Syftet Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med barnlitteratur i förskolan. En av frÄgestÀllningarna Àr: ?Hur arbetar ni med barnlitteraturen pÄ förskolan??. Denna var en av de viktigaste frÄgan som skulle besvaras i undersökningen. Sedan har jag tvÄ till som jag utgÄr frÄn ?Varför anvÀnder pedagogerna barnlitteratur?? och ?I vilken omfattning arbetar pedagogerna med barnlitteraturen??.

Syftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ med vilken medvetenhet förskollÀrare vÀljer barnlitteratur ur ett genusperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur ser pedagogers genusmedvetenhet ut nÀr de vÀljer barnlitteratur? Och hur arbetar pedagoger i förskolan genusmedvetet med barnböcker i syfte att utveckla barns sprÄk?Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie dÀr vi intervjuade fyra stycken förskollÀrare. TvÄ av dem var genuspedagoger, vilket pÄverkade resultatet en del. Vi har kommit fram till att genusarbetet anses som viktigt men att det inte har en hög prioritet.

Syfte Studiens syfte Àr att undersöka hur anvÀndandet av barnlitteratur kan gÄ till i förskolans planerade aktiviteter för att frÀmja barns empati. UtifrÄn att böckernas budskap och handling har betydelse för vilka etiska perspektiv barn fÄr tillgÄng till Àr det ocksÄ intressant att undersöka vilka böcker förskollÀrare vÀljer att anvÀnda samt varför.FrÄgestÀllningar De frÄgestÀllningar studien utgÄr ifrÄn Àr hur har planerade aktiviteter med barnlitteratur genomförts för att frÀmja barns empatiska utveckling och vilka böcker som har valts i dessa aktiviteter samt av vilken anledning.Metod Studien utgÄr frÄn den kvalitativa metoden intervju dÀr fyra förskollÀrare frÄn tvÄ förskolor intervjuas. Förskolorna som deltar i studien arbetar med barnlitteratur och förskollÀrarna har erfarenhet av detta arbete.      Resultat Resultatet visar att förskollÀrarna i studien ofta anvÀnder sig av drama och bild för att förmedla empatin i böcker för barn. Det Àr pÄ förskolorna ocksÄ vanligt att samtala med barnen om budskapet och handlingen i boken samt mÄlningar barn gör i relation till böcker.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva hur det pedagogiska arbetet med barnlitteratur sker i nÄgra förskolor med utgÄngspunkt i barns sprÄkutveckling. Studien bygger pÄ intervjuer med fem förskollÀrare frÄn tre olika förskolor, i en kommun i norra Sverige. Som metod har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer för att besvara mina frÄgestÀllningar. Studiens resultat visar att alla respondenter tycker att barnlitteraturen har en viktig plats i förskolan och att sprÄket utvecklas pÄ mÄnga olika sÀtt vid lÀsning och samtal runt böckerna. Studien visar Àven att lÀsvila efter maten Àr den vanligaste formen av planerad lÀsning.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vad förskollĂ€rare anser om barnlitteraturens betydelse, hur barnboken anvĂ€nds i verksamheten och hur detta kan kopplas till lĂ€roplanen. Undersökningen bygger pĂ„ litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestĂ„r av fem verksamma förskollĂ€rare, vars Ă„lder och arbetserfarenhet varierar.Resultatet visar att pedagogerna frĂ€mst anvĂ€nder barnlitteratur vid höglĂ€sningsstunder, dĂ„ barnen ska vila. LĂ€sstunden bearbetas genom samtal eller uppföljande aktiviteter. Även barnen anvĂ€nder litteraturen, dĂ„ de pĂ„ egen hand tittar och ?lĂ€ser? i böckerna, enskilt eller tillsammans med andra.

Syftet med denna examensuppsats var att fördjupa oss i de bibliska symbolerna och försöka Äterfinna dem i barnlitteratur. Vi bestÀmde oss för att utgÄ ifrÄn barnboken Bröderna LejonhjÀrta, av Astrid Lindgren. Det vi ville undersöka i texten var, förutom de bibliska symbolerna, om vi kunde finna tecken pÄ en viss struktur och vissa skrivramar. Om sÄ var fallet, hÀrstammade de frÄn Bibeln? Vi har arbetat med textanalys som metod för att fÄ fram det vi sökte, men Àven tagit hjÀlp av tidigare forskning.

Syftet a?r att underso?ka konstruktioner kring avlo?nat husha?llsarbete i 10 debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt pa? fo?retagshemsidorna Hemfrid och HomeMaid i fo?rha?llande till arbete, ko?n och etnicitet. Vidare underso?ks hur ja?msta?lldhet och ja?mlikhet kan fo?rsta?s. Materialurvalet a?r gjort med fo?rhoppningen att visa en ideologisk och praktisk sida.

Arbetet undersöker hur omrÄden som döden, sorg och barns aktörskap gestaltas inom modern barnlitteratur. Studien bestÄr av en ideologianalys av Ätta bilderböcker som alla blivit utgivna under Ären mellan 1999 ? 2011. Syftet Àr att granska vilka kunskaper och vÀrderingar som kommer till uttryck i barnlitteraturen och hur dessa kan relateras till den forskning som idag existerar om barn i sorg och barns förstÄelse om döden. Undersökningens fokus kommer vara hur det krisdrabbade barnet skildras i böckerna och vilken syn pÄ barnet som förmedlas.    Ideologianalysen genomförs med analysverktyget parametrar.

The aim of this master thesis is to examine how much parents interfere with their children's choice of literature and if they have an inf1uence on what their children read. lt also includes the children's point of view as weil as the librarian's.Twenty-one children answered a questionnaire, fourteen parents and one librarian were interviewed. An attempt was made to divide their answers into several sections and to compare the results with extensive source material.The result shows that the parents in our study, from a general point of view, are interested in what their children read, but they do not influence them into certain types of literature by purpose..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att se vilka olika familjekonstellationer som finns i den svenska barnlitteraturen. Vi har tittat pÄ utbudet och plockat ut nÄgra böcker som vi tyckte var mest intressanta för vÄr studie. Vi har riktat in oss pÄ andra familjekonstellationer Àn kÀrnfamiljen, kÀrnfamiljen Äterkommer dock hela tiden i vÄr studie genom litteratur, intervjuer och diskussion. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om barnlitteratur med olika familjekonstellationer anvÀnds i förskolans pedagogiska arbete.VÄr studie Àr kvalitativ och bygger pÄ litteratur, examensarbeten samt artiklar. Vi har ocksÄ intervjuat sex förskollÀrare pÄ olika förskolor, för att se hur de arbetar med de hÀr frÄgorna.

Studiens utgÄngspunkt Àr barnlitteratur och digitala medier i förskolans verksamhet. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ barns meningsskapande i socialt samspel och kommunikation genom barnlitteratur och digitala medier. Vi vill Àven undersöka om förskollÀrarna ser skillnader i barns förutsÀttningar till lÀrande genom dessa tvÄ verktyg. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med fyra förskollÀrare i tvÄ olika kommuner. Resultatet visar pÄ att barnlitteraturen ses som ett viktigt verktyg och har en stor plats i förskolan.

Syftet med studien var att ur ett genusteoretiskt perspektiv analysera barnlitteratur pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola. Avsikten var att undersöka hur kvinnor/flickor respektive mÀn/pojkar framstÀlls i förskolans barnlitteratur. Intresset för studiens Àmne vÀcktes dÄ vi under vÄr verksamhetsförlagda tid uppmÀrksammat att efterföljande reflektion och diskussion vid höglÀsning, barn och pedagoger emellan, brister gÀllande genus. Vad förmedlar barnlitteraturen - egentligen? Studien utgÄr frÄn de tre aspekterna socialisering, kvinnligt/manligt och fÀrg som genusmarkör med utgÄngspunkt i den sociala inlÀrningsteorin samt ett abstrakt schema över kvinnliga och manliga egenskaper.

Studiens syfte Àr att undersöka vilka olika familjekonstellationer barn i tre till fem Ärs Älder möter i barnlitteraturen pÄ förskolan och hur dessa konstellationer framstÀlls. Urvalet av litteraturen pÄ förskolorna Àr nÄgon som undersöks samt vilka tankar som finns bakom det. Forskningsmetoder som anvÀnds Àr dokumentanalys samt kvalitativ intervjuer. Empiriinsamlingen har gjorts pÄ fem olika förskolor dÀr fem förskollÀrare intervjuats. I resultatet av intervjuerna framkommer det att fyra av fem avdelningar gÄr till biblioteket för att vÀlja litteratur.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna ser pÄ barnlitteraturens roll inför barns lÀrande och utveckling i verksamheten pÄ förskolan. Vi har anvÀnt oss av intervjuer som insamlingsmetod och har intervjuat 10 respondenter frÄn olika förskolor i olika kommuner. Resultatet visar att barnlitteratur Àr viktig som pedagogiskt verktyg i verksamheten, samt att den Àr viktig för att barn ska kunna bearbeta vardagen samt för sprÄkutvecklingen. Detta resultat stÀmmer till stor del överens med den litteratur och forskning som finns kring barnlitteratur och vad den kan bidra med. Dock har vi hittat intressanta aspekter som visar att studien och litteraturen lÀgger tyngdpunkten vid olika delar gÀllande barnlitteraturens roll.

Mitt syfte med denna studie Àr att undersöka och beskriva hur genus kan konstrueras i barnlitteratur. Studien avhandlar hur genus framstÀlls och konstrueras i tvÄ stycken skönlitterÀra böcker som Àr skrivna för barn i Äldersgruppen 6-9 Är. Som metod har jag anvÀnt en diskursanalys vilket Àr en kvalitativ textanalys. Mina resultat visar en ganska stereotyp framstÀllning av genus Àven om det görs smÄ avsteg frÄn normerna. Jag ser en risk i att barnen kan pÄverkas av dessa stereotypa framstÀllningar och att de tvingas in i genusordningen utan att fÄ möjlighet att utveckla identiteter med breda genuspositioner.KaraktÀrerna i min studie visade upp bÄde feminina och maskulina drag vilket jag tror Àr ett problem som Äterfinns i alla genusstereotyper och inte enbart i litterÀra sammanhang Jag upplevde det problematiskt att strikt tolka karaktÀrerna mot ett motsatsschema.