatorer, indelade i kategorierna befolkningssammansÀttning, ekono-miska förutsÀttningar och boendesituation i respektive omrÄde. I studien inklude-ras ocksÄ en granskning av Göteborgs stads policys vad gÀller bostadsbyggande och bostadspolitik.

Syftet med studien var att tolka och förstÄ karktÀristiska drag i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serviceyrken i Tyskland samt tolka och förstÄ likheter och skillnader i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serciveyrken mellan Tyskland och Thailand och Àven diskutera villkoren för kvinnliga företagares ledarskap i Sverige. Detta utifrÄn temana drivkrafter, ledarrollen och attityder frÄn samhÀllet. Semistrukturerade samtalsintervjuer genomfördes med tyska och thailÀndska kvinnor, utifrÄn en hermeneutisk inspirerad forskningsansats och med tre av Hofstedes kuturella dimensioner samt auktoritÀrt och demokratiskt ledarskap som teoretiskt perspektiv. Drivkrafterna för samtliga kvinnor var individualistiskt dÀr det handlade om att vara oberoende frÄn andra mÀnniskor. Livsstilarna för kvinnorna i Tyskland och Thailand skiljer sig Ät.

Att införa ett nytt produktionssystem Àr ett stort projekt som pÄverkar arbetssÀttet för en stor del av de anstÀllda i ett företag. Detta gör att det finns mÄnga ytor dÀr problem kan uppstÄ och viljor kollidera. Stora förÀndringar kan riva upp invanda mönster och bryta mot den nuvarande kulturen i organisationen och dÀrigenom skapa osÀkerhet och ovilja gentemot förÀndringen.Denna rapport Àr tÀnkt att fungera som ett stöd för BT och Siemens i deras arbete med att införa nya, lean-baserade produktionssystem genom att försöka finna de kulturella hÀnsynstaganden som mÄste tas för att implementeringen av dessa ska bli framgÄngsrik. Specifikt syftar rapporten till att undersöka varför vissa mÀnniskor Àr positiva till lean och varför vissa Àr kritiska. Vilka aspekter Àr det som folk finner attraktiva respektive mindre attraktiva?Resultaten av undersökningen visar pÄ att medarbetarna finner grundlÀggande drag inom lean, sÄsom stÀndiga förbÀttringar samt medarbetarnas möjlighet att sjÀlva vara med och pÄverka, som positiva.

PopulÀrkulturen bidrar med sÀtt att möta eleverna pÄ deras egna villkor. Uppsatsen Àmnar undersöka dels vilka drag av shintoism som Äterfinns i den japanska animerade filmen Spirited Away och dels hur filmen kan anvÀndas i undervisningen av religion pÄ gymnasiet. Studiens ambition Àr att undersöka vad filmen kan erbjuda undervisningen pÄ en B-kurs inom religionsÀmnet. Genom att utföra en lÀromedelsanalys samt Àgna mig Ät studier kring religionen shinto syftar uppsatsen till att belysa hur filmen Spirited away, och dess shintoistiska tematik, kan finna sin plats i undervisningen i ett klimat dÀr lÀromedlen ofta misslyckas med att ge en nyanserad bild av den shintoistiska lÀran. Uppsatsen presenterar en kvalitativ intervju med en japansk man som ger sin bild av shinto.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift pĂ„ nationella provet i svenska B. Vad Ă€r viktigast nĂ€r de gör sitt val och vad fĂ„r detta för skrivpedagogiska konsekvenser? KönsmĂ€ssiga skillnader i elevernas resonemang tas ocksĂ„ upp och diskuteras. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna belyser elevers skrivande pĂ„ gymnasiet och deras instĂ€llning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.

SAAB Automobile ABis a car manufacturer within General Motors corporate group. SAABAutomobile ABhas a big part of the responsibility for the brake development in the corporategroup. The car industry is facing harder environmental requirements, which influence the brakedevelopment. The focus is to develop brakes with low drag and sustained brake feeling andperformance. Important characters for the brake caliper are high stiffness and low weight, highstiffness results in high performance and low weight is important because it is unsprung mass.This thesis investigates the possibility to improve the performance of the brake caliper for aGMproject.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en helhetssyn om hur undervisningen anpassas för högpresterande elever samt hur pedagoger bemöter och stimulerar högpresterande elever för att de skall kunna fortsÀtta att utvecklas gynnsamt. Enligt skollagen skall dagens skola ge sÀrskilt stöd till elever med sÀrskilda behov, men sÄ Àr inte fallet dÄ de högpresterande eleverna ofta beskrivs som sjÀlvgÄende, som klarar mycket pÄ eget hand och deras karaktÀriska drag Àr intresse, vilja, drivkraft och matematiska förmÄgor Wahlström (1995).MÄnga lÀrare anser sig sakna kunskaper och resurser för att stötta högpresterande elever i matematik, vilket leder till att lÄngt ifrÄn alla elever fÄr en undervisning som anpassas till deras förutsÀttningar och behov. I boken Matematikundervisningens dilemma tar Madeleine Löwing (2006) upp hur den ekonomiska krisen drabbat skolan i allmÀnhet men matematikundervisningen i synnerhet.För att högpresterande elever skall utvecklas behöver de enligt Wahlström (1995) tillhöra en grupp och att blir sedda, samt att trÀffa andra högpresterande elever för att prata och diskutera matematik samt reflekterar över sina egna och andras tankar. I litteraturstudien behandlas olika inlÀrningsmetoder samt Howard Gardners sju intelligenser. Vidare tar jag upp saker som Àr bra för pedagoger att veta för att fÄnga de högpresterande elever.