Energihushållning i byggnader
Historik och utveckling
Tekniken inom energihushållning har utvecklats mycket de senaste 50 åren. Idag har vi en helt annan syn på uppvärmning och hushållning av energi i byggnader än vi hade då. Denna rapport kommer att fokusera på ventilation- och värmesystem eftersom dessa, tillsammans med isolering, har visat sig vara de viktigaste ur energihushållningssynpunkt.Det var egentligen efter oljekrisen i mitten på 70-talet som energihushållningsfrågan drog igång på allvar. Eftersom oljan blev dyrare så var man tvungen att hitta andra lösningar för att värma upp byggnader.Inomhusklimatet i bostäder, kontor, skolor och andra lokaler har en avgörande betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Ändå har hälso- och komfortproblem med anknytning till inomhusklimatet varit ett stort problem. Problemen är främst dålig luftkvalitet, felaktiga eller låga luftflöden, drag (komfortproblem) samt för höga CO2 halter. Detta har ofta kopplats samman med energihushållningen. Anledningen till att det varit dåligt inomhusklimat är framför allt på grund av dåliga eller felaktiga ventilationslösningar.Idag har vi en lite annorlunda syn på uppvärmning av byggnader jämfört med för 50 år sedan. Det är inte bara viktigt för människors hälsa att bygga bra hus utan också för miljön. Byggnader står för en stor del av alla växthusgaser som släpps ut i atmosfären.Idag tror man att utvecklingen är påväg mot så kallade lågenergihus. Det är alltså byggnader som kräver förhållandevis lite energi till uppvärmning. Ett exempel på ett lågenergihus är passivhuset som blir mer och mer populärt. Inom EU diskuterar man i dagsläget en ny byggnorm som man vill införa 2016. Den innebär nybyggnation med passivhusstandard.