Sveriges försvarsmakt skall verka som en dÀmpande kraft i nÀra samarbete med andraeuropeiska lÀnder inom ramen för EU Headline Goals. Om en inom- eller mellanstatligkris skulle intrÀffa efter 2008 inom en radie pÄ 6000 km frÄn Bryssel kommer svenskaförband att anvÀnda nya metoder för krigföring vilka Àr under utveckling inom EU ochNATO.I uppsatsen analyseras Effects Based Operations pÄverkan pÄ den svenska doktrinen förgemensamma operationer syftande till att ta fram möjliga principer för hur nyaförsvarskoncept bör pÄverka svensk doktrin.En kvalitativ innehÄllsanalys har valts för att uppnÄ syftet med uppsatsen. Metoden harvarit en kombination mellan textanalyser och semistrukturerade intervjuer i syfte att fÄ enbred bild av EBO och dess pÄverkan pÄ DGO.Uppsatsens resultat pekar pÄ att doktrinarbetet stÄr under stark pÄverkan av nya konceptvilket gör att försvarsmakten stÀndigt mÄste förhÄlla sig till detta pÄ ett formaliserat sÀtt.Resultatet visar ocksÄ att DGO innehÄller stora drag av ett effekttÀnkande men attbegreppsapparaten inte Àr samstÀmmig med EBO.De viktigaste förÀndringarna i ett doktrinarbete inför 2008 bör innehÄlla nÄgra av de delarsom konsituerar EBO pÄ ett tydligare sÀtt. TankesÀttet kring effektÀnkandet finnsnÀrvarande men det Àr terminilogin kring EBO som saknas..

Reklam för olika produkter och organisationer möter oss varje dag bland annat genom tidningar, radio, TV eller pÄ vÀgen till jobbet. De TV-sÀnda reklamfilmerna som avbryter i lördagsfilmen eller under nyhetssÀndningen Àr till för att pÄverka oss TV-tittare. Vi har i denna studie valt att undersöka vilka likheter och skillnader man ser i en jÀmförelse av tvÄ reklamfilmer frÄn kommersiella företag och tvÄ frÄn nonprofitorganisationer.Vi har som syfte att identifiera drag och linjer i filmerna som Àr likadana eller skiljer sig Ät frÄn de olika typerna av organisationer. Fenomenet vi vill undersöka Àr hur reklamfilmer frÄn nonprofitorganisationer utformas och fungerar jÀmfört med reklamfilm frÄn kommersiella företag. Detta kommer vi göra genom att dra slutsatser utifrÄn kvalitativa tolkningar kring likheter och skillnader i filmerna.Undersökningarna som denna uppsats baseras pÄ kommer att utföras genom tvÄ kvalitativa studier pÄ fyra reklamfilmer.

I den hÀr uppsatsen har vi undersökt och behandlat lÄneförbudet som Äterfinns i ABL 12:7 och i kap 21 i nya ABL. Vi har undersökt om lagen uppfyller sina syften samt vilka syften som lagstiftaren har haft. Intressant Àr att en ny ABL trÀder i kraft den 1 januari 2006. Vi har utgÄtt frÄn lagstiftningen och sedan följt upp med rÀttspraxis och doktrin.Under arbetets gÄng upptÀckte vi luckor i lagstiftningen vilket medför att syftena bakom lagstiftningen inte kom till sin fulla rÀtt. Luckorna öppnar möjligheter att kringgÄ lÄneförbudet med tÀmligen enkla metoder.

Arbetet! som! presenteras! i! denna! rapport! utgor! ett! forsok! att! skapa! en! alternativ!lasmetod! pa! smartphones! for! dyslektiker! baserad! pa! RSVP! (Rapid! Serial! Visual!Presentation).!En!introduktion!till!vissa!utvalda!delar!av!forskning!om!dyslexi!ges!for!att!bryggas!over! till! utformningen!av!vad!vi!valt!att!kalla!SSR! C!SelfCpaced,!Serial!Reading.!SSR!utgor!i!korta!drag!de!egenskaper!vi!tror!ar!viktiga!hos!en!variant!av!RSVP!amnad!for!dyslektiker.!Dessa!egenskaper!utgar!fran!att!RSVP!begransar!hur!mycket!text!som!syns!pa! en! gang.! Vi! anser! att! detta! skulle! kunna! hjalpa!med! vissa! underliggande! problem!dyslektiker!lider!av.!!Vi!presenterar!framtagningen!av!en!prototypCapp!som!en!mojlig!tolkning!av!SSR.!For!att!utvardera! prototypen! deltog! fem! dyslektiker! i! ett! forberett! test! samt! efterfoljande!intervju.!Det!huvudsakliga!syftet!var!att!testa!hur!och!om!metoden!fungerade,!inklusive!vad!detta!skulle!sta!och!falla!pa,!samt!vad!testarna!tyckte!om!den.!!Resultaten!indikerar!att!en!version!av!RSVP!endast!visar!ett!ord!gor!det!lite!lattare!for!dyslektiker!att!fokusera!pa!att!avkoda!orden,!men!att!det!blir!svarare!for!dem!att!halla!koll! pa! vilken! funktion! orden! fyller! i! texten.!De! visar! ocksa! pa! komplexiteten!med! att!bestamma! hur! lang! tid! en! del! av! texten! ska! visas.! Avslutningsvis! foreslar! vi! framtida!forskning! for! att! kunna! avgora! om! lasmetoden! faller!pa! var!implementering,! eller! om!det!helt!enkelt!inte!ar!ett!bra!satt!for!dyslektiker!att!lasa!pa.!.

Denna uppsats handlar om gotlÀndska ungdomars bruk och attityd till dialekt. För att undersöka detta har sexton informanter medverkat i en studie dÀr de har intervjuats och fÄtt samtala tvÄ och tvÄ. Informanterna har delats upp beroende pÄ kön, gymnasieprogram och skolort för att se hur deras sprÄk korrelerar med dessa faktorer. Andra faktorer som Àr med i undersökningen Àr framtidsplaner, informanternas uppvÀxtort, deras förÀldrars uppvÀxtort och situation (samtal vs intervju).De drag som undersöks Àr uttalet av den gamla ai-diftongen (sÀger man mair, meir eller mer?), uttalet av infinitiver och imperativer som i standardsvenskan slutar pÄ -a (sÀger man sluta, slute eller slut?) och uttalet av objektspronomenen mig, dig och sig (sÀger man mej ?dej?sej, mi?di?si eller me?de?se?).

PSYKOTERAPEUTERS UPPLEVELSER AV VÄNDPUNKTER IPSYKODYNAMISKA TERAPIER  SammanfattningDenna explorativa studies syfte var att undersöka legitimerade psyko­terapeuters upplevelser av vĂ€ndpunkter i psykodynamiska terapier. Data utgjordes av halvstrukturerade intervjuer med Ă„tta psyko­terapeuter och bearbetades med tematisk analys. FrĂ„gestĂ€llningarna berörde utmĂ€rkan­de drag för processen fram till vĂ€ndpunkten, beskrivning av vĂ€nd­punkts­ögon­blicket, hur vĂ€ndpunkter benĂ€mns samt eventuella svĂ„rig­heter att definiera vĂ€ndpunkter. Resultaten visar att utmĂ€rkande för vĂ€ndpunktsögonblicket Ă€r att ett genuint möte uppstĂ„r, terapeuten agerar spontant, hĂ€rbĂ€rgerar, har ramar, ger akt pĂ„ motöverföringskĂ€nslor samt Ă€r tydlig i förhĂ„llande till patienten. VĂ€nd­punktsögonblicket beskrivs ofta som en kĂ€nsla och blir tydligt i Ă„ter­givandet exempelvis i handledning.

De internationella företagens vÀlgÄng har alltid har fascinerat oss.Deras omÀttliga hunger för gott resultat och receptet för att nÄ ditÀr förmodligen vad som skiljer dem frÄn andra mindreframgÄngsrika verksamheter. De Àr virtuoser pÄ att skapa ettvÀrde inom företaget bÄde genom produkter eller tjÀnster som deerbjuder. NÀr de vÀl har etablerats pÄ marknaden blir företagetsnamn oftast ett tillförlitligt varumÀrke förknippad med det demhar att erbjuda.I denna uppstats undersöks företaget Adobe, som Àrmarknadsdominerande inom sitt omrÄde, med mer fokus pÄ en avderas mÄnga kÀrnteknologier Photoshop. Studien kommer attbidra med information om vad som ligger bakom AdobesframgÄng, vilka som Àr deras trogna kunder och vad deras ÄsikterÀr angÄende Adobes framgÄng. FrÄgor som kommer att belysasberör omrÄden inom externredovisning.Det övergripande syftet med studien Àr sÄledes att ta reda pÄ hurföretaget Adobe skapar ett vÀrde i deras företag och vad det Àrsom gör dem sÄ unika.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att utreda förekomsten och graden av reproducerande drag i elevtexter nÀr elever skriver faktatext, samt lÀrares förestÀllningar kring lÀs- och skrivutveckling i koppling till reproduktion som fenomen. Studien tar sin utgÄngspunkt i teorier om lÀs- och skrivutveckling kopplat till genre och genrepedagogik. Studien omfattar tvÄ skolor och har utförts i Ärskurs 3. FrÄn de bÄda skolorna har sammanlagt 36 elevtexter, 18 texer frÄn varje skola, analyserats. Elevtexterna har i analysen jÀmförts med den text som anvÀnts som kÀlla för att utreda graden av reproduktiva inslag.

Uppsatsen kommer att avhandla ledningsförhÄllandet under Karl XII:s fÀlttÄg i Norge 1718. Syftet med uppsatsen Àratt pröva det historiska hÀndelseförloppet kring anfallet mot Trondheim utifrÄn hur vi idag uppfattar uppdragstaktikoch pÄvisa förekomst av denna. Min hypotes Àr att de bÀrande tankarna i uppdragstaktik inte Àr ett sentida fenomen. Iuppsatsen kommer jag att söka svar pÄ följande frÄgestÀllningar.- Var Karl XII en delegerande eller centralstyrande militÀr chef under den JÀmtlÀndska arméns anfall motTrondheim 1718?- Finns det spÄr i Karl XII:s ledning av Armfeldts armé av det vi idag kallar uppdragstaktik?Uppsatsen teoretiska utgÄngspunkt Àr uppdragstaktik som den beskrivs i den svenska militÀrstrategiska doktrinenfrÄn Är 2002.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Bakgrund: Dagligvaruhandelns utveckling i Sverige under de senaste Ären karaktÀriseras frÀmst av konsolidering, internationalisering och branschglidningar. Handeln Àr aktuellt föremÄl för en omfattande mediadebatt betrÀffande bland annat matpriser, antal aktörer pÄ den svenska dagligvarumarknaden och nya aktörers intresse. VÄr uppmÀrksamhet har dÀrigenom riktats mot dagligvaruhandelns utveckling och den rÄdande konkurrenssituationen för att skönja möjliga utvecklingar i framtidens konkurrens. Syfte: Syftet Àr att bidra med och diskutera framtida möjliga utvecklingar betrÀffande konkurrenssituationen pÄ den svenska dagligvarumarknaden. Vi Àmnar göra detta med bakgrund och analys av utvecklingen inom dagligvarubranschen under 1900-talet, med fokus pÄ de senaste fem till tio Ären, samt rÄdande konkurrenssituation.

AbstractArvid Nerdal: Tre svenska gospelkörers sound och uttryckssÀtt i förhÄllande till den afro-amerikanska gospeltraditionen. ? Uppsala: Musikvetenskap 2000. 60 p.Uppsatsens syfte Àr att studera tre utvalda svenska gospelkörer och jÀmföra deras ?sound? och uttryckssÀtt med ett urval typiska stilistiska element inom den afro-amerikanska gospelkörgenren.

Resultatet frÄn 2011 Ärs nationella prov visar att problemlösning utgör det nÀst svÄraste delomrÄdet betrÀffande elever i Ärskurs 3. Flertalet forskare belyser att elever utvecklar nya kunskaper via kommunikation och samspel med andra klasskamrater. Vidare framhÀver flera studier att somliga gruppkonstellationer ej resulterar i en stimulerande miljö för alla elever. DÀrigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppsammansÀttningar inverkar pÄ elevers kommunikation vid problemlösningsarbete.Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 2. Fyra skilda gruppkonstellationer valdes att studeras.

SammanfattningDenna uppsats inleds med en kort historisk genomgÄng av den aktiebolagsrÀttsliga utvecklingen i Sverige under de senaste Ärhundradena. DÀrefter sÀtts fokus pÄ gÀllande rÀtt vad det gÀller det personliga ansvaret för styrelseledamöter i aktiebolag. Styrelseledamöters ansvar i samband med likvidation, förpliktelser som uppstÄr innan bolaget Àr registrerat och olovlig vÀrdeöverföring genomgÄs och följs upp med en genomgÄng av styrelseledamöters skadestÄndsansvar gentemot bolaget och gentemot andra. DÀrefter följer en genomgÄng av det straffansvar som kan drabba en styrelseledamot.DÀrpÄ följer en liknande genomgÄng av gÀllande rÀtt för revisorers personliga ansvar. RevisorsnÀmndens funktion gÄs igenom innan gÀllande rÀtt för revisorers skadestÄndsansvar presenteras.

Denna uppsats behandlar musik i politik, med fokus pÄ vilka politiska uttryck som gÄr att finna i Björn Afzelius texter. Med fokus pÄ albumet Innan tystnaden frÄn 1982, samt vad Björn Afzelius hade för syfte med dessa uttryck i sina texter. En deskriptiv kvalitativ metod utformad av Göran Arhne och Peter Svensson har anvÀnts till att avgrÀnsa mitt arbete. Detta frÄn Björn Afzelius alla texter, till texterna i ett utvalt musikalbum. För att identifiera de olika uttrycksÀtten sa har Plams hermaneutiska anvÀnts som verktyg för att fÄ fram musikförstÄelsens primÀrfunktioner i albumet.