Undersökningen, som är explorativ, syftar till att jämföra svenska personers erfarenheter och tankar om utbrändhet med amerikanska medborgares. Det gjordes 7 intervjuer på två grupper, 4st svenska och 3st amerikanska, och urvalet var till viss del bekvämlighetsurval. Dock var status i grupperna relativt homogent då några inom varje grupp själva var eller hade varit utbrända och andra inte. Intervjufrågorna var av den karaktären att av svaren skulle man kunna få en allmän uppfattning huruvida fenomenet utbränd responseras olika i två relativt lika länder. Resultatet visar, i allmänhet, att man inte diskuterar fenomenet utbränd/burnout i samma utsträckning i USA som i Sverige samt att det finns olika strategier för att undvika det..

Attityder påverkar vår informationshantering, vårt omdöme och vårt beteende. Denna studie syftar till att undersöka om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. 120 personer ur grupperna poliser, kriminalvårdare och en kontrollgrupp undersöktes avseende attityder till intagna och Big Five teorins personlighetsdimensioner. En one-way ANOVA visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Två-vägs variansanalyser användes för att undersöka eventuella huvudeffekter och interaktionseffekter med hög respektive låg grad av samtliga personlighetsdimensioner samt variablerna anställning (kriminalvårdare, poliser och kontrollgrupp) och attityd till intagna.

Jag är intresserad av att titta närmare på hur två religiösa grupper som Jehovas vittnen ochJesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga presenterar sig för sin omgivning i mötet med enskildaindivider. Jag har många gånger mött människor vars attityder till dessa missionärer/förkunnare är negativa. Människor verkar ofta bli störda eller känna sig påhoppade närnågon ringer på deras dörr för att framföra ett religiöst budskap och ställer frågor om ens personligatro. Samtidigt förstår jag att rörelser som Jehovas vittnen och mormonerna växer ochatt det finns intresse av att släppa in missionärer/förkunnare för diskussion. Hur väljer dessamissionärer/förkunnare att presentera sig och sitt budskap? Finns det strategier för att få så brarespons som möjligt? Personligen så upplever jag ofta att det finns en misstänksamhet tillmissionärer.

Studiens syfte var att ur ett klass- och åldersperspektiv titta på hur män ser på fenomenet mäns våld mot kvinnor i nära relationer och vår övergripande fråga var om vi i vår undersökning kunde se några skillnader eller likheter mellan de olika grupperna och i så fall på vilket sätt. Våra utgångspunkter var:? Vad männen anser att våld är? Vem de tror att mannen som misshandlar är och varför han använder sig av våld? Vem de tror att den kvinna som riskerar att utsättas för våld i nära relationer är? Hur männen ser på jämställdhetFör att bäst belysa vår studies syfte och besvara våra frågeställningar valde vi en kvantitativ ansats. Genom en enkätstudie frågade vi män om hur de ser på fenomenet mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Vår population bestod utav 102 respondenter från två olika gymnasieprogram (ett yrkes- och ett studieförberedande) och två olika arbetsplatser (en verkstads- och en tjänstemannaarbetsplats).

De flesta piratkopior som sprids har sitt ursprung i en subkultur som de inblandade själva kallar för kort och gott Scenen. Det är en verksamhet där olika grupper tävlar mot varandra i att vara först med att lägga ut en piratkopia av ett nytt spel, program eller film. Det är en starkt organiserad verksamhet där grupperna jobbar efter givna regler och ramar. Uppsatsens syfte är att dels reda ut hur verksamheten fungerar men också att se varför invididerna väljer att delta trots de stora risker som deras deltagande är förknippat med. Med hjälp av Bourdieu och Thornton försöker uppsattsen reda ut vad det är som värderas inom subkulturen och vad individerna får ut av sitt engagemang..

Resultatet av undersökningen visar att ungdomarna i fokusgrupperna såg sina socialt utsattastadsdelar som segregerade och trista miljonprogramsområden och å andra sidan farliga och ibland spännande förorter. Man hade högt ställda förväntningar på polisen som denna oftastinte lyckades leva upp till. Polisen betraktades istället som oengagerad, provocerande ochibland direkt kränkande. Ungdomarnas föreställningar var ständigt mål för intrycksstyrning och kontroll av kamratgruppen men också av polisens agerande i interaktionen med ungdomarna(jfr. Heidegren & Wästerfors 2008, s.

Ma?nniskor tenderar att motiveras av olika saker och svarar pa? sa? vis olika pa? motivationsfo?rso?k. Det a?r da?rfo?r viktigt fo?r ledningen inom organisationer att ha kunskap kring dessa olikheter. Ekonomer och ingenjo?rer a?r tva? grupper av akademiker som ofta figurerar pa? samma typer av arbetsplatser, da?rfo?r blir skillnaderna mellan ekonomer och ingenjo?rer och hur de tenderar att motiveras en viktig fra?ga.

Syftet med den här studien är att undersöka individers talarbenägenhet i olika gruppsammansättningar. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige där åtta elever observerades först i helklass, sedan i könshomogena grupper och till sist i tvärgrupper. Eleverna blev tilldelade en kreativ gruppuppgift att lösa och med hjälp av videoinspelningar har sedan elevernas talaktivitet studerats. Våra resultat grundar sig på kvalitativa och kvantitativa data och det som framkom i undersökningen var att det var stora skillnader i bemötandet av förslag i de olika grupperna. Ett annat intressant resultat var att talarbenägenheten hos de passiva eleverna inte var beroende av variabeln kön, utan att deras talaktivitet var beroende av övriga gruppmedlemmars talarbenägenhet..

Arbetet undersöker attityder till fysisk aktivitet i skolan och åldersintegrering hos elever på en svensk skola i en miljonstad utomlands, för att sen jämföra det resultat med en skola på Sveriges landsbygd. Dessutom jämförs elevernas möjligheter till fysisk aktivitet på fritiden. Eleverna fick svara på en enkät och resultaten analyserades och jämfördes med varandra. Resultatet visade på att skillnaderna inte var stora mellan dessa två olika grupper av elever, utan endast en minoritet av eleverna visade missnöje med skolans resurser och till deras åldersintegrerade klasser..

Det har idag blivit vanligt att använda Informationsteknik (IT) som stöd till arbete av olika former. Företag lägger idag ned mycket tid och pengar på att datorisera sina verksamheter. När det uppstår problem i företagens system och applikationer, krävs det att hjälp finns att tillgå. Uppsatsen syftar till att se hur användarstödsorganisationernas arbete kan underlättas med hjälp av grupprogram. En fallstudie visar att det i den decentraliserade användarstödsorganisationen finns kommunikations- och informationsdelningsproblem.

Studiens syfte var att beskriva, belysa och tolka problematiken gällande vardagskonflikter ur en mellanchefs perspektiv inom den offentliga sektorn. Detta genom fyra underfrågor: (1) Vilka är de vanligaste förekommande vardagskonflikterna på er arbetsplats? (2) Hur märker ni att det finns en konflikt? (3) Hur hanterar ni konflikter på eran arbetsplats? (4) Finns det stöd i er organisation för konflikthantering? För att besvara underfrågorna har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom två fokusgruppintervjuer. Dessa har analyserats ur social interaktionistiskt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns gemensamma drag när det gäller intervjupersonernas uppfattning angående vardagskonflikter.

Huvudmålet med detta arbete är att se huruvida det finns några tydliga sammanhang mellan den mängd tid en individ spenderar med att spela actionbaserade tv- och datorspel och dennes uppfattning när det gäller människors kroppsbyggnad och proportioner. I arbetet kommer proportioner som anses fördelaktiga när det gäller kropp och ansikte tas upp för att sedan testas med hjälp utav bland annat en enkätundersökning huruvida de stämmer. För enkäten kommer ett antal skulpturer skapas efter bestämda proportioner för båda ansikte och kropp och respondenterna kommer att delas in i grupper efter kön och tid ägnad framför tv- och datorspel för att se om några meningsskiljaktigheter om skulpturerna finns..

I skolan arbetar varje dag lärare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta på och kunskap införskaffas krävs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska sträva efter en levande social gemenskap där man känner trygghet. Socialisationsprocessen är den process där individen anpassas efter gruppens och samhällets krav, där ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska också kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som kräver detta.

De olympiska spelens invigningsceremonier är till brädden fyllda med symboler, tecken och myter som alla syftar till att konstruera nationella identiteter och -narrativ. Ofta hämtas dessa symboler och tecken ur populärkulturen. Jag har semiotiskt försökt analysera dessa tecken för att se på vilka sätt värdländernas nationella identiteter porträtteras. Jag har också valt att analysera detta utifrån teorier om media events som tv-genre. De sekvenser jag har valt att studera har visat på att nationens narrativ i stor utsträckning konstrueras för att gagna socialt dominerande grupper och befästa maktpositioner..

Resultatet av undersökningen och till viss del observationerna är att praon enligt eleverna absolut inte får tas bort. Detta delas till stor del av lärare och studie- och yrkesvägledare samt rektorer, även om sistnämnda kan se andra sätt att organisera praon. Idéer till att göra förändringar runt själva inslaget prao finns det dock ingen brist på hos samtliga grupper. Jag upplever att det i undersökningen delvis framkommer att lärare och studie- och yrkesvägledare är bekymrade över vissa elevers begränsade nätverk då det gäller att hitta en bra praoplats, eller en praoplats över huvudtaget. Systemet kan till viss del ses som orättvis och gynnsamt endast för ett fåtal elever..