Sökresultat:
637 Uppsatser om Känslor och lärande - Sida 16 av 43
?DET A?R JU SA? MYCKET ANNAT HELA TIDEN? : Grundskolla?rares syn pa? digitala medier och MIK i skolan
Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.
Stokastiska processer f?r modellering av cellpopulationer: Simulerad cell?ldrande och f?ryngring p? populationsniv?
I den h?r rapporten till?mpas tv? f?rgreningsprocesser, en diskret tid Galton-Watson och en
kontinuerlig tid Markov f?rgreningsprocess, i syfte att studera hur en population av ?ldrande
celler utvecklas beroende p? populationens celldelningsf?rm?ga och delningshastighet, d?r
?ldrandet ?r direkt kopplat till ackumulering av defekta proteiner. Vi kollar ?ven p? effekten
hos cellens ?ldrande baserat p? hur k?nsliga de ?r f?r defekta proteiner. Populationens delningsf?rm?ga
har en avg?rande effekt p? hur v?l populationen v?xer och bibeh?ller ett l?gre
antal defekta proteiner hos cellerna, med dessa f?ruts?ttningar ses ytterligare effekt baserat p?
delnigshastigheten hos cellerna.
N?R N?RHET BLIR EN RISK Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda patienter med multiresistenta bakterier. En litteratur?versikt
Bakgrund: M?jligheten att behandla allvarliga bakteriella infektionen ?r hotad p? grund av
den v?xande antibiotikaresistensen. N?got som idag anses har blivit ett globalt
folkh?lsoproblem. Sjuksk?terskan har en nyckelroll vid v?rdandet av patienter med
multiresistenta bakterier.
Run (in the) forest, run!
Syfte:
Syftet med studien ?r att unders?ka hur tr?nare inom orientering ser p? motivation, samt hur de upplever att de genom sitt tr?narskap kan p?verka sina idrottares motivation.
Metod:
Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sju tr?nare fr?n olika orienteringsgymnasier i Sverige deltog. Intervjuerna analyserades tematiskt f?r att identifiera ?terkommande teman i tr?narnas uppfattningar.
Resultat:
Resultatet visar att tr?nare uppfattar motivation som n?got individuellt och f?r?ndringsbart.
Omvårdnad vid livets slut utifrån ett närståendeperspektiv.
Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.
Att leva med en ovanlig sjukdom: Cervikal dystoni ur ett personperspektiv.
Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys
Adaptionsmodell.
Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande
muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r,
vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.
Närhet och distans som chef : En kvalitativ studie om chefers konstruktion av offentlig och privat sfär
Denna studie syftar till att fo?rsta? chefers relationer till sina medarbetare och hur de konstruerar en offentlig och privat sfa?r. Studien vill med hja?lp av chefers egna upplevelser fo?rsta? hur cheferna balanserar na?rhet och distans i sina relationer till medarbetarna. En kvalitativ ansats har valts och fem chefer inom den offentliga sektorn har intervjuats om sina upplevelser av att skapa relationer till medarbetare.
Ackordgehör : Ur ett la?randeperspektiv
I detta arbete har underso?kts hur musiker ser pa? nyttan av ackordgeho?r. Genom intervjuer har fra?gor om ackordgeho?r sta?llts fo?r att fa? reda pa? varfo?r, var och na?r de haft anledning att anva?nda sitt ackordgeho?r eller varfo?r de inte beho?vt anva?nda det. I arbetet har ocksa? ett fokus legat pa? att ta reda pa? vart och hur de har la?rt sig.
Bland ?h?nga-tv?tt-f?rel?sningar? och ?n?gra j?kla bildknippen? En fenomenografisk studie om f?rskoll?rares och specialpedagogers uppfattningar om inneb?rden av AKK och relaterade utbildningsinsatser
I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.
Den avlidna donatorn ? en sista g?va av liv
Bakgrund: Organdonation ?r en betydande process som fr?mjar v?lbefinnande genom att r?dda liv och f?rb?ttra livskvaliteten f?r individer med sv?ra medicinska tillst?nd. D? nya lagar och donationsmetoder ?r i st?ndig utveckling f?r att optimera tillg?ngligheten av organ, beh?ver operationssjuksk?terskan h?lla sig uppdaterad inom fenomenet. Operationssjuksk?terskan ?r en nyckelperson inom donationsteamet och ansvarar f?r korrekt hantering av b?de tekniska s?v?l som omv?rdnadsetiska aspekter under processen.
Formulering och formatering : om medarbetarkommunikation pa? digitala plattformar och generation Y:s inta?g pa? arbetsmarknaden
De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.
Hur upplever sm? och medelstora f?retag (SMF) utmaningar och effekter p? organisationens effektivitet till f?ljd av digital transformation?
Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett
?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra
sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala
transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk
kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer
resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.
Musikalproduktion med sna?va ramar : att dra mycket kanin ur lite hatt
Rapporten sammanfattar projektarbetet inom kursen Sja?lvsta?ndigt arbete, ht 2012 pa? Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm. Projektet har ga?tt ut pa? att sa?tta upp ett befintligt musikdramatiskt verk inom genren musikal helt inom ramarna fo?r de resurser som finns att tillga? inom kursen och pa? KMH. Rapporten bo?rjar med en kort beskrivande inledning samt bakgrund till valet av a?mne.
Sjuksko?terskors omva?rdnad av patienter med sma?rta
Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.
Estetiska uttryckss?tt som st?d f?r utveckling och l?rande hos elever med intellektuell funktionsneds?ttning
Denna studie syftar till att unders?ka hur speciall?rare beskriver sitt arbete med estetiska uttryckss?tt i undervisning f?r elever med intellektuell funktionsneds?ttning (IF), samt om och i s? fall hur dessa uttryckss?tt kan st?dja utvecklingen av spr?k, kommunikation, kognition och motoriska f?rm?gor. Vidare syftar studien till att belysa vilka m?jligheter och hinder som speciall?rare uppfattar i detta arbete, samt hur samverkan med annan pedagogisk personal beskrivs.Studien har en kvalitativ ansats och baseras p? intervjuer med speciall?rare. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analys, med utg?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt ett biopsykosocialt syns?tt.Resultaten visar att estetiska uttryckss?tt i anpassad skola fungerar som ett viktigt pedagogiskt redskap f?r att fr?mja delaktighet och kommunikativt deltagande, s?rskilt f?r elever med begr?nsad verbal f?rm?ga.