Denna empiriska studie har haft som syfte att belysa förskollÀrarnas anvÀndande av barnlitteratur samt vilket utrymme den ges i förskolan. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat fyra förskollÀrare om deras förhÄllningssÀtt till barnlitteratur. I vÄrt resultat gÄr att utlÀsa att samtliga förskollÀrare sÄg barnlitteratur som viktigt för barnets utveckling inom olika omrÄden, dÄ frÀmst sprÄkutveckling. Samtliga förskollÀrare förklarade under intervjuerna att syftet med höglÀsningen Àven sÄgs som en omsorgssituation. Den frÀmsta anledningen till att lÀsa högt för barnen tycktes vara kopplade till de temaarbeten som förskolorna arbetar med.

Syftet med denna studie var att studera vilka mÄl i styrdokumenten lÀrare i grundskolans tidigare skolÄr vill uppnÄ genom anvÀndning av barnlitteratur. Genom att fÄ en insikt i detta, var vÄr önskan att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar, gÀllande huruvida lÀrare anvÀnder barnlitteratur för lÀra elever om normer och vÀrderingar, sociala samt kulturella förhÄllanden. Vi hade en öppen instÀllning till vÄr forskningsfrÄga och för att fÄ svar pÄ den genomförde vi intervjuer Äsyftande kvalitativ resultatbearbetning med fyra stycken lÀrare i Norrbottens lÀn verksamma i grundskolans tidigare skolÄr. Studien tog totalt sju veckor att genomföra. Att barnlitteratur har flera egenskaper som kan vara till fördel vid anvÀndning i pedagogiska sammanhang, visar forskning och litteratur frÄn sÄvÀl Sverige som övriga vÀrlden.

Redan i smÄ barns vardag, kan en traditionell genussyn observeras i exempelvis leksaks- och klÀdaffÀrernas kategorisering av ?flick- och pojkprodukter?. En kategori-sering som jag anser kan styra in barnen i den konstruerade bilden av hur man Àr, och dÀrmed ska ?göra?, sitt kön. Syftet med denna studie var att undersöka tre förskole-avdelningars barnlitteratur, som barn i Äldrarna ett till tre Är har tillgÄng till, ur ett genusperspektiv.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

The essay examines women's experiences of gender equality and how it is defined and done in heterosexual relationships, putting equality in a private, intimate and personal context. The essay was done through semi-structured qualitative interviews, where women told stories of their own experiences in romantic heterosexual relationships. The analysis is based on the women?s stories and partially through a discourse analysis and is, among others, theorized by patriarchy, defined by Sylvia Walby, as well as emotion work through Arlie Russell Hochschild. All the women did to some extent share having had a much larger role of work and responsibility in most discussed aspects of their relationships.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka möjligheterna att i pedagogisk verksamhet arbeta med populÀr barnlitteratur för att förankra lÀroplanernas vÀrdegrund samt att undersöka vilka moraliska och/eller etiska dilemman det finns i populÀr barnlitteratur och hur man kan koppla samman dessa dilemman med vÀrdegrunden som beskrivs i skolans styrdokument. Förskolan och skolans personal ska verka för att förmedla och förankra vÀrdegrunden som beskrivs i Lpfö 98 och Lpo 94. VÀrdegrundsbeskrivningen Àr komplex och mÄste tolkas vilket vi försökt gestalta i vÄrt bakgrundskapitel. I det kapitlet finns Àven ett avsnitt om barnlitteratur och vad vi menar med det begreppet.Med hjÀlp av en narratologisk textanalys av de texter vi valt ut bland, Bokjuryns vinnare 2009, visar vi vilka etiska och moraliska problem de gestaltar och kopplar sedan detta till vÀrdegrunden. Resultatet av vÄr undersökning Àr att alla de utvalda böckerna lyfter moraliska och/eller etiska dilemman och att dessa gÄr att koppla till vÀrdegrundsbegreppet.

Gemensamt för oss tre studerande och verksamma pedagoger Àr att vi anser att barnlitteratur Àr ett intressant hjÀlpmedel i vÄr yrkesutövning. Efter att vi tagit del av en studie som docent Ann-Katrin Svensson genomfört dÀr det framkom att lÀsning inte Àr sÄ prioriterad i verksamheten som pedagogerna sjÀlva trodde, vÀcktes vÄr nyfikenhet över att försöka ta reda pÄ vilken funktion barnlitteratur har i förskolan. I vilken omfattning och pÄ vilket sÀtt har lÀsning och barnlitteraturens olika former betydelse i verksamheterna? För att fÄ ett sÄ brett underlag som möjligt valde vi dÀrefter att göra en kvantitativ enkÀt undersökning pÄ nÄgra förskolor i VÀxjö.Genom litteraturstudier har vi fÄtt kunskap om att nÀr barn tidigt fÄr möjlighet att umgÄs med böcker tillsammans med vuxna, lÀsa, samtala och i andra former, medverkar detta till att bÄde barnets sprÄk, ordförrÄd, begrepp och sociala trÀning utvecklas. Vilket alla barn, och speciellt barn med svenska som andrasprÄk och sprÄksvaga barn har stor glÀdje och nytta av.

BAKGRUND: Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi upplevt att arbetet med barnlitteraturen skiljer sig mycket frÄn pedagog till pedagog. Vi Àr dÀrför intresserade av hur nÄgra pedagoger uppfattar arbetet med barnlitteraturen och hur de anvÀnder sig av denna. Vi har i vÄr bakgrund skrivit om vad olika författare och tidigare forskning sÀger om barnlitteraturens betydelse och sedan försökt koppla det till vÄr resultatdiskussion.SYFTE: Syftet Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger tÀnker och resonerar kring barnlitteratur och arbetet med den i sina barngrupper, samt att undersöka hur deras arbetsmetoder kring barnlitteratur kan se ut.METOD: Vi har valt den kvalitativa metoden intervju för att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger resonerar kring barnlitteratur. Studien innefattar sex pedagoger ifrÄn tre olika förskoleklasser, tre stycken Àr utbildade fritidspedagoger och tre stycken Àr utbildade förskollÀrare. Alla pedagoger arbetar Àven i fritidsverksamheten.RESULTAT: VÄrt resultat visar pÄ pedagogernas tankar kring barnlitteraturen och Àven vilka arbetsmetoder de anvÀnder.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare uttrycker sig kring barnlitteraturens funktioner i förhÄllande till barnens lÀrande i förskolan. VÄr frÄgestÀllning Àr:Vad tillför barnlitteratur barnen i relation till vad de har möjlighet att lÀra sig utifrÄn den litteratur som erbjuds enligt förskollÀrarna?I studien framkom att barnlitteraturen ska ge barnen en fantasiresa. Det framkom Àven att inlevelse, kroppssprÄk och tonfall Àr viktigt nÀr förskollÀrare lÀser för barn, för att barnen dÄ fÄ en kÀnsla av att boken Àr levande.FörskollÀrarna sÀger att tanken med barnboken Àr att barnen pÄ förskolan ska fÄ en fantasiresa, som kan komma att prÀgla deras lek och som kan ge barnen ett lÀrande i form av empatisk förmÄga, sprÄkutveckling och vÀcka en nyfikenhet för barnlitteratur och vad den kan ge dem.I samtliga intervjuer framkom det att lÀsningen av barnlitteratur oftast sker pÄ morgonen eller eftermiddagen dÄ det Àr fÀrre barn. Barnlitteraturen har fÄtt en roll som lugnande pÄ förskolan.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur en utvald grupp av pedagoger anvĂ€nde sig av barnlitteratur i undervisningen. I vĂ„r bakgrund har vi anvĂ€nt oss av forskningslitteratur som behandlat Ă€mnet barnlitteratur bĂ„de ur ett historiskt och ett modernt perspektiv. Vi anvĂ€nde oss av intervjuer som metod för att ta del av de olika pedagogernas instĂ€llning till anvĂ€ndandet av barnlitteratur i undervisning. De nio utvalda pedagoger som vi intervjuade var verksamma i förskoleklassen till och med Ă„r 3. Även observationer genomfördes i den miljön dĂ€r pedagogen var verksam, detta för att komplettera intervjuerna.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mönster som binder samman normen, barnet och döden i Tim Burtons verssamling The melancholy death of Oyster boy and other stories. Detta gör jag med hjÀlp av en tematisk och komparativ metod för att undersöka motivet konflikten mellan barnet och samhÀllet i boken i jÀmförelse med traditionell och subversiv barnlitteratur. Jag inleder med en översikt av hur konflikten mellan barnet och samhÀllet sett ut i barnlitteratur, dÀr drar jag Àven paralleller till Burtons bok. DÀrefter gör jag en analys av relationen mellan förÀldrarna och barnen i boken i jÀmförelse med subversiv och traditionell barnlitteratur, för att visa pÄ hur detta motiv kommer fram i Burtons bok. Jag gÄr sedan över till att diskutera relationen till andra karaktÀrer, samt barnet och normen, för att sedan avsluta med en översikt av motivet döden i barnlitteratur och hur detta motiv framkommer i Burtons berÀttelser..

BakgrundI inledningen av bakgrunden förtydligas centrala begrepp som Àr relevanta för undersökningen. DÀrefter synliggörs vad LÀroplanen för förskolan beskriver om Àmnet genus. Barnlitteraturen beskrivs ur ett historiskt perspektiv med fokus pÄ genus. Bakgrunden berör Àven nationell och internationell forskning som synliggör genus i förhÄllande till barnlitteratur ur olika perspektiv. Undersökningens teoretiska ram grundar sig pÄ Probsts teori kring litteratur och Connells genusteori.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares tankar kring att bedriva ett medvetet arbete kring genus utifrÄn barnlitteratur.FrÄgestÀllningar? PÄ vilket sÀtt anser förskollÀrarna att barnlitteratur kan anvÀndas vid arbete med genus?? Anser förskollÀrarna att framstÀllningen av pojkar respektive flickor i litteraturen pÄverkar barnens uppfattning av genus?? Vilken betydelse anser förskollÀrarna att de har i arbetet med genus i förskolans verksamhet?MetodUndersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod med intervju som redskap.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur elever i Är 2 och 3 uppfattar genus utifrÄn barnlitteratur som bryter mot stereotypa genusmönster och normer. Centrala frÄgestÀllningar var sÄledes: Vad anser eleverna Àr typiska normer för pojkar och flickor i barnlitteratur? Hur uppfattar elever genus utifrÄn barnlitteratur som bryter mot stereotypa genusmönster? Hur uppfattar eleverna pojkars och flickors möjligheter och rÀttigheter utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv i de valda böckerna? För att besvara forskningsfrÄgorna gjorde vi kvalitativa intervjuer som genomfördes i tvÄ kommuner i Norrbotten. Fyra intervjuer med Ätta elever som intervjuades i par ligger till grund för vÄrt resultat. Det sammanfattade resultatet visar att eleverna anser att pojkar och flickor har samma rÀttigheter och möjligheter i teorin, men enligt elevernas svar finns i verkliga livet en annan uppfattning.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mönster som binder samman normen, barnet och döden i Tim Burtons verssamling The melancholy death of Oyster boy and other stories. Detta gör jag med hjÀlp av en tematisk och komparativ metod för att undersöka motivet konflikten mellan barnet och samhÀllet i boken i jÀmförelse med traditionell och subversiv barnlitteratur. Jag inleder med en översikt av hur konflikten mellan barnet och samhÀllet sett ut i barnlitteratur, dÀr drar jag Àven paralleller till Burtons bok. DÀrefter gör jag en analys av relationen mellan förÀldrarna och barnen i boken i jÀmförelse med subversiv och traditionell barnlitteratur, för att visa pÄ hur detta motiv kommer fram i Burtons bok. Jag gÄr sedan över till att diskutera relationen till andra karaktÀrer, samt barnet och normen, för att sedan avsluta med en översikt av motivet döden i barnlitteratur och hur detta motiv framkommer i Burtons berÀttelser..

Detta arbete har gÄtt ut pÄ att ta reda pÄ hur tanken om fostran av flickor och pojkar som lÀser har sett ut samt om tanken om uppfostran finns kvar i dagens barnlitteratur. Undersökningen och analysen i uppsatsen utgÄr frÄn tre texter. De tre texterna Àr Tummelisa, Pippi LÄngstrump och Prinsessan Tilda och syftet Àr att undersöka hur de gestaltar tanken om uppfostran och normer om flickor. Efter att ha undersökt och analyserat de tre berÀttelserna har jag fört en diskussion utifrÄn min hypotes och vad forskare har sagt. Man kan se likheter i hur sensmoralen ser ut i de tre texterna Àven om de kommer ifrÄn skilda tidsperioder.