BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs först centrala begrepp för undersökningen. DÀrefter behandlas barnlitteraturens plats i Lpfö 98. Barnlitteraturen beskrivs ur ett historiskt perspektiv samt utifrÄn nationell och internationell forskning gÀllande ÀmnesomrÄdet. I den teoretiska ramen behandlas Robert E. Probst teori kring litteraturarbete i ett socialt sammanhang.SYFTE:Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares tankar och erfarenheter av barnlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i förskolan.METOD:UtgÄngspunkt för undersökningen Àr kvalitativ metod och undersökningsverktyget Àr self report.

Syftet med examensarbetet Àr frÀmst att undersöka hur genus framstÀlls i barnlitteratur samt fokusera pÄ bibliotekariens roll i samband med utlÄning av barnböcker till förskolan och vÄrdnadshavare. Som förskollÀrare ser vi boken som ett pedagogiskt redskap och som ett stöd i ett genusarbete. Vi har erfarenheter av att boken har ett stort anvÀndningsomrÄde och de flesta böcker lÄnas via biblioteket. DÀrför ser vi att bibliotekarien har en viktig roll för förskolan i deras bokutbud. LpFö98 tar upp genusarbetet som en del av verksamheten, vi anser att det Àr vÄr skyldighet att ha kunskap om genus och dess betydelse för kommande generationer.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares tankar kring anvÀndandet av barnlitteratur i ett normutvecklande syfte. En intervjustudie har genomförts innefattande sju förskollÀrare som gett sina reflektioner gÀllande bokval, dess innehÄll samt hur de menar sig kunna anvÀnda litteratur i barngruppen i normutvecklande syfte. Forskare betonar vikten av boksamtal och dess inverkan pÄ barnets förstÄelse av texten för att sedan kunna knyta an till sin egen livsvÀrld. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade förskollÀrarna inte kÀnner till begreppet boksamtal. DÀremot kan vi se att de samtalar kring den lÀsta boken vid temaarbeten.

Syftet med arbetet Àr att se hur kÀrlek skildras i barnlitteratur, för att ha det som utgÄngspunkt för diskussion om kÀrlek i skolan.Jag valde att studera litteratur som definierar barnlitteraturen och beskriver dess historia. Den tidigare forskning som jag hittat inom det valda omrÄdet, har jag varit i form av faktaböcker för barn. I litteraturgenomgÄngen tar jag Àven upp olika metoder för boksamtal, dÀr alla fÄr möjligheten att vÄga uttrycka sig. För sjÀlva undersökningen valde jag att analysera barnböcker utifrÄn kriterierna att de skulle passa till elever i skolÄr fyra till sex och vara moderna sÄ att eleverna lÀttare kan relatera till dem. Böckerna handlar huvudsakligen om kÀrlek men jag avgrÀnsade mig ifrÄn sexuellt innehÄll.Resultatet visar pÄ att barnlitteraturen Àr anvÀndbar i boksamtal om kÀrlek.

Studiens syfte Àr att analysera tvÄ barnbokskaraktÀrer, Pippi LÄngstrump och Lilla HjÀrtat, deras böcker och den debatt som efterföljt dem. FrÄgor som stÀllts Àr hur etnicitet konstrueras och beskrivs i barnbokslitteraturen. Samt vad som i huvudsak problematiserats i debattartiklarna, vilka idéer kring etnicitet som Äterfinns och vilka likheter och skillnader som finns mellan Pippitriologin och böckerna om Lilla HjÀrtat. Barnböckerna Àr utgivna pÄ 1940-talet respektive 2010-talet. Studien har genomförts med en text- och bildanalys av barnböckerna samt en idéanalys av debattartiklarna.

Syftet med denna studie Àr att skapa en bild av hur nÄgra förskollÀrare uppfattar barnlitteratur som socialsemiotisk resurs, det vill sÀga meningsskapande resurs, i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar pÄ barnbokens inflytande pÄ barns sprÄkutveckling samt hur nÄgra förskollÀrare uppfattar att barnboken kan anvÀndas i barns sprÄkutveckling. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur uppfattar nÄgra förskollÀrarna barnboken som socialsemiotisk resurs i barns sprÄkutveckling? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrarna den gemensamma och individuella lÀsningen av barnboken som utvecklande för barns sprÄk? Studien Àr kvalitativ och utgÄr frÄn en induktiv samt kontextuell analys och ansats. Studiens teoretiska ramverk och analys utgÄr frÄn den socialsemiotiska teorin, dÀr fokus lÀggs pÄ meningsskapande genom utvalda resurser i social interaktion.

Skolan Àr en mÄngkulturell mötesplats dÀr barnen mÄste lÀra sig att förstÄ och acceptera varandra. För att lyckas med detta sÄ kan barnlitteratur vara ett bra underlag för diskussioner kring mÄngkulturella frÄgor. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barnlitteratur gestaltar mÀnniskors kulturella olikheter. Vi har undersökt hur utbudet ser ut pÄ VÀsterÄs och Enköpings bibliotek gÀllande barnlitteratur som lyfter fram teman och motiv som kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner. Studien belyser ocksÄ hur dessa teman och motiv gestaltas i barnlitteraturen.

Syftet med vÄr studie var att undersöka fem förskollÀrares genusmedvetenhet samt deras förhÄllningssÀtt gentemot könsstereotypa förestÀllningar i sitt val av barnlitteratur. Undersökningen grundar sig i de tre barnböcker som vi ber varje förskollÀrare vÀlja ut och som de föredrar att lÀsa i respektive barngrupp. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av metoden kvalitativa intervjuer, vilket Àr en lÀmplig metod för att fÄ reda pÄ förskollÀrarnas genusmedvetenhet och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarna fick först vÀlja ut tre barnböcker som de föredrar att lÀsa i barngruppen för att sedan i intervjun svara utifrÄn sina tre valda barnböcker. Fem förskollÀrare intervjuades och resultatet visade att genusaspekten inte var sÄ framtrÀdande i den övervÀgande delen av förskollÀrarnas val av barnlitteratur.

Barn av idag möter flera roller som kanske inte fanns i vÄr barndom. Könsroller som verkar enligt tradition stÀllas emot de könsroller som utvecklats och vuxit fram i vÄrt samhÀlle. Att de som arbetar med barn, i förskolan eller skolan, tÀnker pÄ vÄr förhÄllning till genus, och konstruerandet av kön i förskolan Àr för mig vÀldigt viktigt. DÀrför har jag valt att se pÄ en del inom förskoleverksamheten som sÀllan, om nÄgonsin, tas upp i dessa diskussioner. Barnböcker Àr nÄgot som mÄnga barn kommer i kontakt med och dessa har jag analyserat ur ett genusperspektiv för att utlÀsa vilka könsroller som representeras i barnlitteraturen.

Det hÀr Àr en undersökning om hur skolans vÀrdegrund idag förhÄller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har vÀxt fram före 1900-talet har vi Àven gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framvÀxt.Som metod valdes textanalys av kÀnda utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgÄngspunkt i vÀrdegrunden utifrÄn ett analysschema baserat pÄ vad lÀroplanerna sÀger om vÀrdegrunden.Slutsatsen blev att de Àldre böckerna lÄg lÀngre frÄn dagens vÀrdegrund Àn de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens vÀrdegrund i böckerna..

Denna uppsats handlar om den religiösa barnlitteraturen och dess barndomsdiskurser. Förstgenomfördes en kvantitativ förstudie av det aktuella religiösa barnboksutbudet och utifrÄn detvaldes sedan tio bilderböcker ut. Med hjÀlp av ikonotextuell analys och teorier ombarndomsdiskurser har sedan en kvalitativ studie gjorts pÄ dessa utvalda bilderböcker.Genom analyserna framtrÀder vissa tendenser sÄsom moraliska undertoner ochpedagogiska syften som ?lÀttas upp? med hjÀlp av förströelse i form av glada och lÀttsammabilder. Det finns Àven exempel pÄ litteratur av mer konstnÀrlig och komplex art.UtifrÄn FN:s konvention om barnets rÀttigheter och KulturrÄdets kvalitetskriterier förbarn- och ungdomslitteratur förs ett resonemang om huruvida den religiösa barnlitteraturenkan sÀgas leva upp till dessa bÄda kriterier.Studien redovisar spÄr av diskursen om det onda barnet, flera exempel pÄ diskursen omdet oskuldsfulla barnet samt nÄgra fÄ böcker som frambÀr diskursen om det kompetentabarnet.Dessutom ges en historisk översikt över den religiösa barnbokens uppkomst och framvÀxtsamt en överblick över samtida forskning inom religiös barnlitteratur..

Syftet med detta arbete var att titta pÄ vilka olika familjekonstellationer som presenteras i svensk barnlitteratur utgiven i sin första upplaga Är 2006, för barn i Äldrarna 6 ? 9 Är. DÀrför har jag genomfört en kvantitativ studie av den litteratur som matchat ovannÀmnda kriterier pÄ Lunds stadsbibliotek, för att se i vilken utstrÀckning de familjekonstellationer som presenteras matchar den mÄngfald vi ser i Sverige idag. Jag har ocksÄ genomfört en kvalitativ analys av tre barnböcker i vilka en familj dÀr nÄgon har en funktionsnedsÀttning presenteras, en familj dÀr förÀldrar invandrat/familjen invandrat tillsammans samt en titel dÀr nÄgon i familjen har en sexualitet som inte faller under termen heterosexuell. Detta för att se hur dessa kan anvÀndas i arbetet för att bryta ner samt förhindra uppkomsten av fördomar och stereotyper i klassrummet. Arbetet visar att kÀrnfamiljen fortfarande dominerar i svensk barnlitteratur.

The work as a personal assistant is sometimes associated with certain problems. Studies have shown that personal assistants often experience indistinct rules and roles concerning what should or should not be included in their duties. This study was undertaken to evaluate problems associated with the profession as a personal assistant, how widespread they are and how they are dealt with. Specifically, the study evaluates if the personal assistants have to do duties that they consider they are not assigned to do. Different roles (formal as informal) are also discussed which may be of current interest in this study, but also how we see people on basis of ethics and moral.

Syftet med studien Àr att undersöka hur tre förskollÀrare och tre fritidspedagoger beskriver att de anvÀnder sig av barnböcker i det vardagliga arbetet pÄ förskola och fritidshem. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur beskriver förskollÀrarna och fritidspedagogerna att de anvÀnder barnböcker i verksamheten? Vilken betydelse anser förskollÀrarna och fritidspedagogerna att barnböcker har för barnen?För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med tre förskollÀrare och tre fritidspedagoger som metod.Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgÄngspunkt och visar att förskollÀrarna och fri-tidspedagogerna Àr medvetna om barnbokens betydelse för barns sprÄkutveckling och fantasi. Böckers innehÄll avspeglas i barnens egen lek och ger dem nya infallsvinklar. Det framkommer genom intervjuerna att förskolan och fritidshemmen arbetar pÄ olika sÀtt med höglÀsning och ak-tiviteter kring barnlitteratur.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att belysa olika förskolors arbetssÀtt med barnlitteratur. Vi kommer att synliggöra skillnader i pedagogers arbetssÀtt utifrÄn homogena och mÄngkulturella miljöer. Pedagoger och deras förhÄllningssÀtt till böcker och lÀsning, pÄverkar hur lÀsmiljön pÄ förskolan Àr utformad. VÄr forskningsbakgrund och litteraturgenomgÄng Àr uppdelad i tre forskningsomrÄden. Det första omrÄdet Àr det som berör sprÄkutveckling och det andra omrÄdet Àr studier kring barnlitteratur och den sista Àr flersprÄkighet.