Entreprenörskapet Àr en process som förekommer dÀrför att mÀnniskor utvecklar möjligheter i omgivningen. DÄ individerna Àr olika Àr deras förmÄga och villighet att agera pÄ möjligheterna ocksÄ olika. Det finns Àven flera mÀnskliga motivationer som pÄverkar entreprenörsprocessen. Studier har visat att det finns ett flertal speciella personlighetsdrag som knyter entreprenörer samman. NÄgra av dessa Àr: upplevt kontrollfokus, sjÀlvtillit, prestationsbehov samt behov av sjÀlvstÀndighet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielÀrobok dÄ fokus ligger pÄ det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. FrÄgestÀllningar Àr följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasielÀroböckerna det vill sÀga vilka politiska och kulturella hÀndelser skildras? Förekommer nÄgra likheter och/eller skillnader i framstÀllningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det nÄgra jÀmförbara förhÄllanden eller idéer? Handlar det alltsÄ om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielÀrobok? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ textanalys av lÀromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmÀrksammas politisk och kulturell historia lika mycket.

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur kvinnan skildras i tvÄ verk i svensk arbetarlitteratur. Romanerna som ligger till grund för undersökningen Àr Moa Martinsons Mor gifter sig (1936) och Ivar Lo-Johanssons Analfabeten (1951). För att belysa uppsatsens syfte har följande frÄgestÀllningar stÀllts: Hur skildras kvinnliga könsroller i de bÄda romanerna? PÄ vilket sÀtt skildras kvinnans underordning i förhÄllande till mannen? Finns det nÄgon skillnad i hur kvinnan framstÀlls i de bÄda romanerna utifrÄn ett samhÀlleligt perspektiv? De perspektiv som anvÀnts som utgÄngspunkt för uppsatsens teoretiska bakgrund Àr baserad pÄ feministiska förestÀllningar om hur genus och kön Àr kulturellt och samhÀlleligt konstruerat, samt hur kvinnan ur ett historiskt och samhÀlleligt perspektiv har ansetts vara underordnad mannen. Tidigare forskning utgÄr ifrÄn Ebba Witt-Brattströms (1988) och Magnus Nilssons (2003) avhandlingar om Moa Martinsons respektive Ivar Lo-Johanssons författarskap.

I denna uppsats görs frÀmst en kvantitativ analys av utlÀndska testtagares prosodiska kompetens vid det test som ger utlÀndska studerande behörighet till studier vid svenskt universitet eller högskola, det s.k. Tisus-testet. Studien har ocksÄ ett mindre kvalitativt inslag i form av en nÀranalys. Syftet har varit att analysera hur godkÀnda testtagare skiljer sig frÄn underkÀnda betrÀffande den prosodiska förmÄgan. JÀmförelser har gjorts dels mellan dem som godkÀnts/underkÀnts pÄ Tisus muntliga del i dess helhet, dels mellan dem som godkÀnts/underkÀnts pÄ sjÀlva uttalsdelen.

Syftet med min studie var att belysa och jÀmföra sprÄkpolitiken i Sverige ochTyskland med sÀrskilt fokus pÄ styrdokument som gÀller sprÄkundervisning avnyanlÀnda vuxna invandrare. FrÄgestÀllningarna som studien skulle besvara varföljande: Vad Àr det som anges i den nationella lagstiftningen om den enskildestillgÄng till sprÄk bÄde vad gÀller modersmÄl och andra sprÄk? Hur organiserasundervisningen i andrasprÄk för vuxna nyanlÀnda i Sverige respektive Tyskland?Vilka likheter och skillnader finns mellan Tyskland och Sverige vad gÀllerorganisation av andrasprÄksutbildning för nyanlÀnda vuxna?Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod, dÀr materialurvalet bestod av tyska ochsvenska lagtexter inom relevant omrÄde.Resultatet visade att Sveriges sprÄklag garanterar den enskildes tillgÄng till sprÄk bÄdevad gÀller modersmÄl och annat sprÄk Àn modersmÄl. Tyskland saknar sprÄklag, somtyder pÄ att Tyskland inte kÀnner behovet av att reglera det tyska sprÄket i förhÄllandetill andra sprÄk. Tyska Àr ett starkt sprÄk inom ett nationellt och internationelltsammanhang.

Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv försöka tydliggöra nÄgra vÀrderingar och attityder som finns i Frankrikes och Sveriges lÀroplaner. Jag undersöker vilken kunskapssyn lÀraren, lÀrarstudenten och lÀroplanerna ger uttryck för i respektive land, vad lÀroplanen sÀger om kunskap, mÄl, riktlinjer och arbetsmetoder, samt hur lÀrarstudenten och lÀraren stÀller sig till detta. Min studie innefattas ocksÄ av att titta pÄ hur begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten» kan tolkas till min undersökning. Bakgrundskapitlet bidrar med en historisk Äterblick om hur skolan har utvecklats och vilka grundlÀggande vÀrderingar Frankrikes och Sveriges skola bygger pÄ. Mitt arbete ger en översikt av litteratur som tar upp begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten», kunskap och kompetens.

Designmönster Àr beprövade och ÄteranvÀndbara designlösningar pÄ Äterkommande designproblem inom en viss kontext. Designmönster handlar om att inte behöva uppfinna hjulet om och om igen. Designmönster fÄngar lösningar och kunskap inom mjukvaruutveckling.Vi har försökt beskriva och förstÄ hur IFS och Intentia tar sig an arbetet som omfattas i vÄra frÄgestÀllningar. VÄra frÄgestÀllningar har varit hur designmönster kan hittas, dokumenterasoch katalogiseras samt hur designmönster kan spridas till medarbetare.Vi har i denna undersökning anslutit oss till de tankegÄngar som finns inom hermeneutiken och vi har dÀrför valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metodteori, vars drag ligger mer Ät dethermeneutiska perspektivet. Vi har genomfört intervjuer med representanter frÄn ovan nÀmnda företag.Undersökningen har visat att bÀgge företagen har grupper med erfarna utvecklare som finner nya designmönster.

Den hÀr uppsatsen behandlar genusmarkörer i Axel Törnemans sena konstnÀrskap. Syftet Àr att undersöka maskulina och feminina markörer i fyra av konstnÀrens mÄlningar: Gatans rytm (1916), Gudrun i blÄtt (1917), Mazeppa (1918) och Ungdom (1919). Dessutom diskuteras huruvida konstverkens motiv har förbindelser med samtida uppfattningar kring könsroller. FrÄgestÀllningarna berör först hur en möjlig relation mellan markörerna gestaltas och problematiseras i konstverken, sedan hur detta kan ge perspektiv pÄ tidsperiodens förestÀllningar om könsroller. Metoden gÄr ut pÄ att först undersöka maskulina och feminina markörer i mÄlningarna, dÀrefter diskuteras möjliga relationer till kontexten.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka organisationskulturen pÄ Getinge Sterilization AB för att se om det förekommer skillnader i grundlÀggande antaganden för arbetarna, tjÀnstemÀnnen och ledningen d.v.s. om det skiljer sig Ät avseende deras uppfattning om sin vardagsverklighet, vilka dessa skillnader Àr och varför de uppstÄr. Vi vill Àven förstÄ hur dessa skillnader kan pÄverka organisationers möjlighet till framgÄng.Vi har tillÀmpat en kvalitativ ansats i syfte att nÄ en djupare förstÄelse för hur informanterna uppfattar organisationskulturen pÄ fallföretaget. För att nÄ en sÄdan förstÄelse har vi sammanlagt gjort 12 semistrukturerade intervjuer med elva olika personer samt tre observationer. Vi har Àven granskat olika interna och externa dokument.

Bankkrisen under det tidiga 1990-talet resulterade i en instabilitet i den Svenska ekonomin som gjorde det nödvÀndigt för regeringen att trÀda in med kraftiga ÄtgÀrder.Bakgrunden till denna kris kan bland annat spÄras till den avreglering som genomfördes 1985 dÄ taket pÄ bankernas kreditexpansion togs bort. Detta arbete undersöker hur regleringen har utvecklats efter krisen samt hur effektiv denna utveckling Àr i förhindrandet av framtida kriser.Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet Àr en undersökning som genomfördes strax efter krisens slut av Jonathan R. Macey som i fem principer beskriver hur en framtida reglering bör se ut. Dessutom utgör det nya regelverk som hÄller pÄ att implementeras vid namn Basel II en del av teorin. Dessa teorier stÀlls mot resultatet av intervjuer som genomförts med en av de Svenska storbankerna samt Finansinspektionen.

In the post-war era many European countries were recovering from the ravages of the bombings of the second world war destroying whole countries. Sweden being neutral was spared the destruction of war but instead we demolished almost as much housing all by ourselves. A social program was modeled to modernize the country and to drag the swedes out of poverty by building one million apartments in just ten years and demolishing the old, dilapidated working-class neighborhoods. The traumatic events of the demolition of large areas of both the central and the outskirts of most Swedish cities is still very much present in the collective memory of people today and the new modernistic districts are still paying the price of that, more than fifty years later. Today these modernistic districts are in need of repair, and they are often homes to groups alienated from society making their reputation even worse.

Idag har personer med lindrig utvecklingsstörning helt andra förutsÀttningar att utveckla förmÄgor hos sig sjÀlva Àn vad tidigare generationer har haft. MÄnga personer med lindrig utvecklingsstörning klarar av mycket sjÀlvstÀndigt men pÄ grund av deras funktionshinder Àr de i olika grad beroende av hjÀlp och stöd för att klara sig i sin vardag. Det innebÀr att de behöver professionellt stöd frÄn personal, nÄgot som kan vara uppskattat men samtidigt upplevas vara jobbigt och kontrollerande. Den hÀr studien utgÄr frÄn kvalitativ metod för att genom intervjuer med bÄde brukare och personal studera hur de ser pÄ stödet som ges pÄ serviceboenden. Syftet med studien Àr sÄledes att fÄ mer kunskap och ökad förstÄelse om hur personer med lindrig utvecklingsstörning ser pÄ det stöd som personalen ger, samt hur personalen ser pÄ sitt sÀtt att möta deras behov. Studien omfattar fyra brukarintervjuer och fem personalintervjuer. Resultatet visar pÄ positiva sidor av stödet, dÀr personalen ser en glÀdje i att ge stöd till brukarna.

Bakgrund: Somatisering Àr en beteckning pÄ en omedveten process, dÄ patienten överför kÀnslomÀssiga spÀnningstillstÄnd till kroppsliga symtom. Karakteristiska drag Àr att de tror sig lida av flera symtom frÄn olika delar av kroppen, men vilka Àr helt normala undersökningsfynd. Ett problem i kontakten mellan vÄrdpersonal och patient Àr att behov och önskningar inte tillmötesgÄs. Orsaken Àr delvis vÄrdpersonalens fördomar och den kunskapsbrist som finns kring somatiserande tillstÄnd. Syfte: Att belysa vÄrdpersonalens kunskap och attityder kring patienter med somatiseringssyndrom.

Uppsatsen undersöker diskurser om cannabis och hur bilden av ungdomar och vuxna som anvÀnder drogen presenteras i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under Är 2012. Studien Àr en kvalitativ diskursanalys efter Norman Faircoughs tredimensionella metod. Intresset uppkom i och med den diskussion som internationellt vÀxt fram under Äret. LÀnder som kulturellt och politiskt stÄtt förebild för svensk utveckling i mÄnga frÄgor rapporterades revidera och omformulera den egna problembilden av cannabis. För en grundlÀggande förstÄelse av hur rapporteringen om narkotika sett ut i svensk dagspress har Daniel Törnqvists avhandling ?NÀr man talar om knark? legat till grund för arbetets utformning.