Sök:

Sökresultat:

2878 Uppsatser om Könssegregerade grupper - Sida 28 av 192

Likhetstecknets betydelse

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur elever i skolÄr tre resonerade kring likhetstecknet nÀr de löste pre- algebraiska uppgifter. För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning valde vi att göra en observationsstudie dÀr eleverna fick sitta i grupp och lösa de olika uppgifter vi givit dem. Sju grupper observerades med tre elever i varje grupp och resultatet frÄn vÄr studie visade att det fanns tre dominerande sÀtt att se pÄ likhetstecknet. Det fanns de elever som sÄg likhetstecknet som ett resultattecken, de som kopplade ihop likhetstecknet med ett rÀknesÀtt och de som menade att likhetstecknet stod för ekvivalens. Vidare visade det sig att de elever som uppfattade likhetstecknet som ett resultattecken eller ett tecken som var kopplat till ett rÀknesÀtt hade svÄrt att lösa flertalet av de uppgifter vi givit dem..

Fettdebatten fortsÀtter : En studie om konsumenters val av mejeriprodukter och attityder till fett och hÀlsa.

Bakgrund Svenska livsmedelsverkets rekommendation att minska konsumtionen av mÀttat fett har pÄ senaste tiden ifrÄgasatts. Kritiker anser att det saknas belÀgg för att mÀttat fett och hög fettkonsumtion ökar risken för övervikt och hjÀrt- kÀrlsjukdom. Debatten har figurerat i media dÀr kostbudskapen ofta Àr förenklade och motsÀgelsefulla vilket kan ha skapat en förvirring hos konsumenterna. Syfte Syftet var att undersöka deltagarnas val av matfett och fetthalt i mejeriprodukter, attityder kring fett och hÀlsa, förtroendet för olika kostinformationskÀllor, samt skillnader mellan kön-, Älder- och utbildningsgrupper.? Metod En enkÀtstudie genomfördes utanför tre matbutiker i UmeÄ.

Barns tankar om vad trÀd behöver för att vÀxa

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ barns tankar om en process i naturen, vÀxternas fotosyntes. Vi intervjuade 37 elever frÄn Ärskurs 2 och 3 och stÀllde frÄgan vad ett trÀd behöver för att vÀxa. Elevernas tankar sammanstÀlldes och kategoriserades efter tillvÀxtfaktorer. Dessa fördelades pÄ 5 grupper frÄn det minsta till det mest avancerade tÀnkandet samt efter tillvÀxtfaktorer. Resultatet visade pÄ en ringa förförstÄelse om trÀdets tillvÀxtfaktorer.

Respekt - hur synliggörs det i förskolans vardag?/ Respect - how is it Visualised in the Daily Work in the Pre-school?

Mitt syfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger pÄ förskolan resonerar kring ordet respekt. Mina frÄgestÀllningar har varit: Hur tolkar pedagoger inom förskolan ordet respekt? Hur beskriver pedagogerna handlingar som uttrycker respekt för barn. Vilka metoder menar pedagogerna Àr lÀmpliga för att öka respekten mellan barn och vuxna pÄ förskolan? Undersökningen har genomförts som intervjuer av 14 pedagoger. Resultatet av undersökningen visar att flertalet pedagoger resonerar kring ordet respekt som en del av pedagogens omvÄrdande roll.

Visar feta kiselalger pÄ nÀringsrika vatten? : en undersökning om hur fosforhalt pÄverkar kroppsstorleken hos artkomplexet Fragilaria capucina

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgon mÀtbar korrelation mellan kiselalgskomplexet Fragilaria capucinas storlek och halten av fosfor i det vattendrag dÀr de lever. Om ett samband finns kan detta efter ytterligare studier komma att bli anvÀndbart inom miljöövervakningen dÄ bland annat vattendragens eutrofieringsgrad ska undersökas. Studien baseras pÄ arkiverade kiselalgspreparat som finns pÄ Institutionen för vatten och miljö (IVM). Arton prover med varierande fosforhalter valdes ut, och tjugo F. capucina rÀknades i varje prov.

Proteströrelser i lantbrukskooperativa företag : vad Àr problemet?

Denna uppsats handlar om grupper av medlemmar i lantbrukskooperativa företag och deras protester gentemot föreningens styrelse och ledning. Syftet Àr att förstÄ varför proteströrelser uppstÄr i lantbruksföretag, de drivande medlemmarnas prioriteringar och syften och genom det söka vÀgar för styrelsen att hantera eller ta vara pÄ dessa proteströrelser. Uppsatsens teoretiska referensram Àr institutionell ekonomi, med dess agent- och transaktionskostnadsteorier liksom Albert Hirschmans klassiska voice & exitteori. Organsiationsteori och teori om subkulturer ger perspektiv pÄ proteströrelser sett som ett socialpsykologiskt fenomen. Inom ramen för uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts bland Arla Foods ambas svenska medlemmar. Fem grupper av medlemmar, som under de senaste fem Ären genomfört tÀmligen omfattande proteströrelser gentemot föreningen, har genomgÄtt gruppintervjuer i sÄ kallade fokusgrupper. De transkriberade intervjuerna utgör uppsatsens analysunderlag. Förenande var en allmÀn grundmurad misstro mot föreningens interna information, ett starkt krav pÄ fördjupad och omfattande kommunikation mellan sÄvÀl företagsledning som medlemmar, men ocksÄ medlemmar olika regioner emellan.

?Hon fick verkligen panik för att vi inte fick högsta betyget? : Juriststudenters förestÀllningar om hur man bör vara för att bli akademiskt och socialt inkluderad pÄ juristprogrammet

Uppsatsen handlar om att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka vilka aspekter av juristprogrammet som pÄverkar studenternas trivsel. Detta gjordes utifrÄn frÄgestÀllningarna: (1) Hur pÄverkar juriststudenters sociala bakgrund deras upplevda trivsel pÄ juristprogrammet? (2) PÄ vilket sÀtt pÄverkar utbildningens struktur huruvida juriststudenter integreras socialt och akademiskt pÄ juristprogrammet? Vi ville Àven undersöka om juriststudenternas kÀnsla av att passa in och trivas pÄverkas av en eventuell förestÀllning om vad som karaktÀriserar en typisk juriststudent, vilket omvÀnt kan innebÀra att de som inte identifierar sig med denna förestÀllning kan kÀnna sig avvikande. Bakgrunden till denna uppsats Àr att juristprogrammet sÀrskiljer sig bland olika elitutbildningar genom sin höga frekvens av studieavbrott, vilket kan spegla en problematik unik för just den utbildningen. I tidigare forskning om trivsel och studieavbrott pÄ juristprogrammet framhÀvs social bakgrund, sociokulturell alienering och undervisningsstrukturen som de mest drivande omstÀndigheterna vid studieavbrott.

En jÀmförelse mellan ett engelsksprÄkigt klassrum i Sverige respektive Litauen

I detta arbete jÀmförs tvÄ engelsksprÄkiga klassrum som bygger pÄ tvÄ olika samhÀllssystem, ett litauiskt och ett svenskt. Syftet Àr att upptÀcka skillnader och likheter genom att se olika existerande kulturer i klassrummen. Avsikten Àr att tydliggöra vilka faktorer som skapar förutsÀttningar för en gynnsam sprÄkutveckling i engelska. TvÄ fallstudier och tvÄ intervjuer med en engelsklÀrare frÄn respektive land har genomförts. Studiens resultat visar att det litauiska klassrummet tryckte mer Àn det svenska pÄ kortare lektioner, mindre grupper och hög aktivitet av mÄlsprÄket.

Employer branding : En studie av ?The Employer Brand Mix?

AbstractTitel:Employer Branding: En studie av ?The Employer Brand Mix?NivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Hannan Mohammed SeragHandledare:Jens Eklinder Frick & Jonas MolinDatum:2014Bakgrund & syfte:Allt fler företag konkurrerar med varandra för att attrahera ochbehÄlla rÀtt personal. Det resulterar i att företag börja rikta sitt fokus pÄ sinanuvarande och potentiella medarbetare.Ur denna bakgrund har begreppet EmployerBranding trÀtt fram inom marknadsföring. Konceptet Employer Branding gÄr ut pÄ attstÀrka ett företags arbetsgivarvarumÀrke för att attrahera och behÄlla de mesttalangfulla medarbetarna.Barrow och Mosley (2005) har skapat modellen ?The Employer Brand Mix? för atthjÀlpa ett företag att bli en attraktiv arbetsgivare.

LÄt pennan dansa: ett försök att genom skrivprocessen utveckla
elevers berÀttelseskrivande

Syftet med undersökningen var att utveckla elevernas berĂ€ttelseskrivande med hjĂ€lp av olika typer av responsgivning. Undersökningen gjordes i LuleĂ„- och Älvsbyns kommun. TvĂ„ grupper, 20 elever i Ă„r 5 och 27 elever i Ă„r 6, deltog i skrivprojektet, som pĂ„gick under sju veckor. VĂ„r djupstudie gjordes dĂ€remot endast pĂ„ ett fĂ„tal elever som slumpmĂ€ssigt valts ut. Under praktikperioden utfördes ett antal skrivövningar.

En jÀmförande in-vitro studie av den vertikala cementspalten hos fyra olika framstÀllningsmetoder för 3-leds broar i CoCr-legering

Inledning: För att uppnÄ ett kliniskt optimalt slutresultat för dentala ersÀttningar inom den fasta protetiken Àr passformen en av de viktigaste aspekterna. Detta för att ersÀttningarna ska kunna vara kliniskt acceptabla och fungera i patientens mun samt att de rent materialtekniskt ska kunna fungera i ett lÄngtidsperspektiv. Syfte: Syftet med den hÀr in-vitro studien var att:? JÀmföra den vertikala passformen samt kantanslutningen pÄ fyra olika framstÀllningsmetoder för en 3-leds bro i CoCr-legering och komma fram till vilken framstÀllningsmetod som har den bÀsta passformen. ? Komma fram till vid vilken del av bron den sÀmsta respektive den bÀsta passformen infinner sig. Material och metod: 32 provkroppar framstÀlldes. Dessa bestod av 3-leds broar gjorda i CoCr-legeringar med likartad sammansÀttning. De 32 provkropparna delades in i 4 olika grupper sÄ att man fick 8 individer i varje grupp.

Patientens behov av information och kunskap vid diabetes typ 2 : En undersökande studie om informations- och kunskapsbehovet utifrÄn kön, HbA1c, Älder, utbildning och duration

BakgrundDiabetes typ 2 Àr en av de snabbast vÀxande sjukdomarna i bÄde Sverige och resten av vÀrlden. Vid diabetes typ 2 utgör egenvÄrd en betydande del av behandlingen och för att klara detta behövs kunskap om sjukdomen. I sjuksköterskeyrket ingÄr att förse patienter med information och kunskap, bland annat genom patientundervisning. Ett flertal studier beskriver hur information och kunskap uppfattas av patienter och hur det pÄ bÀsta sÀtt förmedlas till dem. DÀremot saknas ett instrument som mÀter patienternas befintliga kunskap om sjukdomen och hur de vÀrderar information.SyfteSyftet med arbetet Àr att undersöka hur informations- och kunskapsbehovet vid diabetes typ 2 varierar utifrÄn kön, HbA1c, Älder, utbildning och duration samt identifiera de frÄgor dÀr informations- och kunskapsbehovet Àr störst respektive lÀgst.MetodArbetet grundas pÄ en kvantitativ enkÀt utformad efter The Toronto Informational Needs Questionnaire-Breast Cancer och Àr analyserat utifrÄn data frÄn 86 patienter.  FrÄgor ur denna enkÀt har behandlats i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences och presenteras som deskriptiv statistik.

SamhÀllsaspekter pÄ evenemangsturism : -vid destinationen Hemavan TÀrnaby

Syftet var att undersöka hur en alkoholmissbrukares behandlingsprocess kan se ut ur ett missbrukar- och myndighetsperspektiv i GÀvle. För att genomföra denna studie intervjuades fem personer som alla hade en koppling till behandlingsprocessen och mÄlet var att följa processen frÄn början till slut. NÀr vi genomförde vÄra intervjuer anvÀnde vi oss av en kvalitativa intervjuformer. För att analysera den empiri som framkommit utgick vi frÄn systemteorin och tidigare forskning som bland annat berör motivation, ÄterhÀmtning och riktlinjer frÄn socialstyrelsen. Resultatet visade att behandlingsprocessen Àr vÀldigt individuell och den gemensamma faktorn för en lyckad behandlingsprocess Àr motivationen.

JÀmförelse mellan kvinnor och mÀns överlevnad baserad pÄ resultat frÄn arbetsprov och myokardscintigrafi

Mirbazel SH. JÀmförelse mellan kvinnor och mÀns överlevnad baserad pÄ resultat frÄn arbetsprov och myokardscintigrafi. Examensarbete i Biomedicinsk Laboratorievetenskap, 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, utbildningsomrÄde för Biomedicinsk Laboratorievetenskap, 2011. En av de vanligaste orsakerna till död bÄde i utvecklingslÀnderna och i vÀstvÀrlden Àr hjÀrtinfarkt som drabbar vanligtvis individer över 65 Är. HjÀrtischemi Àr den vanligaste orsaken till hjÀrtinfarkt/ plötsligt hjÀrtstopp.

Vad betyder gruppen för den enskilde invidens lÀrande? : En studie om inlÀrnigsgrupper

 Syftet med följande arbete Àr att undersöka vad gruppen betyder för den enskilde eleven inlÀrning. Rapporten Àr sedd frÄn lÀrarperspektiv dÄ jag har intervjuat fyra lÀrare. Jag har som grund anvÀnt mig av William Glassers teori om inlÀrningsgrupper.För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av litteraturstudier och intervjuer med lÀrare. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna ansÄg att gruppen Àr mycket viktig för individens lÀrande och att grupper Àr livsviktigt dÄ alla mÀnniskor vill tillhöra en grupp, för att kÀnna sig vÀrdefull och nödvÀndig. Grupptillhörighet gör ocksÄ att individen kan pÄverka sin situation och inte kÀnna sig vÀrdelös och maktlös.  .

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->