Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

LÀraren möter mÄnga elever med olika förutsÀttningar i undervisningen och elever med dyslexi riskerar att fÄ en svÄrare skolgÄng Àn andra. Problematiken kring dyslexin kan för mÄnga elever tyvÀrr innebÀra stÀndiga misslyckanden i alla skolans Àmnen om de inte fÄr rÀtt hjÀlp. Syftet med denna studie var att undersöka hur olika lÀrare i gymnasieskolan upplever dyslexi och deras arbete med elever som har dyslexi. Den syftade Àven till att undersöka om det finns nÄgra skillnader i hur lÀrare med sprÄkliga Àmnen (svenska och engelska) och lÀrare i innehÄllstunga Àmnen (samhÀllskunskap, naturkunskap, religion och historia) ser pÄ sitt uppdrag nÀr det kommer till att undervisa elever med dyslexi. Detta syfte undersöktes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod.

Arbetet undersöker attityder till fysisk aktivitet i skolan och Äldersintegrering hos elever pÄ en svensk skola i en miljonstad utomlands, för att sen jÀmföra det resultat med en skola pÄ Sveriges landsbygd. Dessutom jÀmförs elevernas möjligheter till fysisk aktivitet pÄ fritiden. Eleverna fick svara pÄ en enkÀt och resultaten analyserades och jÀmfördes med varandra. Resultatet visade pÄ att skillnaderna inte var stora mellan dessa tvÄ olika grupper av elever, utan endast en minoritet av eleverna visade missnöje med skolans resurser och till deras Äldersintegrerade klasser..

Fo?religgande studie syftar till att underso?ka fonologisk fo?rma?ga samt samla referensdata till kortversionen av det fonologiska bedo?mningsmaterialet Linko?pingsunderso?kningen (LINUS) fo?r svenska barn i a?ldersgruppen 4?5 a?r. Totalt medverkade 70 barn, 43 flickor och 27 pojkar (medela?lder 54 ma?nader). Barnen rekryterades pa? fo?rskolor i omra?den som la?g na?ra det socioekonomiska medelva?rdet fo?r riket.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att analysera vad gymnasieelever anser Àr viktigt med att lÀsa kursen Historia 1. För att undersöka detta deltog sammanlagt 138 gymnasielever i Ärskurs 1 frÄn sex olika gymnasieprogram som alla besvarade varsin enkÀt. Resultaten i den hÀr undersökningen visade att elever ansÄg att det Àr ganska viktigt att lÀsa historia och att den frÀmsta specifika orsaken att lÀsa kursen var för att klara historieproven. Den hÀr undersökningen gav ocksÄ indikationer pÄ att elever var ovetande om de teoretiska byggstenar som skolverkets Àmnesplan anger som viktiga för att utveckla elevernas historiemedvetande. Detta dÄ eleverna sÄg dessa byggstenar som samma sak, nÀmligen historia.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Rapporten sammanfattar projektarbetet inom kursen Sja?lvsta?ndigt arbete, ht 2012 pa? Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm. Projektet har ga?tt ut pa? att sa?tta upp ett befintligt musikdramatiskt verk inom genren musikal helt inom ramarna fo?r de resurser som finns att tillga? inom kursen och pa? KMH. Rapporten bo?rjar med en kort beskrivande inledning samt bakgrund till valet av a?mne.

Det Àr en parallellundersökning för att se hur lÀrare och elever uppfattar lÀs- och skrivsvÄrigheter och vad det finns för hjÀlpinsatser pÄ skolorna samt vilka rÀttigheter elever har och vilka skyldigheter skolorna har gentemot dessa elever..

Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att studera hur elever och pedagoger pĂ„ en högstadieskola upplever mobbningsförekomst samt skolans praktiska bekĂ€mpning av den. Undersökningsgruppen bestod av tretton elever samt tre elever som var ?spanare?. Tre lĂ€rare intervjuades varav tvĂ„ stycken var aktiva i mobbningsteamet. Även rektorn intervjuades samt tvĂ„ fritidsledare och en kurator.

Det huvudsakliga syftet med detta arbete har varit att jÀmföra svenska och amerikanska elever och deras attityd till idrott, hÀlsa samt Àmnet idrott och hÀlsa. Jag har valt att fokusera mig pÄ elever i nionde klass. För att uppnÄ mitt syfte har jag forskat kring ungdomars hÀlsovanor, idrottsvanor samt om skolÀmnet idrott och hÀlsa. Jag har gjort en kvantitativ studie dÀr jag har genomfört en enkÀtstudie. De som har fyllt i enkÀten Àr elever i nionde Ärsklass i bÄde Sverige och Amerika.

Syftet har varit att undersöka hur elever uppfattar och hanterar grÀnsvÀrden. Detta har jag gjort genom att först studera litteratur inom omrÄdet och sedan genomföra intervjuer med elever frÄn olika matematik E klasser. Tio elever intervjuades utifrÄn fem stycken problem med nÄgon anknytning till grÀnsvÀrden. Undersökningen visar att eleverna har dÄlig förstÄelse för grÀnsvÀrden. De slutsatser som jag kan dra utifrÄn min undersökning Àr att elever saknar förstÄelse för vissa grundlÀggande begrepp som kontinuitet och gÄr emot..

Den hÀr undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik anvÀnds i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lÀrare och elever. Finns det nÄgra skillnader/likheter i Äsikter angÄende matematikundervisningen mellan lÀrare, elever frÄn studieförberedande och elever frÄn yrkesförberedande program? Denna frÄgestÀllning Àr mycket aktuell eftersom det förs en stÀndig debatt om behovet av förÀndrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i Àmnet skall öka. Min studie visar att de sÄ kallade ?traditionella? undervisningsformerna i matematik som t.ex.

Den ha?r uppsatsen behandlar begreppet mediedrev och dess olika innebo?rd. Att bena?mna en stor medieha?ndelse som ett mediedrev a?r sa?llan oproblematiskt och genom att go?ra det riskerar man att bagatellisera gediget journalistiskt arbete. Samtidigt a?r begreppet en marko?r fo?r hur kommersialiseringen av medier pa?verkar journalistiken.

Syftet med uppsats Àr att studera hur fritidslÀrare förhÄller sig till elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet. Med utgÄngspunkt i syftet har vi presenterat en forskningsbakgrund dÀr vi lyfter elever i behov av sÀrskilt stöd och hur de behandlats av samhÀllet sedan 1842. Men vi redogör Àven för fritidshemmets framvÀxt och dess betydelsefulla uppdrag för elevers utveckling och lÀrande. Detta för att skapa en grund för den kvalitativa studie som senare genomförts med hjÀlp av intervjuer och ljudinspelning.Resultatet visar att fyra av vÄra fem respondenter upplever att informationen mellan skolan och fritidshemmet Àr knapphÀndig gÀllande elever i behov av sÀrskilt stöd. I vÄrt resultat blir det ocksÄ synligt att alla vÄra respondenter vill göra sitt bÀsta för att kunna bemöta sina elever pÄ bÀsta sÀtt.