En mÀnniskas religiösa övertygelser pÄverkas starkt av hennes uppvÀxtmiljö och relation till förÀldrarna. I ett alltmer heterogent samhÀlle stÄr sÄvÀl den kristna kyrkan som kristna familjer inför utmaningar som tidigare generationer inte har mött. Förevarande arbete avser belysa kristna förÀldrars reflektioner kring och erfarenheter av förÀldraskap i allmÀnhet, samt andlig vÀgledning av barnen.Studien har utgÄtt frÄn ett bekvÀmlighetsurval med svenska och engelsksprÄkiga deltagare, och datainsamlingen har skett genom en kvalitativ epostenkÀt. InnehÄllsliga teman har identifierats, och deras inbördes förhÄllanden undersökts, med hjÀlp av grounded theory och frekvensanalys.Kristna förÀldrars uppfattning om förÀldraskap harmonierar i stora drag med rÄdande normer i samhÀllet. Man anser vidare att kristna förÀldrar har ett ansvar att vÀgleda sina barn in i den kristna tron, Àven om diskursen kring andlig vÀgledning Àr nÄgot tvetydig.

Syftet med studien var att undersöka och synliggöra hur socialsekreterare fattarbeslut om trÀnings- och referensboende för hemlösa personer med missbrukoch/eller psykisk ohÀlsa. Fokus för studien lÄg pÄ hur socialsekreteraresbeslutsprocesser ser ut och vilka avvÀgningar som ingÄr i dem. Undersökningenhade en kvalitativ ansats och byggde pÄ semistrukturerade intervjuer med femenskilda socialsekreterare samt en fördjupningsintervju vid vilken tvÄ av dessadeltog. Analysen var tematisk med inslag av meningskoncentrering och empirinanalyserades med hjÀlp av de teoretiska begreppen accounts, disciplinering,grÀsrotsbyrÄkrati och diskretion. Resultaten visade att bedömning av klientensmotivation och vilja, boendekapacitet, historia samt risken för att misslyckas iboendet ofta ingÄr i beslutsprocesser i Àrenden som gÀller trÀnings- ochreferensboende.

I denna uppsats presenteras en undersökning av vilken funktion anvÀndandet av multietniskt ungdomssprÄk samt kodvÀxlande har för ungdomar med invandrarbakgrund och om det finns nÄgra tydliga sÀrskiljande drag dem emellan. Vidare har jag undersökt hur och om lÀrarnas attityder pÄverkar ungdomarnas sprÄk. Jag har genomfört en studie av högstadieelever i nordöstra Göteborg med utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning av bl.a. Kotsinas kring multietniskt ungdomssprÄk. Jag har arbetat utifrÄn ett kvalitativt perspektiv för att skapa en förstÄelse för de mönster jag iakttagit.

?Den svenska buggen?: framvÀxt, organisation och ideologi 1940-tal till och med Är 1985 Àr en C-uppsats i historia. Den Àr skriven av Linda Holtby och framlagd vid Högskolan Dalarna vÄrterminen 2006. Uppsatsen undersöker dansen ?svensk bugg? och syftar till att utreda dansens framvÀxt, ideologi och organisatoriska struktur med avstamp i svenskt 1940-tal och avslut Är 1985.

Titel: En kvalitativ innehÄllsanalys av Sveriges största nÀttidning ? Aftonbladets nÀtupplaga. Författare: Joakim JonssonHandledare: Ingegerd RydinExaminator: Ulrika SjöbergTyp av rapport: C-uppsats 10 poÀngUtbildning: Högskolan i Halmstad Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 poÀngDenna rapport avser att undersöka Aftonbladets Internetbaserade tidning, Aftonbladet.se. Sidan har dagligen ett stort antal besökare och Àr dÀrför en viktig del i svensk nyhetsförmedling. Undersökningen har i huvudsak riktat in sig pÄ frÄgestÀllningen: Hur Aftonbladet.se vÀnder sig till unga lÀsare? Det som undersöks Àr vilka hjÀlpmedel de tar till, sÄ som layout, retorik och bilder.

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmÄgor och kompetenser i ett undersökande arbetssÀtt, ville jag se vilka kompetenser som barnen visar och hur det kan förhÄlla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka pÄ vilka sÀtt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ÀmnesinnehÄll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen anvÀnder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville Àven i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet.

Denna studie har som syfte att beskriva hur nÄgra barn upplever leken i skogen och att belysa ett antal lÀrares förestÀllningar kring barns lek i skogen. Studiens karaktÀr Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har anvÀnts som angreppssÀtt. DÀrigenom har tvÄ lÀrare och sex barn intervjuats kring lek, relationer och lekmiljöer i skogen. Resultaten vittnar om att lÀrarnas kartlÀggning av barnens lekmiljöer, relationer och lek i skogen visade sig i övergripande drag vara förenliga med barnens egna utsagor. LikasÄ kunde skriftliga kÀllor i mÄnga fall ge en överensstÀmmande skildring av omrÄdet.

I detta arbete behandlas frÄgor som berör förÀndringsarbete. Alla verksamheter och organisationer arbetar kontinuerligt med att förbÀttra och effektivisera den egna verksamheten. Genom att arbete med förÀndringar pÄ ett strukturerat sÀtt kan företag och organsiationer öka sannolikheten nÀr det gÀller att arbeta fram rÀtt lösningar och förÀndringsförslag till den utvecklade verksamheten.I mitt arbete har jag undersökt hur verksamhetsutvecklare genomför förÀndringar. Jag har, genom intervjuer, tagit reda pÄ vilka metoder som anvÀnds och hur dessa metoder Àr uppbyggda. Genom att studera de metoder som angivits har jag kommit fram till att metoderna, i stora drag, innehÄller liknade arbetssteg.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka de handleddas upplevelse av handledaren utifrÄn den auktoritÀra respektive den mer jÀmlika handledarrollen. För att samla in vÄrt material genomförde vi semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare frÄn fem olika kommuner. Kravet var att de skulle ha haft extern handledning under minst tre Är. DÄ vi avsÄg att fÄ fram de handleddas upplevelser anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. Vi valde att anvÀnda oss av French och Ravens perspektiv pÄ maktbaser för att analysera vÄrt material.VÄrt huvudsakliga resultat visar i korta drag att nÄgra av de intervjuade socialsekreterarna har erfarenhet frÄn auktoritÀra handledare men samtliga uppger att en auktoritÀr handledare inte Àr önskvÀrd.

Den hĂ€r studiens syfte var att undersöka hur den sista TV-sĂ€nda partiledardebatten innan valdagen gestaltades i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Vi har undersökt om politiken gestaltades som spel eller sakfrĂ„ga, hur gestaltningen förĂ€ndrats över tid och vilka faktorer som avgjort vilken gestaltningsform som dominerat. En slutdebatt per decennium frĂ„n 70-talet och framĂ„t har genomgĂ„tt en kvalitativ textanalys. Åren Ă€r 1976, 1982, 1991, 2002 och 2010.   Den kvalitativa textanalysen kompletterades med dels en kvantitativ studie som redovisar hur mĂ„nga gĂ„nger olika karaktĂ€ristiska drag frĂ„n spelgestaltning förekommer i tidningarna, och dels en tillbakablick pĂ„ de olika valrörelserna för att sĂ€tta analysen i en historisk kontext.   Studiens slutsats var att vilken gestaltning som dominerar i tidningarna beror pĂ„ flera olika saker. En jĂ€mnare valrörelse skapar mer artiklar om vinnare och förlorare och ger mer spelgestaltning.

Examensarbetets utgÄngspunkt var att ifrÄgasÀtta varför kulturarvsförmedling framstÄr som viktigt i dagens mÄngkulturella skola. Genom att analysera och jÀmföra förekommande diskurser kring "kulturarv" i skolans styrdokument med forskning inom omrÄdet utkristalliserade sig olika perspektiv pÄ "kulturarvets" funktion och innebörd. Enligt resultatet ses "kulturarv" frÀmst som ett redskap som kan förmedla vÀrderingar mellan generationer. Insikt om "kulturarvets" betydelse för den egna identiteten anses dÀrför viktigt att förmedla dÄ det tros kunna leda till större förstÄelse och tolerans gentemot andra kulturer och livsvillkor. Trots att mÄngfald ses som positivt i styrdokumenten, liksom strÀvan efter en gemensam vÀrdegrund, tenderar ett specifikt kulturarv vara det gÀllande och styrande, det nationellt svenska.

I den hÀr undersökningen tittar jag nÀrmare pÄ dialektutjÀmningen i Mora genom en studie av tvÄ personers sprÄkliga repertoar. SÀrskilt studeras individuell variation som grund för sprÄklig förÀndring. I uppsatsen jÀmför jag sprÄkbruket hos en Àldre och en yngre informant, en mor och en vuxen son, i olika samtalssituationer. Den yngre informanten studeras dÀrtill nÀrmare för att se hur dennes individuella variation i tre olika samtalssituationer kan visa pÄ sprÄkliga förÀndringar i omrÄdet.UtifrÄn undersökningen av informanternas sprÄk kan jag visa att Mora-omrÄdet prÀglas av en utjÀmningsprocess. Denna tar sig uttryck dels i att anvÀndandet av den traditionella dialekten minskar, dels i att flera traditionella dialektdrag minskar i anvÀndning mellan generationerna.

VĂ„rt syfte med denna studie Ă€r att undersöka förskollĂ€rare och fritidspedagogers uppfattning om fri lek, hur de ser pĂ„ den fria lekens betydelse för lĂ€rande och utveckling och sin egen roll i den. LĂ€roplanerna för bĂ„de förskola och fritidshem betonar lekens betydelse för barns utveckling och lĂ€rande, bĂ„de fysiskt och psykiskt. Även den forskning vi har tagit del av har framhĂ€vt detta. Begreppet fri lek Ă€r dock nĂ„got som inte definierats tydligt i lĂ€roplaner eller forskning, dĂ€rför blev vi intresserade av hur pedagoger ser pĂ„ detta begrepp och den aktivitet som Ă€ndĂ„ har en given plats i bĂ„da verksamheterna. Studien skaffar sin empiri genom kvalitativ metod dĂ€r fem förskollĂ€rare samt fem fritidspedagoger har intervjuats.

Det hÀr kandidatexamensarbetet inom matematisk statistik och industriell ekonomi undersöker förklarande faktorer bakom rÀnteskillnad, sÄ kallad spread, mellan amerikanska och tyska statsobligationer. De obligationer som undersöks har en löptid pÄ fem respektive tio Är. Den huvudsakliga analysen görs genom multipel linjÀr regression. Regressionsmodellering av statsobligationsspread Àr vanligt förekommande i bankvÀrlden och det hÀr kandidatexamensarbetet kan utgöra en grund för vidare modellering och förbÀttring av befintliga modeller. Problemformuleringen och arbetsupplÀgget har utformats i samarbete med en svensk bank, som inte nÀmns vid namn pÄ grund av sekretesskÀl.Kandidatexamensarbetet bestÄr av tvÄ huvuddelar.