Detta examensarbetes syfte är att fördjupa våra kunskaper om ledningsrätt och alternativa upplåtelseformer för ledningar samt att undersöka hur dessa används i praktiken. Inledningsvis redovisas de olika upplåtelseformerna: servitut, ledningsrätt och olika typer av nyttjanderätter. Servitut och ledningsrätt är upplåtelseformer som är obegränsade i tid, medan nyttjanderättsupplåtelserna lägenhetsarrende, anläggningsarrende och annan nyttjanderätt är begränsade på kortare eller längre tid. Denna del avslutas med en enkel skiss över de olika formernas för- och nackdelar ur ett mark- respektive ledningsägarperspektiv. Därefter följer en del som behandlar vilka intressen som bevakas samt vilka upplåtelseformer som föredras av olika intressenter.

Sammanfattning/Abstract Världens energisystem är huvudsakligen baserade på fossila bränslen. Förbränning av fossila bränslen medför olika konsekvenser för miljön såsom ökad växthuseffekt och försurning. Kostnaderna för dessa miljökonsekvenser är vanligen externa och därmed sällan inkluderade i priserna på marknaden. Mot denna bakgrund är det samhällsekonomiskt intressant att analysera hur resursanvändning och energi-produktion påverkas ifall dessa kostnader internaliserades i priserna på världens energi- och råvarumarknader. Som teoretisk bakgrund för analysen presenteras en ekonomisk teori för optimal resursanvändning.

Bakgrund: Klimatfrågan är ett aktuellt ämne på grund av den akuta situation världen befinner sig i. I dagens samhälle får barn kunskap om klimatrelaterade problem på många olika sätt t.ex. genom föräldrar, kompisar, skola och media. Detta kan skrämma barnen och leda till klimatoro. Vi anser att vi som lärare i skolan har ett stort ansvar för att eleverna får en bra undervisning som gör eleverna handlingsbenägna och får kunskaper till att verka för en förändring mot ett bättre klimat.

I dagens samhälle förbrukas mycket energi. I Kyotoprotokollet lovar industriländerna att minska sina utsläpp med drygt fem procent i genomsnitt under åren 2008-2012, jämfört med 1990 års nivå. Målet om Begränsad klimatpåverkan är ett av 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål. Kommunerna har ett ansvar att anpassa och genomföra klimatmålet på den lokala nivån. För att kunna klara av energiförsörjningen och nå målen måste landets energikonsumtion sänkas.

Denna uppsats har till syfte att redogöra hur en produktkategorisering för sportbehåar kan genomföras, samt hur dess produktkommunikation kan utformas för material i butik. Undersökningen bygger på en kvantitativ metod, där främst en enkätundersökning och konkurrentanalys ligger i fokus. För att tillämpa studien på ett etablerat företag, är modekedjan KappAhl studiens informant. Dock kan denna information även nyttjas av andra aktörer, vilka önskar utföra en liknande undersökning. Resultatet för studien visar att den mest förekommande kategoriseringen av sportbehåar består av tre stöd: lågt, medel och högt.

Bakgrund: De senaste 20 åren har varit händelserika år för detaljhandeln då kraftig tillväxt, tydlig expansion och en strukturomvandling har skett. Varukategorierna har växt och lågprisprodukter har tagits fram och en billighetstrend har skapats. Billighetstrenden ihop med strukturförändringarna är bidragande faktorer till framtagningen av egna märkesvaror (EMV). Till en början kopplades EMV samman med lågprisprodukter men den ständiga utvecklingen av dessa gör att kvalitetsnivån har ökat. EMV har blivit unika produkter som konsumenten bara kan hitta i kedjans butiker.

Under början av 1990-talet inledde Volvo Personvagnar i Olofström en process där övervakning av robotiserad MIG/MAG-svetsning var i fokus. Det ledde fram till ett forskningsprojekt som resulterade i att Stefan Adolfsson, Lunds tekniska högskola/Blekinge tekniska högskola, 1998 presenterade avhandlingen Automatic Quality Monitoring in GMA Welding using Signal Processing Methods [5]. I den presenterades ett SPRT-baserat övervakningskoncept för övervakning av MIG/MAG-svetsning med kort- och spraybåge. För att få fram ett kostnadseffektivt övervakningssystem uppkom tanken att använda vanliga PC-datorer som plattform. De erbjuder hög beräkningskapacitet till förhållandevis låg kostnad.

Utgångspunkt för detta examensarbete är de sjunkande elevprestationerna i matematik. I en rapport av Skolverket (2007) konstateras att det är allt färre elever som når upp till målen i matematik i årskurs nio. Denna studie fokuserar på matematikbokens roll i matematikundervisningen, då det i tidigare forskning framkommer att stora delar av lektionerna består av att eleverna arbetar självständigt i matematikboken. I avsnittet tidigare forskning fokuserar studien på vad matematikboken kan få för konsekvenser för elevens möjligheter att utveckla en matematisk förståelse. Det som tydligt framkommer i detta avsnitt är att matematikboken främst används då eleven arbetar självständigt med eget arbete.

Bakgrund och problem: Kinas ekonomi växer sig allt större och får allt mer betydelsesamtidigt som investeringar i servicebaserade företag ökar och investeringar i tillverkningavtar. Större krav ställs därmed på produktivitet och de aktiviteter medarbetare skahantera. Företag baserade på utländska investeringar visar en högre produktivitet i Kinaän de inhemska, en anledning skulle kunna vara deras användning av belöningssystem.Således finner vi en studie av huruvida man kan skapa motivation utifrån västerländskbelöningsteori i en kinesisk managementkontext av värde. Vi vill med studien ocksåskapa en ökad förståelse för hur kinesisk managementstil interagerar med västerländskbelöningssystemsteori.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva den västerländska belöningssystemsteorin ochsvara på om och i så fall hur den skulle kunna användas för att skapa motivation i ettföretag där kinesisk managementstil råder. Vi vill därmed skapa en ökad förståelse förhur kinesisk managementstil interagerar med västerländsk belöningssystemsteori.Metod: Studien bygger på litteraturstudier och expertintervjuer utgörandes av tvåsvenska företagare verksamma i Kina.

Vad är det som gör att införandet av ett nytt IT-system i en organisation upplevs som framgångsrikt eller inte? För att söka svar på frågan studerades införande av ett nytt IT-system vid en svensk myndighet. Ramen för studien utgörs därmed av den offentliga sektorn och e-förvaltningskontexten. Genom att återge och analysera systemägares och användares berättelser om införandet och användandet gavs möjlighet att jämföra berättelserna med myndighetens intentioner med IT-systemet utgående från olika beslut och planer. Syftet med studien var att i den jämförelsen kunna fånga upp och bidra med kunskap om gap mellan olika perspektiv/berättelser vid införande av IT-system och utgående från det kunna visa på olika aspekter som kan bidra till förståelse av och förklaringar till upplevelser och resultatet av införande av nya IT-system i offentlig verksamhet. Studiens teoretiska ramverk baserade sig på idén om att IT konstrueras socialt och att man vid studier om informationssystem och organisationer behöver beakta både tekniska och sociala system/institutionell kontext.

Många skolor inför allt mer undervisningshjälpmedel baserade på informationsteknik trots att det finns mycket få empiriska resultat för vilka effekter datorer har i undervisningen. Istället präglas argument för 1-1 ? att ge en dator till varje elev ? ofta av vad skolpolitiker hoppas att datorerna ska bidra med. Det finns många fördelar med 1-1, men utan kunskap om hur man arbetar med datorer finns risken för negativa effekter på undervisningen. Den här uppsatsen huvudsyfte är att undersöka om, och i så fall hur, svenskundervisningen har förändrats sedan införandet av 1-1.

Jordens resurser är ändliga, om konsumtionsmönstret följer dagens utveckling kommer flera ta slut inom en överskådlig framtid. En åtgärd är att källsortera så att våra naturresurser kommer in i ett kretslopp där de återvinns eller återanvänds. Det här arbetet inriktar sig på hur man med god kommunikation kan åstadkomma en beteendeförändring som leder till ökad källsortering. Arbetet utgörs av en litteraturstudie för att finna goda exempel från EU och en enkätundersökning med frågor relaterade till källsortering/informationskanaler.Förordningen om deponering har bidraget till att en större andel avfall källsorteras men utvecklingen har stagnerat och i dag återvinns bara 2/3 av alla förpackningar från hushåll.Påverkan för en beteendeförändring kan ske genom regelstyrning, målstyrning och visionsstyrning. Enligt enkätundersökningen har visionsstyrningen störst inverkan för en ökad källsortering.För att få människor att ändra sitt beteende måste man veta vad som styr beteendet i dag särskilt om det är ett beteende som inte är gynnsamt för individen såsom rökning eller en hållbar utveckling såsom att vi tär på jordens ändliga resurser.

LKAB är en statlig högteknologisk mineralkoncern som producerar förädlade järnmalmsprodukter. Företaget har sin förädlingsverksamhet placerad i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. För att utöka kulrullningskapaciteten i Svappavaara kulsinterverk har ett anläggningsprojekt ?Utökad kulrullningskapacitet Svappavaara? utförts. Anläggningsprojektet delades in i två etapper där endast första etappen är utförd.

Introduktion: Magnetkameran (MR) har en betydande roll inom medicinsk diagnostik, och används för att upptäcka olika patologier och skador. Trots sina fördelar är den skrämmande och främmande för många patienter. MR upplevs negativt och associeras med ångest och obehag. Anledningen till detta är patientens okunskap och ibland känslor och uppfattningar som är baserade på andras upplevelser av MR. Röntgensjuksköterskans agerande spelar en viktig roll i detta sammanhang och hennes handlande anknyts till Jean Watsons omvårdnadsteori.

Projektet har undersökt potentialen av nya solfångarinstallationer i Stockholmsområdet. Behoven, platsen och byggnaden som har använts för beräkningarna har varit baserade på Sollentuna sjukhus. Målet var att undersöka vilken typ av solfångarsystem som är mest ekonomiskt och energimässigt lönsam. Dessutom har flödesscheman för solfångarsystemen skapats och inkluderas med en grundläggande styrning.Värmen från en solfångarinstallation kan användas inom flera olika områden. Den kan exempelvis värma upp tappvarmvattnet i en byggnad, skapa komfortkyla eller ingå i ett elkraftverk.