Den hermeneutiska metoden Àr tillvÀgagÄngssÀttet i denna studie. Syftet Àr att upptÀcka drag av den dolda lÀroplanen och om den medför bÄde negativa och positiva konsekvenser. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna kan vara att den dolda lÀroplanen kan motarbeta den öppna Lpf94 och det positiva Àr att den dolda lÀroplanen kan skapa ett gott klassrumsklimat. Att ge tydliga instruktioner om hur eleverna ska arbeta, i grupp eller enskilt, Àr viktigt eftersom det kan ha betydelse för vilken social trÀning eleverna fÄr. Genom att utgÄ frÄn elevernas erfarenheter och lÄta dessa ligga till grund för undervisningen visar man som lÀrare en lyhördhet för elevers Äsikter.

Företagens kommunikation pÄ sociala medier Àr en relativt ny företeelse och som sÄdan Àr den outforskad och bruket varierar mellan företagen. VÄr studie syftar till en ökad förstÄelse för företagens kommunikation pÄ sociala medier, frÀmst genom en kartlÀggning av företagens bidrag till kanalerna.Vi har anvÀnt oss av en netnografisk metod för att samla in materialet och har sedan tolkat och kategoriserat materialet i en metod som bÀr drag av grundad teori.Materialet bestÄr av 1318 inlÀgg pÄ Facebook, Twitter och LinkedIn, och dessa inlÀgg har analyserats med hjÀlp av parametrar bÄde av kvantitativ och kvalitativ art. Flera av de kvalitativa parametrarna har kategoriserats för att dÀrefter kvantifieras för analysen.Resultaten visar en sammansatt bild av företagens kommunikation pÄ sociala medier. Ett tydligt resultat Àr att inlÀggens innehÄll domineras av ?Information om företaget och dess tjÀnster?, samtidigt som inlÀggen pÄ olika sÀtt signalerar att företagen söker dialog med lÀsaren.Företagens kommunikation kontrasterar dÀrför delvis mot de rÄd som finns att tillgÄ frÄn den litteratur med rÄd och ?best practice?, dÀr företagen fÄr rÄden att söka dialog och att strÀva efter relevant innehÄll.I nÄgon mÄn kan vi alltsÄ sÀga att företagens kommunikation blir tudelad, med en dialogisk del och en egocentrisk..

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

TillÀmpningen av spö i Svenska galopptÀvlingar Àr etiskt problematiskt dÄ det handlar om att slÄ eller stressa djur. Detta gÄr emot den Svenska djurskyddslagen och organisationen Svensk Galoppsegna vÀrdegrund. Dessutom överensstÀmmer inte tanken om spöets effektivitet med tidigareforskning om Àmnet. Trots detta anvÀnds spöet frekvent av tÀvlingsryttarna. Ur ett socialpsykologiskt perspektiv Àmnar studien dÀrför att belysa varför spöet tillÀmpas utifrÄn teorierna legitimering och social anpassning.

Publit Àr ett litet företag med stora ambitioner. Efter bara fyra Är pÄ marknaden servar man nu enmajoritet av de största svenska förlagen (och en lÄng rad mikroförlag) med e-boktjÀnster ochbehovstryck.AnvÀndaren fÄr tillgÄng till Publits tjÀnster via en webbapplikation som i stora drag har tre vyer;analys, ekonomi och katalog. Den sistnÀmnda rymmer ett förlags utgivning av fysiska ochelektroniska böcker och lÄter anvÀndaren göra allt frÄn att skanna en fysisk bok eller konvertera enPDF till e-bok, till att publicera sina böcker i en lÄng rad kanaler och vÀlja priser ochaffÀrsmodeller.Publits katalogvy har en rad brister. Det har varit vÄr uppgift att fullt ut förstÄ och kartlÀgga dessa.Den processen har bedrivits i form av iterativt skissande varvat med design-kritik-möten.Resultatet kan ses i tvÄ perspektiv. För vÄr egen del bestÄr det av ett mycket stort antal skisser somillustrerar vÄr process.

Hedgefonder Àr en relativt ny investeringsform pÄ den svenska marknaden. Dessa fonder karakteriseras av att oavsett marknadsutvecklingen uppnÄ en positiv absolut avkastning med lÄg risk. Hedgefonder Àr en förvaltningsform med stor variation vilket medför att de kan karakteriseras som en heterogen grupp av fonder, dock med vissa gemensamma drag. I denna studie har jag valt att jÀmföra fyra olika hedgestrategier med traditionell förvaltning i riskjusterad avkastning. DÄ hedgefonders avkastningsmönster ofta inte Àr normalfördelade tappar Mean-Variance mÄtten sin exakthet.

Scientologin a?r en nyreligio?s ro?relse som skildrats flitigt inom popula?rlitteraturen, vilket go?r att den blivit na?got bekant fo?r ma?nga. Syftet med denna uppsats a?r att anva?nda en bekant nyreligio?s ro?relse och utifra?n denna skapa ett undervisningsunderlag som ro?r inneha?llet i Religion 2. Uppsatsen behandlar scientologins ka?nnetecken samt fo?rha?llande till va?rldsreligionerna.

Abstrakt Den hÀr studien har undersökt förskolepedagogers enskilda och gemensamma medve-tenhet och tal om Àmnet krÀnkande behandling och det medföljande ansvaret. Det som utmÀrkt sig i undersökningen har varit förskolepedagogers förstÄelse om krÀnkande behandling och utvecklandet av deras roller i relation till Àmnet. Det vill sÀga att försko-lepedagogerna utvecklar och anpassar sin kultur och identitet inom förskolans kontext, som kontinuerligt förÀndras. Samtidigt mÄste förskolepedagogernas personliga tolk-ningar av Àmnet sÀttas i relation till de lagar och förordningar som Äligger i deras upp-drag och arbetsuppgifter. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr urvalet av informan-ter har varit verksamma förskolepedagoger som deltagit i bÄde enskilda och fokus-gruppsintervjuer. Syftet med studien har varit att lyfta fram Àmnet krÀnkande behandling inom försko-leverksamheterna samt förstÄ förskolepedagogernas medvetenhet och tal om Àmnet.

Denna uppsats undersöker huruvida personer som talar dialekt behÀrskar svenska sprÄket sÀmre Àn vad personer som talar rikssvenska gör. För att testa detta undersöktes tvÄ niondeklasser pÄ tvÄ olika skolor. Den ena skolan lÄg i en sydsvensk kommun, varför eleverna följaktligen talar sydsvensk dialekt. Den andra skolan lÄg i MÀlardalen, vilket allmÀnt anses vara det omrÄde dÀr man talar rikssvenska. De deltagande eleverna fick lÀsa en text och svara pÄ lÀsförstÄelsefrÄgor.

!is began as a product design challenge, which stipulated broadlythat the designer be ?inspired by a subject?, whose ideas would leaddown a path of product idea evolution. From there, the goals forthe end-product would undergo rigorous revisions, re-de#nitionand re#nement. !e end-product itself would be the result of anentire thinking process.!e subject I have chosen is: Time. I want to challenge and evenalter our conventional sense of time, using principles ofdesign.

Abort/MotstÄnd Àr en diskursanalytisk studie av text och bild hÀmtade frÄn den internetbaserade verksamheten hos de svenska abortkritiska organisationerna Ja till livet och MÀnniskorÀtt för ofödda. Uppsatsens övergripande syfte Àr att urskilja hur kvinnan och hennes kropp konstrueras inom antiabortrörelsens internetbaserade verksamhet ? det vill sÀga den diskursordning som behandlas.Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn kvinnligt subjektskap och kroppslighet, abort analyseras Àven i relation till graviditet och/eller moderskap. Analysen tar avstamp i kvinnans situation och behandlar body/mind-distinktionen, samt problematiserar denna i relation till den medicinska vÀsterlÀndska diskurs som ofta frÄntar den gravida kvinnan subjektsstatus. Av analysen framgÄr det att huvuddragen i motstÄndsdiskurserna, i relation till kvinnlig autonomi, karaktÀriseras av tre drag: att fostret tilldelas super-subjektstatus, att den gravida kvinnan berövas sitt subjektskap och att kvinnor som vill göra abort nÀrmast portrÀtteras som monster.

UngefÀr 50% av de revisorer som avlÀgger revisors- och högre revisorsexamen blir godkÀnda, vilket ledde till att syftet med uppsatsen var att undersöka hur kompetensen byggs upp hos revisorer frÄn högskole-/universitetsexamen fram till högre revisorsexamen. DÀrigenom var förhoppningen att kunna hitta faktorer som pÄverkar kompetensen för att bidra till att revisorer klarar revisors- och högre revisorsexamen.I uppsatsens teoriavsnitt behandlas olika kompetensutvecklingsfaktorer nÀmligen utbildning, socialisationsprocess, mentorskap, uppdragsfördelning, feedback och plats samt Àven faktorer som en individ besitter nÀmligen kön, etnicitet och Älder. Storleken pÄ revisionsbyrÄer finns ocksÄ med som en faktor som kan pÄverka revisorers kompetensutveckling. En auktoriserad revisors kompetens kan bestÄ av kunskaper, fÀrdigheter, förmÄgor och nÀtverk.Undersökningen genomfördes genom 17 kvalitativa intervjuer samt kompletterande information om hur mÄnga som blir godkÀnda pÄ revisors- och högre revisorsexamen av RevisorsnÀmnden.I analysen jÀmfördes kompetensutvecklingsmodellen som utvecklades i teoriavsnittet med de kompetensutvecklingsmodeller som fanns i de undersökta revisionsbyrÄerna. Kompetensutvecklingsmodellen visade sig i stora drag stÀmma överens med hur revisionsbyrÄerna utvecklar kompetensen hos sina revisorer, vilket innebÀr att faktorerna som beskrevs i teoriavsnittet pÄverkar revisorers kompetens pÄ olika sÀtt..

Enligt mÄnga psykoterapiforskare förklarar arbetsalliansen en stor del av variansen i behandlingsutfallet. Tidigare kvantitativ forskning anger att variationer av terapeutens egenskaper, personliga drag och interventionsteknik stÀrker eller hindrar arbetsalliansen. Denna undersöknings syfte var att explorativt undersöka terapipatienters egna uppfattningar av alliansförknippade faktorer. Nio patienter i pÄgÄende psykoterapi intervjuades med Critical Incidents Technique. Tematisk analys resulterade i tre huvudkategorier av allianskopplade faktorer: Inom StÀrkande faktorer betonades terapeutens strukturansvar, villkorslösa vÀrme och respekt, auktoritet, förmÄga till kÀnslohantering och medvetandegörande.

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

I och med organiseringen inom bemanningsbranschen uppstÄr en relation dÀr konsulten som Àr uthyrd pÄ uppdrag fÄr tvÄ chefer att förhÄlla sig till. DÄ bemanningsföretaget Àr arbetsgivare till konsulten bli ledarskapet inom bemanningsbranschen ett ledarskap som sker pÄ distans, dÀr konsultchefen inte deltar i det dagliga arbetet. Det Àr hÀr som vÄr studie tar vid, att undersöka konsultchefers ledarskap pÄ ett av Sveriges största bemanningsföretag, Manpower, samt undersöka vilka konsekvenser ledarskapet fÄr för konsultchefer och konsulter. Detta leder oss till vÄrt syfte: ?Att undersöka konsultchefers ledarskap pÄ Manpower Professional?Vi har valt att presentera tidigare studier inom bemanningsbranschen och dÄ frÀmst inom ledarskapet.