Denna studie ville undersöka om en viss bild i det perceptgenetiska testet DMTm (Defense Mechanism Technique modified) kan vara på väg att bli omodern. Flickan i bild K1 (som visas för kvinnor) skulle idag kunna misstas för en pojke. En design med två beroende grupper på 30 män i varje användes. En grupp såg M1-bilden med en pojke och den andra såg K1-bilden med en flicka. Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad i gruppernas förmåga att korrekt kunna identifiera barnets kön.

Bakgrund: Utsatta grupper som saknar studier eller arbete riskerar att permanenta sin situation i utanförskap. Många i dessa grupper är i behov av särskilt stöd och hjälp från samhället. Arbetsmarknadsåtgärden Amå (fingerat namn) har en sådan uppgift. Amås syfte är att stödja individer i behov av samverkande rehabiliteringsinsatser och att underlätta möjligheterna för individer att nå egen försörjning.Syfte: Att belysa upplevelser kring stödet som framgångsfaktor i Amå som bidragit till arbete/studier.Metod: En intervjustudie med fem respondenter som lyckades komma ut i arbete eller studier efter avslutat tid i Amå. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer.

Lars Levi Læstadius (1800-1861) var en stor och viktig människa. Han är ihågkommen och mycket omskriven. Læstadius var en aktiv nykterhetskämpe, botaniker och älskad präst. Utöver detta var han även den som grundade den märkliga väckelsen omkring år 1845 som än idag bär hans namn: læstadianismen. Læstadianerna, som de troende kom att kallas, lyssnade till denne stränga man och lärde sig att leva som han predikade, ett enkelt och nyktert liv.

Thamesmead är ett förortsområde i London, söder om Themsen. Dess arkitektur har, sedan det byggdes i slutet av 60-talet, skildrats på film ett flertal gånger. Den karaktäristiska utformningen är ett exempel på 1960- och 70-talets brutalistiska arkitektur som väcker olika känslor hos brukare och arkitekter. I denna text beskrivs Thamesmeads utveckling från planering till nutid. Bakgrunden till de arkitekturideal som styrde områdets utformning behandlas samt delvis sociala förutsättningar.

I dagens samhälle är det vanligt förekommande att företag är projektbaserade. Sådana organisationer är till stor del beroende av att deras projektgrupper är välfungerande och effektiva. Därför borde allt som kan förbättra projektgruppers arbetsgång vara av stort intresse.Studien fördjupar sig i områdena gruppdynamik, projektprocesser och rekrytering. Syftet var att undersöka hur effektiva projektgrupper kunde skapas och bibehållas. För att kunna genomföra en övergripande analys inom de valda områdena utfördes en litterär och empirisk studie.

Den här är en studie som berör områdena kring förändring, grupper och lärande. En empirisk undersökning har gjorts i en regional samordningsgrupp inom SKTF. Studien har haft tre syften; 1) att förklara och diskutera vilken typ av förändring som SKTF inlett, 2) att diskutera vilka möjligheter till andra ordningens lärande förändringsarbetet givit deltagarna samt 3) analysera hur förutsättningarna för andra ordningens förändring kan förbättras inom gruppen och SKTF. För att svara på detta har den metodologiska utgångspunkten för studien varit en kvalitativ fallstudie. Datainsamlingen har skett genom deltagande observationer, intervjuer och genom förbundets interna dokument.

Den ojämlika representationen i våra folkvalda församlingar är ett demokratiskt problem. För att alla grupper i samhället ska få sina intressen tillgodosedda krävs en representation som speglar samhället, dess intressen och åsikter. Könskvotering kan ses som ett svar på problemet med ojämlik representation. En diskussion av medborgarskap är viktig för att förstå innebörden av representation och dess betydelse.Den här uppsatsen är en forskningsöversikt som klargör hur forskningsläget ställer sig till frågan om ojämlik representation och könskvotering som en lösning. Vi fokuserar på de argument som styr den vetenskapliga debatten.

Med utgångspunkt i aggregerade och individuella inkomstdata diskuteras vilken roll upphovsrätten spelar som incitament för det kreativa utbudet i stort. Resultaten visar att kreatörer får små andelar av sina inkomster från upphovsrätt och obetydliga andelar från direkt från upphovsrätt, med vissa skillnader mellan olika grupper av skapare. Kreatörernas inkomster fördelas ojämnt och de små inkomsterna från upphovsrätten fördelas extremt ojämnt. Mot bakgrund av redan existerande utbudsöverskott samt omfattande substitut för upphovsrätten bedöms upphovsrättens incitament som svaga för utbudet i sin helhet..

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka hur energibegreppet uppfattades i grundskolan. Utgångspunkten togs utifrån elevernas kunskaper i ämnet fysik och energi. Jag valde att koncentrera mig på arbetsområdena "Energikällor" och "Löst och blandat". Jag ville se om jag kunde utveckla elevernas kunskaper med fakta genomgångar och filmvisning. Mitt utvecklingsarbete utfördes i två 7:or i Piteå Kommun.

Produktionsdjur lever i grupper utformade av människan. Faktorer kring grupperingen medför en miljö som begränsar djurens naturliga beteende och kan ge upphov till aggressivitet mellan djuren. Exempel på dessa faktorer är gruppens storlek och densitet, samt de dominansrelationer som uppstår mellan djuren. Trots de skilda förhållanden som fiskar, mjölkkor och värphöns hålls i, finns likheter i hur deras beteende påverkas av gruppens utformning och den medföljande konkurrensen kring de begränsade resurser grupplivet medför. På lång sikt blir aggressiva beteenden kostsamma både för djurens välfärd och för produktionens ekonomi..

Syftet med denna uppsats har varit att granska turordningsreglerna utifrån två olika synsätt: som ett nödvändigt trygghetssystem eller som ett föråldrat fenomen i behov av förändring. Arbetet genomfördes med hjälp av juridisk metod och behandlade områden med relevans för ämnet, såsom utveckling och förändring av turordningsreglerna, anställningstrygghet, samhällsförändringens påverkan, samt argument huruvida reglerna försvårar för vissa grupper på arbetsmarknaden. Turordningsreglerna har funnits i 36 år och samhället ser annorlunda ut idag jämfört med då dessa infördes. Globalisering och specialisering och snabba förändringar präglar arbetslivet idag. När det gäller turordningsreglernas vara eller icke vara ställs anställningstrygghet mot företagens behov av flexibilitet.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad som motiverar tjejer i yngre tonåren att både börja och att fortsätta att spela i band, hur musikpedagoger arbetar med deras motivation samt på vilka sätt könsnormerna påverkar spelmomentet. Undersökningen har genomförts med kvalitativa forskningsintervjuer som metod. Informanterna bestod av tre lärare samt två grupper med tjejer i åldern 12-13. Lärarna bestod av en man som arbetar på grundskola och kulturskola, en kvinna som arbetar som projektledare på en fritidsgård samt en kvinna som arbetar på ett studieförbund. De både kvinnorna arbetar dessutom tillsammans med ett musikläger riktade till tonårstjejer som vill spela i band.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om kunskaperna hos våra elever ökar inom ritningsläsning, genom att eleverna befinner sig i en miljö med ett verkligt objekt. Vi har utfört ett kvasiexperiment med två grupper, där den ena har fungerat som kontrollgrupp. Kontrollgruppen har genom hela experimentet befunnit sig i en traditionell klassrumsmiljö, medan försöksgruppen i halva experimentet har befunnit sig i miljön med det verkliga objektet. Genom att jämföra provresultaten mellan grupperna, har vi fått fram ett kvantitativt resultat, där eleverna i försöksgruppen förbättrade sina resultat betydligt, i motsats till eleverna i kontrollgruppen. Det tyder på att fler elever i försöksgruppen, fick sina lärstilar tillgodosedda i det verkliga objektet..

Syftet med studien var att undersöka pedagogernas uppfattningar om gruppstorlek relaterat till språkutvecklande arbetssätt. Mina frågeställningar var: Hur anser pedagogerna att en stor respektive liten barngrupp påverkar barnens språkutveckling? Hur beskriver de intervjuade pedagogerna att de arbetar med barnens språkutveckling i en stor grupp respektive i en liten grupp? Finns det likheter och skillnader i arbetssätt? Vilka eventuella för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med små respektive stora barngrupper?I studien har jag använt mig av kvalitativ metod där jag intervjuat sex pedagoger inom förskola som samtliga hade erfarenhet av att jobba i både liten och stor barngrupp. Studien tar utgångspunkt från ett sociokulturellt perspektiv. Enligt den sociokulturella teorin lär barn i samspel, lek och kommunikation med varandra.Sammanfattningsvis kom jag fram till att samtliga pedagoger ansåg att barngruppens storlek kan ha betydelse för barns språkutveckling.

"Bostadspolitik i Västerås kommun 1900-1950" undersöker den kommunala bostadspolitiken i Västerås under den första halvan av 1900-talet genom att studera hur kommunfullmäktige diskuterat frågan och vilka beslut de tagit. I början av perioden fanns det ingen egentlig bostadspolitik i Västerås. Senare utvecklas diverse bostadspolitiska lösningar, framförallt för att bemöta bostadsbrist, som leder fram välfärdsstatens bostadspolitik under det sena 1900-talet. Undersökningen resulterade i slutsatsen att bostadspolitiken under perioden i mycket stor utsträckning karakteriserades av tillfälliga åtgärder riktade mot specifika grupper, t.ex. hyreshjälp åt bostadslösa arbetare.