Elevers problemlösningssamtal i matematikundervisningen
Resultatet från 2011 års nationella prov visar att problemlösning utgör det näst svåraste delområdet beträffande elever i årskurs 3. Flertalet forskare belyser att elever utvecklar nya kunskaper via kommunikation och samspel med andra klasskamrater. Vidare framhäver flera studier att somliga gruppkonstellationer ej resulterar i en stimulerande miljö för alla elever. Därigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppsammansättningar inverkar på elevers kommunikation vid problemlösningsarbete.Undersökningen genomfördes i en årskurs 2. Fyra skilda gruppkonstellationer valdes att studeras. Tre av grupperna konturerades homogent: lågpresterande elever, medelpresterande elever samt högpresterande elever. En grupp sammanfördes på ett heterogent vis, beståendes av en elev från varje prestationsnivå. Utvalda elever fick lösa en öppen problemuppgift i grupp. Som undersökningsmetod användes deltagande observation av ostrukturerad karaktär. Det insamlade materialet valdes att analyseras utifrån sociokulturell diskursanalys.Resultatet visar att gruppsammansättning påverkar elevers kommunikation vid arbete med problemlösning. Homogen gruppering beståendes av lågpresterande elever brukar dispytpräglat tal samt kumulativt tal. Medelpresterande elever kännetecknas av kumulativt tal i en homogen gruppsammansättning. Högpresterande elever i en homogen gruppkonstellation, kommunicerar via kumulativt tal samt upptäckande tal. Dessa former av kommunikation är även utmärkande drag beträffande heterogen gruppering.