Fastighets AB RAWI är Piteå kommuns största privata fastighetsägare med drygt 1100 lägenheter och 250 lokaler i Piteå. 1993 påbörjade de etapp 1 på ett nytt bostadsområde på den så kallade bryggeritomten i centrala Piteå, Kv. Näcken. Området kommer tillsammans med det nyrenoverade ?gamla Bryggeriet? även att omfatta totalt 100 lägenheter.

De allra flesta av oss har någon gång spenderat en eller flera nätter på sjukhus i samband med operationer, förlossningar eller sjukdomar. Det är viktigt att produkterna som används i samband med patienterna hjälper personen att uppleva bra komfort. Filten som patienten blir tilldelad under sin vårdvistelse ska skapa en behaglig temperatur, som är en av de viktigaste faktorerna för just god komfort. Det är inte bara viktigt att vi själva blir friska, produkterna som används inom sjukvården borde vara miljöanpassade för att både människa, miljö och klimat ska få en så frisk framtid som möjligt.Dagens filtar uppfyller de upphandlingskrav som ställs från VG region och Alingsåstvätteriet, men dessa innehåller inte några miljökrav eller specifikationer som garanterar att produkten och dess kringliggande processer genom hela dess livscykel är miljövänliga.Syftet med den här studien är att ta fram ett underlag för en miljöeffektivisering av hela produktlivscykeln för de filtar som används inom sjukvården idag. Intresset ligger i att produktutveckla för en friskare värld att leva i, för så väl människa som för miljö.

Problemformuleringen i denna studie är ?Hur uppfattar fiollärare genrebreddens betydelse för elevers fortsatta musikintresse och utveckling?? Hur bemöter musikskolan den musikaliska evolutionen? Den evolution vilken, i och med 1900-talets paradigmskifte, fört det musikaliska synsättet från det traditionella mot ett allt mer öppet klimat i musikundervisningen. För att få svar på detta vände jag mig till fyra fiollärare med fiollärarutbildning och använde den kvalitativa intervjun som metod. Samtliga informanter hade erfarenhet inom yrket. Resultatet av undersökningen visar att lärarna upplever elevernas musikidentitet mycket starkare än förr, vilket resulterar i att låtvalet är väldigt viktigt.

Närproducerad odling är en trend som växer sig allt starkare och visar sig bland annat i form av stadsodlingar på tak och balkonger. Då det är begränsat med utrymme att odla på i städer är vertikala odlingar en alternativ lösning.I den här rapporten presenteras ett gestaltningsförslag av ett vertikalt växthus som ett bostadskomplement. Gestaltningen, byggtekniken och klimatet i växthuset är de områden som präglar dess form och tekniska lösningar.Växthuset har placerats på Haningeterrassen, ett bostadsområde under planeringför vilket olika skisser på kretsloppsanpassade växthus har tagits fram. Syftet var att ta fram ett förslag på hur ett växthus som bostadskomplement kan utformas, anpassas till platsen och bidra till en grönare stadsdel. Genom en platsanalys har ett lämpligt flerbostadshus valts som referenshus för projektet.Arbetet resulterade i ett förslag på ett vertikalt växthus som har kopplats till bostadshuset och ger de boende ett växthus i direkt anslutning till sin lägenhet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur upplevelsen av offentlighet kan för-bättras i en galleria. Det offentliga rummet är viktigt för invånarna i ett samhälle och det är av betydelse att det uppfattas som offentligt, vilket påverkas starkt av dess utformning. För många är det offentliga livet idag starkt sammankopplat med konsumtion och gallerian är en betydande del av det offentliga livet i staden. Många svenska gallerior har privata fastighetsägare och är på grund av vinstin-tresset utformade för det övergripande syftet konsumtion vilket inte alltid sam-spelar med det offentliga rummets syfte. Det ges få anledningar och kan vara svårt att uppehålla sig i gallerian med ett annat syfte än att konsumera.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur klasslärare i grundskolans tidiga år undervisar nyanlända elever i ordinarie klass för att främja deras språk- och kunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlända elever får en likvärdig utbildning i en skola för alla samt hur de ser på sin undervisningspraktik. Därtill att ta reda på hur studiehandledare undervisar nyanlända elever på deras modersmål i grundskolans tidiga år för att främja deras språk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klassläraren och hur de ser på sin yrkesroll. Bakgrundsteorin baseras främst på framträdande forskare inom området och deras teorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundar sig på empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisning och studiehandledning på modersmålet samt intervjuer med klasslärare och studiehandledare i grundskolans tidigare år. Resultaten utifrån forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifik stöttning, höga förväntningar, framåtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter är främjande för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Vidare är trygghet och tid samt ett tillåtande klimat avgörande för att nyanlända elever ska våga använda det nya majoritetsspråket. Resultaten belyser även att tillgången till modersmålet och studiehandledning är avgörande för att nyanlända elever kan erövra skolspråket och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna med koppling till vilka konsekvenser det kan ha på läraryrket.

Syftet med denna uppsats är att nå en ökad förståelse för vilket förhållningssätt första linjens chefer har för att främja lärandet i vårdarbetet. Lärandet i vårdarbetet handlar om handlar kravet på att personalen ska lära sig nya rutiner, behandlingsmetoder och samarbetsformer. På vilket sätt första linjens chefer organiserar lärandet i vården samt vilket stöd de upplever sig ha. För att undersöka hur första linjens chefer går till väga intervjuades åtta chefer på ett sjukhus i södra Sverige, som bedriver offentlig vård. Uppsatsen har en hermeneutisk ansats och empirin bearbetades med hjälp av kontextuell analys.

I dagens samhälle är det viktigt att ha god social kompetens. I skolan är det lärarna som skall vara goda förebilder för eleverna och visa på strategier att lösa konflikter. En del av det förebyggande arbetet mot konflikter är att skapa ett gott klassrumsklimat. I en klass där det råder ett gott klimat kommer konflikttillfällena att bli färre. Examensarbetet innehåller intervjuer med fyra lärare som arbetar med elever i åren 1-7.

En viktig del av en nations säkerhetspolitiska ambition handlar om att skaffa sig handlingsutrymme. Detta görs genomen orkestrering av nationens olika maktmedel. På militärstrategisk nivå skapar en samordning av politisk målsättning,doktriner och resurser en samlad nettoeffekt, vilken utgör nationens möjliga militära strategi.Efter att det kalla kriget upphört har stora förändringar i den säkerhetspolitiska miljön för bland annat Sverige ägtrum. Sverige har därför förändrat sin säkerhetspolitiska utformning och Försvarsmakten och dess luftstridskrafter harföljt efter. Det svenska flygsystemet skall idag exempelvis kunna användas i av NATO eller EU ledda fredsframtvingandeoperationer.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en skola med fokus på personalens raster och pauser. Jag har, dels genom egna erfarenheter under lärarutbildningen och dels genom att ta del av Nordängers avhandling Lärares raster, Innehåll i mellanrum (2002), tagit del av information som visar på att det är bristfälligt med raster och pauser på en del skolor. Informationen pekar på olika aspekter som hindrar personalen att kunna ta ut sina raster. Några av dessa aspekter är att personalen blir hindrad av eleverna, de måste förbereda lektionerna och de måste få tag på någon under sin rast. Med mitt arbete ville jag peka på en möjlighet till förändring i positiv riktning.

Trakékvalstret, Acarapis woodi, är en parasit som angriper honungsbiet, Apis mellifera. Kvalstret har hittills inte påträffats hos bin i Sverige, men är spritt i stora delar av världen och är bland annat vanligt förekommande på europeiska kontinenten. Reglerna kring införsel av bin har nyligen ändrats, det tidigare kravet på särskilt tillstånd för införsel har tagits bort. Detta innebär att inga krav finns beträffande trakékvalstret vid införsel, utan den kontroll som sker är numera frivillig. Med detta som bakgrund är det av intresse att göra en landsomfattande undersökning för att utreda om trakékvalstret förekommer i den svenska bipopulationen, då det påverkar vilka åtgärder som är lämpliga att vidta för att hindra etablering av kvalstret.Det finns inga exakta svar på hur allvarlig trakékvalstrets skadeverkan är, men det är klarlagt att ett kraftigt angrepp har negativa effekter.

SAMMANFATTNINGTitel Dags att hålla för näsan? ? en studie om doft som marknadsmediumTime to keep your nose shut? ? a study about aroma as marketing medium.Seminariedatum veckodag den xx/1 2008Författare Madelene NordströmHandledare Magnus RodellProblem: Genom att problematisera begreppet ?medium? vill jag undersöka om doft är ett sådant. Jag studerar även på vilket sätt doft som ett medium kan påverka människans konsumtion?Syfte: Jag vill påvisa att stimuli där jag har ?doft? som exempel, används som ett medium för att locka till konsumtion. Därför vill jag på en kritisk basis ge förståelse och insikt i hur doft används som marknadsföringsmedel i Sverige då det inte är ett självklart marknadsföringsmedel.

Klimatförändringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebära stora påfrestningar på städer. Socio-ekologisk resiliens är ett sätt att förstå motståndskraft och förändring hos sociala och ekologiska system. För att göra städer mer motståndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhållningssätt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan också betraktas som en brygga mellan social hållbarhet och ekologisk hållbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hållbarhet med ekologisk hållbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgångspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjälp av dessa fyra utgångspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

De finmotoriska förmågorna är oerhört viktiga vad det gäller den mänskliga läs- och skrivförmågan, då handen behöver vara tränad för att göra små rörelser och ögonen ska kunna följa dessa rörelser. Barn som har svårigheter med de finmotoriska förmågorna blir beroende av andra, då de kan få svårt att klara av vardagliga bestyr så som att klä på sig själva och använda bestick. Något som försvårar arbetet med de finmotoriska förmågorna utomhus är att barn använder vantar stora delar av året och att tillgång till materiel som utmanar handrörelser plockas fram mer sällan under vinterhalvåret på grund av kylan. Detta gör att barn inom I ur och skur-förskolor som oftast är ute får mindre träning av de finmotoriska förmågorna under kalla årstider. Vi har jämfört I ur och skur-förskolor med förskolor utan den inriktningen, vad det gäller arbetet med de finmotoriska förmågorna.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga arbetsgivarens respektive Försäkringskassans ansvarför arbetslivsinriktad rehabilitering, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. Iden arbetslivsinriktade rehabiliteringen finns det tre huvudaktörer: arbetsgivaren,Försäkringskassan och arbetstagaren. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet gentemotsina anställda, enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring. Irehabiliteringsansvaret ingår sedan 1992 att arbetsgivaren ska genomföra enrehabiliteringsutredning när den anställde varit helt eller delvis borta från arbetet under en tid.Arbetsgivaren har även ett ansvar för arbetsanpassning av t.ex. arbetsuppgifter, för att på såsätt möjliggöra för arbetstagaren att kunna fortsätta sitt arbete trots eventuell nedsattarbetsförmåga.Utredningen ska sedan lämnas till Försäkringskassan inom åtta veckor.