Utvärdering av energianvändningen i KV. Blå JungfrunSammanfattningByggsektorn står idag för en stor del av Sveriges totala energianvändning. Den största mängden av energin används i driftfasen för bland annat uppvärmning. Att minska energianvändningen för uppvärmningen av bostäder är alltså viktigt. Därför har intresset för energieffektivisering i byggnader ökat betydligt på senare tid.Passivhustekniken innebär att hus byggs utan konventionella värmesystem.

Aim: Auditors objectivity is an obvious part of auditing, but there is doubts and hesitation in society today because of the corporate scandals that have occurred in recent years. Several researchers suggest that auditors actions and behaviors is connected to the ethical climate within the organization. A relationship that also affects auditors objectivity and independence. This thesis aims to investigate how the ethical climate influence auditors choice of relationship to their clients, by choosing a relational and close relationship or a transactional and distanced relationship. And if the client approach have an effect on the auditors objectivity.Method: A survey was conducted among 232 certified accountants in Sweden.

Syftet med uppsatsen är att se vad forskningen om språkängslan säger om vad språklärare kan göra för att skapa en låg nivå av ängslan och därmed ett bättre klimat för språkinlärning i ett kommunikativt klassrum. Uppsatsen är forskningskonsumerande och bygger på tidigare forskning om språkängslan i främmandespråksinlärning.Avstamp tas i det kommunikativa klassrummet, som förespråkas i styrdokumenten för dagens svenska skola, och som bygger på kommunikation. Sedan presenteras olika affektiva faktorer som kan påverka främmandespråksinlärningen i denna kontext. Därifrån belyses vad språkängslan (language anxiety) är samt vilka metoder som använts för att mäta det. Dessutom ges olika perspektiv på relationen mellan språkängslan och främmandespråksinlärning samt vilka konsekvenser språkängslan har för elever i främmandespråksklassrummet.Utifrån forskningen presenteras även en, av författaren till uppsatsen skapad, modell för hur man som språklärare kan minska och hantera elevers språkängslan i främmandespråksklassrummet.

Efter andra världskriget var optimismen i Sverige på topp. Landet var skonat från förstörelse och ekonomin blomstrade. Folkhemmets ideal genomsyrade samhällets alla skikt och detta märktest tydligt på Telefonplan. I ett stort nybyggt funkishus hade LM Ericsson precis flyttat in med sina 5000 anställda. Den rationella fabriken hade byggts efter tayloristiska principer där verkstadens arbete analyserats och standardiserats.

Vi har genom tidigare arbetslivserfarenheter sett att det inte alltid är lätt sprida inkommande och inneboende kunskap vidare inom arbetslaget. Med detta som utgångspunkt har vi valt att göra en kvalitativ fallstudie av ett fritidshem. Där har vi undersökt hur innehavd och inkommande kunskap sprids vidare till de övriga i arbetslaget. Vår tanke med undersökningen var att se, om, och på vilket sätt, det sprids kunskap i ett arbetslag. För att få fram data kring detta problem, valde vi att arbeta med informella intervjuer där vi utgick från olika teman.I vår teori har vi utgått från Kolbs lärcirkel.

Bakgrund Idag spenderar barn mycket tid inomhus eller på schemalagda aktiviteter. I och med barns rättighet till ett hälsosamt liv har förskolan i uppgift att se till att barn får vara ute och där också få en positiv upplevelse av utomhusmiljön så att barnen som vuxna får en bra relation till naturen.Teori Studien utgår från teorier som åskådliggör positiva effekter av utomhusvistelse för barn. Lek i utomhusmiljö bidrar i hög grad till att utveckla motoriska och kognitiva färdigheter och väderväxlingar berikar barnens stimulans av olika sinnen. Teorier visar även att vatten är en stor källa till inspiration och experimentslust.Syfte Syftet är att undersöka hur tre förskolor i Stockholm använder sin förskolegård i nederbörd samt att studera hur redskap på gården är utformade för att kunna användas i nederbörd på hösten. Meningen är att studien ska ge inspiration till andra förskolor att se möjligheter i dagar med nederbörd.Metod Arbetet utgår från observationer på förskolor samt kvalitativa interjuver med en pedagog från varje förskola.Resultat Resultatet visar att redskap finns på alla gårdar men att de överlag inte är utformade speciellt för lek i nederbörd.

Detta är en kvalitativ intervjustudie vars med inriktning på mäns subjektiva upplevelse av att utsättas för våld när förövaren är en kvinna, speciellt när våldet sker inom ett parförhållande. Syftet har varit att beskriva och analysera dessa upplevelser i relation till teorier om offerskap, makt och manlighet. Fokus har varit på känslomässig upplevelse, männens syn på sig själva i relation till begreppet brottsoffer samt tankar kring om förövarens könstillhörighet påverkat deras reaktioner. Studien har bestått av en litteraturstudie av relevant empiri samt fyra intervjuer med män som utsatts för våld av kvinnor. Intervjuerna skedde individuellt, tre av dem via e-mail, och analyserades sedan fenomenologiskt.Resultatet visade att de män som drabbas av våld i en parrelation har en tendens att skylla det som sker på sig själva, vilket är vanligt även vid kvinnomisshandel.

Temat för denna uppsats är - ökad service inom sjukvården. När ministrar ? de högsta ansvariga för sjukvården - i en offentlig debattartikel efterlyser, ?att vården skall vara till för patienten och inte tvärtom? antyder det att sjukvården har problem när det gäller patient¬service. Uppsatsens empiriska material bekräftar denna bild.Vår avsikt med uppsatsen är att utforma en modell som kan vara ett verktyg i sjukvårdens arbete med att öka sin service till patienter. I uppsatsen undersöker vi möjligheterna till en patientdriven utveckling av service inom sjukvården.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Frikyrkorörelsen i Sverige hade sina rötter i pietismen som ursprungligen kom från Tyskland. Pietismen präglade frikyrkorörelsens synsätt på bildbruket inom kyrkan. Från 1800-talets mitt och framåt värderade frikyrkan äkthet och sanning i bilder som på något sätt skulle användas i frikyrkans arbete. I min underökning av frikyrkolokaler kring Värnamo och Sävsjö finns ett flertal bilder av Ada Stark-Ahlberg. Ada Stark-Ahlberg befann sig mitt i den frikyrkliga kontexten dels som troende men även gift med en pastor i missionskyrkan.

Angiostrongylus vasorum (fransk hjärtmask) är en parasit vars utbredning karakteriserats av avgränsade endemiska områden runt vilka sporadiska fall har kunnat ses. På senare år har A. vasorum upptäckts utanför dessa områden, bland annat i Sverige. Flera olika faktorer tros bidra till den till synes ökade spridningen av parasiten, bland annat pågående klimatförändringar, ökat resande med hundar mellan smittade och fria områden, en ökande rävpopulation och ett stigande antal mellanvärdar. Klimatet antas ha en överordnad roll för spridningen då det är begränsande för parasitens överlevnad.

Idag är miljömedvetandet stort och intresset för företags miljöarbete ökar och anses allt mer viktigt. Ett system där struktur och ordning är första prioritet är därför viktigt i miljöarbetet. Alla handlingar och inköp som fattas av oss människor påverkar miljön både positivt och negativt. Påverkan blir inte bara här och nu utan global och sprider sig långt över det industriella samhället. Dock har inte förståelsen för miljö och klimat hängt med i utvecklingen och jordens resurser utnyttjas till det maximala med en negativ miljöpåverkan som följd.

Denna uppsats avhandlar i vilken utsträckning det förekommer jämlika samtal mellan lärare och elever i klassrummet. Vi valde att använda oss av intervjuformen för att kunna besvara den frågan, samt våra fyra grundläggande forskningsfrågor som gällde de variabler som enligt tidigare forskning kan ha påverkan på samtal i klassrummet. För att definiera vad vi menar med jämlika samtal bestämde vi oss för Jan Einarssons definition: ?samtal är ett naturligt samspel mellan någorlunda jämlika deltagare?. Urvalsgruppen som låg till grund för under-sökningen bestod av åtta informanter, fyra lärare och fyra elever, samtliga från en år 7-9-skola i ett av Örebros skolområden.

Sverige är idag i starkt beroende av importerade oljeprodukter för att driva de dagliga transporter som krävs för att samhället ska fungera. Kraftigt ökade priser på olja, eller en slopad internationell oljehandel skulle få ödesdigra konsekvenser för Sverige. Samtidigt är Jordens klimat i förändring, varmare temperaturer leder till smältande inlandsisar och detta till stor del på grund av världens oljeanvändning. Denna rapport behandlar de ekonomiska aspekterna kring biogastillverkning för ett Väster- och Norrbotten självförsörjande inom drivmedel för vägtransporter. Rapporten utreder huruvida denna självförsörjning skulle vara möjligt med avseende på tillgång utav råvaror för biogasanläggningarna.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.