Kristina Lugn debuterade 1972 med diktsamlingen Om jag inte och fick sitt genombrott 1983 med samlingen Bekantskap önskas med Àldre bildad herre. DÀremellan gavs samlingarna Till min man, om han kunde lÀsa (1976), Döda honom! (1978), Om ni hör ett skott... (1979) och Percy Wennerfors (1982) ut. Efter genombrottsdiktsamlingen kom Hundstunden (1989) och slutligen Hej dÄ ha det sÄ bra! (2003). Hon har Àven skrivit flera dramatiska verk och driver sedan 1997 teatern Brunnsgatan 4 i Stockholm.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ökad kunskap om nio andrasprÄkselevers grammatiska kompetens i anvÀndningen av adjektivkongruens i attributiv och predikativ stÀllning samt spetsstÀllning.  Eleverna lÀser pÄ nivÄerna B, C och D inom svensk undervisning för invandrare pÄ vuxenutbildningen (SFI), och dessa elever har gemensamma lektioner ibland. Syftet Àr ocksÄ att jÀmföra dessa gruppers grammatiska kompetens utifrÄn processbarhetsteorin, som Àr en vedertagen teori över andrasprÄksinlÀrning. Processbarhetsteorin sÀger i stora drag att svenska lÀrs in i fem bestÀmda grammatiska steg vilka kommer i en bestÀmd ordning, och att dessa steg inte kan hoppas över. Det undersökta materialet har skrivits av informanterna utifrÄn en bildserie pÄ Ätta bilder, som har analyserats i en slags performansanalys som baseras pÄ processbarhetsteorin.     Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan grupperna inom de undersökta strukturerna, och resultatet pekar ocksÄ mot att det finns stora skillnader inom grupperna.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra för hur de tvÄ apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek HjÀrtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter sprÄkligt i de verksamhetspresentationer som Äterfinns pÄ deras webbplatser. Med hjÀlp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten sprÄkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förstÄelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhÀllsförÀndringar som skett de senaste Ärtiondena. Resultatet av analyserna visar att de tvÄ apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten sÄvÀl som den egna verksamheten pÄ olika sÀtt.

Ungdomars alkoholkonsumtion Àr ett stort problem i mÄnga lÀnder och de negativa konsekvenserna Àr mÄnga. Detta examensarbete behandlar, genom en litteraturstudie, ungdomars alkoholkonsumtion och framförallt hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas. Faktorer som gÄr att koppla till ungas alkoholkonsumtion Àr sjÀlvförtroende, avvikande personlighetsdrag, kompisgruppens inflytande, intentioner samt biologiska drag. Syftet Àr att skapa en djupare förstÄelse för problematiken kring ungdomars alkoholkonsumtion samt att utifrÄn teoretiska perspektiv och tidigare forskning undersöka hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas. FrÄgestÀllningarna Àr: ?Vilka teorier gÄr att koppla till ungdomars alkoholkonsumtion? samt ?Hur kan ungdomars alkoholkonsumtion minskas?? Resultaten visar att ungdomars alkoholkonsumtion bland annat kan minskas genom alkohollagstiftning i form av bland annat alkoholmarknadsföringskontroll samt prishöjning pÄ alkohol.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Arbetet Àr en kvalitativ studie av det sociala internetnÀtverket Facebooks statusuppdateringar ? de textstycken dÀr en facebookanvÀndare skriftledes kan meddela sig till sina kontakter i det gemensamma nyhetsflödet. Studien undersöker huruvida det finns Äterkommande kategorier av statusuppdateringar och vilka dessa i sÄ fall Àr, vilket sprÄk som anvÀnds i uppdateringarna samt hur anvÀndarens syfte med statusuppdateringen synliggörs. Materialet utgörs av fyra informanters statusuppdateringar under en sammanhÀngande begrÀnsad tidsperiod. Studien visar att det finns Äterkommande kategorier av innehÄllsteman samt Äterkommande sprÄkliga drag i statusuppdateringarna.

I en konkurrenskraftig omvÀrld, finns det ett behov hos företag av vÀl integrerade informationssystem. Systemen har till uppgift att se till att aktuell information i verksamheten kommer alla till godo nÀr personalen har behov av den. Idag har företag standardiserade affÀrssystem till sin hjÀlp för att hantera den information de har behov av i sin verksamhet. Studien har haft som syfte att beskriva hur anskaffningsprocessen kan se ut pÄ olika företag och att besvara följande frÄgor:·       PÄ vilka grunder togs beslutet om införskaffande av ett nytt affÀrssystem?·       Har ledningen varit involverad i anskaffningsprocessen?·       Ledde implementeringen till ett system företaget blev nöjda med?Studien har gjorts med en kvalitativ ansats, dÀr halvstrukturerade intervjuer anvÀndes för att samla in empiri.

Ett vĂ€xande omrĂ„de inom telekommunikationsbranschen Ă€r behovet av trĂ„dlös datakommunikation. Detta Ă€r en följd av att arbetskraften blir alltmer mobil. För de företag som vill vara med och konkurrera med sina produkter pĂ„ marknaden, Ă€r det viktigt att utveckla kundanpassande produkter. Detta för att uppnĂ„ en ökad kundtillfredsstĂ€llelse. Ökad kundtillfredsstĂ€llelse kan företag förmĂ„ genom att undersöka potentiella kunders behov av produkten.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur toddlarna framtrÀder samt hur de bemöts och karaktÀriseras av förskollÀrarna. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod med tidsmÀssigt utvalda observationer och öppna intervjuer. De tvÄ teorier som ligger till grund för undersökningen Àr det livsvÀrldsfenomenologiska perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Teorierna bygger bÄda pÄ att man utgÄr ifrÄn den andres perspektiv nÀr man undersöker och försöker förstÄ den andres livsvÀrld vilket vi förhÄllit oss till i studien. Tio toddlare observerades och sex förskollÀrare intervjuades i syfte att ta reda pÄ om den tidigare forskning som definierar en toddlare kan relateras till verkligheten.Genom analys och diskussion kom vi fram till att det Àr svÄrt att kategorisera toddlarna efter en viss Älder eftersom alla barn Àr olika och uppvisar olika beteenden i olika sammanhang utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Det hÀr arbetet innefattar webbtillgÀnglighet med avseende hur vÀl ett antal utvalda universitet och högskolor följer de riktlinjer för personer med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Problemet med att inte ha en webbtillgÀnglig webbplats Àr att en stor grupp av personer som gÄr miste om innehÄllet. Det Àr dessutom inte bara personer med lÀs- och skrivsvÄrigheter som blir drabbade, utan det Àr Àven personer med andra livssituationer som drabbas. Syftet med arbetet Àr att ta fram rekommendationer och finna lösningar som gör att universitet och högskolors webbplatser blir tillgÀngliga för alla. Analysen som görs i arbetet Àr baserad pÄ W3C WAI:s riktlinjer om tillgÀnglighet och Àr avgrÀnsad till anvÀndare med dyslexi.

Grön omsorg Àr ett relativt nytt begrepp i Sverige och definieras av LRF som meningsfull sysselsÀttning pÄ gÄrdar i lantlig miljö för mÀnniskor med behov av sÀrskilt stöd (www, LRF, 2012,1). Det innebÀr i stora drag att mÀnniskor som berörs av socialtjÀnstlagen fÄr möjlighet att arbeta pÄ lantbruk. Ur lantbrukarens perspektiv betyder det nya kunder. Grön omsorg gör det möjligt för lantbrukare att fÄ ta del av kommuners budget för omsorgsarbete. Det innebÀr en stor omstÀllning vad gÀller den sociala situationen pÄ gÄrden, och lantbrukaren mÄste anpassa arbetet pÄ gÄrden efter varje brukares individuella behov.

Det samhÀlle som vi lever i idag prÀglas av olika mer eller mindre kapitalistiska varumarknaders inflytande pÄ vÄr vardag. TvÄ trender som har sina orsaker helt eller delvis i detta förhÄllande Àr en ökad individualisering och marknadisering av samhÀllet. Konkret för individen innebÀr detta att det blir allt viktigare att marknadsföra sig sjÀlv, att sÀlja sig sjÀlv. Med utgÄngspunkt i detta förhÄllande sÄ genomför denna uppsats en empirisk studie av tvÄ specifika fall dÀr detta ?att sÀlja sig sjÀlv? Àr som allra tydligast; kontaktannonser respektive curriculum vitae, CV.

Föreliggande uppsats utgÄr frÄn en egen översÀttning av en fransk pjÀs: La viedevant soi av Xavier Jaillard. Syftet har varit att undersöka vad som hÀnder med ordoch uttryck frÄn en kulturspecifik miljö, nÀr de översÀtts till en annan.Min tes har varit att översÀttning av kulturspecifika drag alltid involverar nÄgonform av kulturell anpassning, inte minst dÀrför att det teatrala polysystemet och konventioneri mÄlsprÄkskulturen krÀver det för att acceptera översÀttningen.Teoretisk grund för analysen har utgjorts av dels Ittamar Even-Zohars ochGideon Tourys systemteorier, dels av André Lefeveres teorier om manipulation, omskrivningoch kulturell anpassning som suddar ut grÀnsen mellan det frÀmmande ochdet bekanta. Polysystemteorier, normer och konventioner, kulturella och socioekonomiskafaktorer, inte lingvistiska övervÀganden avgör valet av pjÀs som skall översÀttasliksom hur denna översÀttning skall vÀrderas, uppskattas och belönas.Jag har undersökt ett drygt Ättiotal ord och uttryck frÄn skilda omrÄden som representerardet kulturspecifika: sprÄk ? geografi ? kultur ? religion ? historia ochsamhÀlle, och kan konstatera att ganska precis 1/3 av dessa har pÄ ett eller annat sÀttvarit föremÄl för kulturell anpassning till mÄlsprÄkskonventionerna..

Pensioneringen Àr för individen förknippad med olika förÀndringar som till exempel intrÀdet till ett nytt livsstadium, nya sociala roller, Àndrad ekonomi och Àndrad livsstil. Pensioneringen har tidigare betraktats ur ett elÀndesperspektiv och fokus har legat pÄ att pensioneringen inneburit ?chock? och ?trauma? för individens livskvalitet och vÀlbefinnande men de empiriska resultat som har framkommit har inte visat detsamma. NÄgra enkla samband mellan arbete och pensionering har ej hittats utan pensioneringen bör snarare ses som en process. Detta examensarbete syftar till att undersöka vad pensioneringen innebÀr för individens livskvalitet och vÀlbefinnande i termer av roll- och aktivitetsförÀndring och till att identifiera faktorer som bidrar till god anpassning till livet efter arbetslivet.

I lÀroplanen (Lpo94) stÄr det att ?Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster.? LÀrarna ska följa lÀroplanen och aktivt och medvetet frÀmja kvinnors och mÀns lika rÀtt och möjligheter, men tycker eleverna att detta efterföljs? Tidigare forskning visar att pojkar som grupp dominerar lektionerna och fÄr mer tid och mer uppmÀrksamhet av lÀrare Àn vad flickor fÄr. De klara könsmönstren modifieras dock av nyare studier dÀr man kan se en förÀndring i skolans könsmönster. Tidigare forskning och studier grundar sig dock pÄ lÀrares och utomstÄendes observationer, vilket gör det intressant att undersöka skolans arbete med jÀmstÀlldhet utifrÄn ett elevperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur elever pÄ högstadiet uppfattar lÀrares arbete med att motverka traditionella könsmönster och om svaren skiljer sig Ät med avseende pÄ kön.