Sök:

Sökresultat:

1627 Uppsatser om Invandrares etablering pć arbetsmarknaden - Sida 7 av 109

Är regeln om uttagsbeskattning vid etablering i en annan medlemsstat i EU förenlig med EG-rĂ€tten?

Uttagsbeskattning utlöses enligt svenska skatteregler bl a dÄ en tillgÄng förflyttas frÄn Sverige vid etablering utomlands. Vad som sker dÄ uttagsbeskattning blir aktuellt Àr att den tillgÄng som tagits ut behandlas som om den avyttrats till ett vÀrde motsvarande marknadsvÀrdet och företaget beskattas för övervÀrdet. Efter Sveriges intrÀde i den Europeiska Unionen har den svenska skatterÀtten pÄverkats i stor utstrÀckning av EG-rÀtten och de svenska skattereglerna mÄste bl. a. vara förenliga med bestÀmmelserna i det grundlÀggande EG-fördraget, dÀribland etableringsrÀtten.

Personer med funktionshinder och deras erfarenheter av arbetsmarknaden

Alla i ett samhÀlle skall ha tillgÀnglighet till arbetsmarknaden. Ett arbete ger en delaktighet och Àr nyckeln in i ett samhÀlle i ett större socialt sammanhang. Detta förutsÀtter inte bara en tillgÀnglighet till den fysiska miljön, det Àr Àven frÄgan om en tillgÄng till de sociala strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsÀttning har av ett arbete pÄ arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har anvÀnts och verktyget har varit semi-strukturerade intervjuer.

Personer med funktionshinder och deras erfarenheter av arbetsmarknaden

Alla i ett samhÀlle skall ha tillgÀnglighet till arbetsmarknaden. Ett arbete ger en delaktighet och Àr nyckeln in i ett samhÀlle i ett större socialt sammanhang. Detta förutsÀtter inte bara en tillgÀnglighet till den fysiska miljön, det Àr Àven frÄgan om en tillgÄng till de sociala strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsÀttning har av ett arbete pÄ arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har anvÀnts och verktyget har varit semi-strukturerade intervjuer.

Etablera mera : drivkrafter och svÄrigheter vid etablering och drift av en jordbruksverksamhet

Syftet med den hÀr studien Àr att presentera möjliga orsaker till varför startstödet inte resulterat i en ökning av antalet nyetablerade unga jordbrukare. Trenden inom jordbrukssektorn Àr att antalet jordbruksföretag och företagare blir fÀrre och medelÄldern bland de verk-samma jordbrukarna blir högre. Mot bakgrund av detta finns det inom landsbygdsprogrammet för Sverige 2007-2013 en ekonomisk stödÄtgÀrd till just unga jordbruksföretagare som vÀljer att nyetablera. Anledningen till att man valt en ekonomisk ÄtgÀrd Àr för att brist pÄ kapital ses som en av de största svÄrigheterna för nyetablerade unga jordbrukare. UtvÀrderingarna av stödet har dock visat pÄ att ÄtgÀrden haft en begrÀnsad effekt, de som etablerat och utnyttjat startstödet, skulle ha etablerat Àven utan.

Personligt varumÀrke: En studie om hur studenter kan bli mer konkurrenskraftiga pÄ arbetsmarknaden

Nyutexaminerade studenter inom samma utbildning gÄr alla ut med samma teoretiska kunskap, men vad Àr det som gör att en student skiljer sig frÄn mÀngden och utmÀrker sig i ett hav av studenter med samma utbildning? Med denna frÄga i huvudet valdes Àmnet personal branding, eller personligt varumÀrkesbyggande, i syfte att fÄ bÀttre kunskap vad en student kan göra för att bli mer attraktiv pÄ arbetsmarknaden efter examen. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur en student kan utveckla det egna personliga varumÀrket för att bli mer konkurrenskraftig pÄ arbetsmarknaden. Studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr dÀr vi genom intervjuer utfrÄgat tvÄ respondenter kunniga inom Àmnet men som ocksÄ innehar en god insyn för just studenters perspektiv.Slutsatsen av studien visar pÄ att med ett starkt personligt varumÀrke blir man som student mer konkurrenskraftig pÄ arbetsmarknaden och stÄr ut över sina konkurrenter vid sökande av jobb efter examen. Et annat fynd Àr att det krÀvs mÄnga egenskaper och finns mycket att ha Ätanke som student vid utvecklandet ett personligt varumÀrke som ska ses som starkt.

NÀr skolan Àr slut : En studie om journaliststudenters etablering pÄ arbetsmarknaden

Vi har i arbetet med denna uppsats studerat hur och i vilken utstrÀckning före detta studenter frÄn Södertörns högskolas fyra journalistprogram etablerar sig pÄ den journalistiska arbetsmarknaden.  Med hjÀlp av en enkÀt har vi intervjuat 149 personer tvÄ respektive fem Är efter att de avslutat sina studier. Snarlika undersökningar har genomförts vid tre tidigare tillfÀllen, och vi har Àven kunnat anvÀnda resultaten av dessa i vÄr analys. Vi har undersökt mÄnga olika faktorer, till exempel vilket program respondenterna gÄtt, hur gamla de Àr, och i fall de studerat nÄgot annat utöver journalistik. Vi har ocksÄ stÀllt frÄgor om vilka kompetenser respondenterna sjÀlva upplever sig ha nytta av i sitt journalistiska arbete, och huruvida de önskar att utbildningen hade innehÄllit mer eller mindre undervisning inom dessa omrÄden. Vi har Àven studerat vilka elever som etablerar sig inom de till journalistik nÀrliggande branscherna PR och kommunikation.Vi har kunnat konstatera ett antal olika samband.

Lönediskriminering pÄ arbetsmarknaden : Arbetsmarknadsaktörernas röster kring kvotering och reformerad förÀldraförsÀkring

År 2006 hade kvinnor i genomsnitt 83 procent av mĂ€nnens lön. Denna skillnad beror till viss del pĂ„ diskriminering och kan förklaras med hjĂ€lp av diskrimineringsteori. Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer har stor makt över arbetsmarknaden och lönebildningen, och de har olika förslag pĂ„ hur detta problem ska lösas. De förslag som nĂ€mns mest frekvent handlar om kvotering och en reformerad förĂ€ldraförsĂ€kring.FrĂ„gestĂ€llningen bakom denna uppsats Ă€r vad de olika arbetsmarknadsaktörerna anser om kvotering och förĂ€ldraförsĂ€kringen som medel för att minska löneskillnaden mellan kvinnor och mĂ€n. GĂ„r Ă„sikterna isĂ€r eller Ă„t samma hĂ„ll?Undersökningen visar att de olika arbetsmarknadsaktörerna har nĂ„got skiljda Ă„sikter om vad som Ă€r det huvudsakliga problemet med lönediskrimineringen pĂ„ arbetsmarknaden, och hur detta ska lösas.

HUR INVANDRARES EGENVÅRD AV DIABETES TYP II PÅVERKAS AV SPRÅKSVÅRIGHETER, KULTUR OCH KÖN

Rajic, M Diabetes mellitus typ II. Hur invandrares egenvÄrd av diabetes typ II pÄverkas av sprÄksvÄrigheter kultur och kön. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad 2011. Diabetes mellitus typ II Àr en kronisk sjukdom som drabbar vuxna mÀnniskor. Idag sjunker debuten i allt lÀgre Äldrar.

Att göra vindar vackra : en studie i att skapa estetisk vindkraftutvinning

Vindkraften stĂ„r inför en omfattande utbyggnad de nĂ€rmaste Ă„ren och dess visuella pĂ„verkan i landskapet kommer att bli pĂ„taglig. Ämnet Ă€r intressant att ta upp eftersom landskapets utformning Ă€r landskapsarkitekters arbetsomrĂ„de. Uppsatsen undersöker de förutsĂ€ttningar och möjligheter som föreligger att arbeta med estetik kring utformningen av vindkraftverk och vindkraftparker. HĂ€r studeras vilka estiska förebilder som finns vid etablering av vindkraft idag samt hur exploatörer prioriterar det visuella i resursfördelningen. Landskapsarkitekters roll och deltagande i processen kring etablering av vindkraft samt vindkraftens nationella utveckling har ocksĂ„ berörts utifrĂ„n tvĂ„ platsspecifika studier..

Att inte vara först : En studie av utmanares etableringar

Uppsatsen handlar om second moverföretag och dess etablering pÄ marknaden. Sju 2Mo-företag har intervjuats för att finna gemensamma drag i dess etablering i tre steg: förutsÀttningar, strategi och hinder. De flesta 2Mo-företagen har vid sin etablering haft tydliga komparativa fördelar gentemot sina respektive konkurrenter. Det framgÄr att de komparativa fördelarna lÀgre kostnad och differentiering har stor betydelse vid etableringsbeslutet. Det har varit svÄrt att identifiera huruvida företagens timing varit god.

Instegsjobb - En möjlighet för nyanlÀnda att nÀrma sig arbetsmarknaden

En av de största förÀndringarna som har skett i det moderna Sverige Àr att invandrarna har blir allt fler. Statistik visar pÄ att invandrarnas position pÄ arbetsmarknaden har försÀmrats under Ären och prognoser visar pÄ att nedÄtkurvan lÀr fortsÀtta. DÀrför har nÄgot som kallas för instegsjobb införts för att förbÀttra positionen pÄ arbetsmarknaden för grupper som stÄr utanför. Enligt arbetsförmedlingen Àr antalet deltagare inom instegsjobb lÀgre Àn vad som förvÀntades. Syftet med vÄr uppsats Àr att förstÄ de möjligheter eller hinder en arbetsförmedlare i Malmö har nÀr det gÀller att fÄ ut de nyanlÀnda i arbetsmarknaden. Vi vill ocksÄ veta hur processen ser ut frÄn den dag personen skriver in sig i instegsprogrammet till den dag det slutförts och om det lett till nya möjligheter.

Internationaliseringsprocessen- en studie av ONOFF

Bakgrund: Den ökade globaliseringen har fört med sig att allt fler företag ser möjligheten att genom internationalisering av sin verksamhet nĂ„ nya marknader. Ett Östeuropeiskt land som har blivit attraktivt svenska företag att investera i Ă€r Estland. Den geografiska nĂ€rheten och starka tron pĂ„ tillvĂ€xt av landets ekonomi Ă€r nĂ„gra faktorer som gör detta omrĂ„de intressant för svensk handel. Hur kan dĂ„ en internationaliseringsprocess gĂ„ till nĂ€r ett svenskt företag etablerar sig pĂ„ den estniska marknaden, vilka problem existerar och hur handskas företagen med dessa? Syfte: Syftet Ă€r att beskriva ONOFFs internationaliseringsprocess i Estland samt att identifiera nyckelfaktorer som inverkat vid företagets etablering pĂ„ den estniska marknaden.

"Varför ska de inte vÀlja svensken framför mig?" : Invandrarungdomars förestÀllningar om möjligheter och svÄrigheter pÄ den svenska arbetsmarknaden.

Denna studie bygger pÄ sju invandrarungdomars förestÀllningar om möjligheter och svÄrigheter pÄ den svenska arbetsmarknaden. I fokus för studien stÄr sÀrskilt ungdomarnas berÀttelser om de vÀgval de gjort, som de stÄr inför och som de skulle vilja göra, nÀr det gÀller att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Med hjÀlp av en semistrukturerad intervjuguide utfördes intervjuer med ungdomarna varpÄ dessa analyserades och tolkades i enlighet med meningskoncentreringsprincipen. Det teoretiska ramverk som anvÀnts för att tolka och analysera ungdomarnas berÀttelser har legat i led med Pierre Bourdieus habitusbegrepp och praktiskt sinne, kapitalbegreppen samt sekundÀra karaktÀristika. Resultatet visar att det finns ett driv hos ungdomarna att arbeta men att de kÀnner sig motarbetade och förbisedda pÄ arbetsmarknaden.

Coporate Social Responsibility : konkurrensfördel pÄ arbetsmarknaden?

Genom att studera vad arbetssökande prioriterar vid val av arbetsgivare vill vi undersöka om CSR kan ses som en konkurrensfördel pÄ arbetsmarknaden. Vi har arbetat med kvantitativ undersökningsmetod. WebbenkÀter har skickats ut till studenter pÄ Blekinge Tekniska Högskola som examineras inom ett Är. EnkÀterna har utformats efter de teorier som Àr relevanta för vÄr studie. EnkÀternas pÄstÄenden Àr CSR relaterade.

Uppfattningar om Futsal : En studie om futsal och etablering av idrott

Jonas, Buhr & David Nordin. (2011). Uppfattningar om futsal ? En studie om futsal och etablering avidrott (Opinions on futsal ? A study on futsal and establishing of sport) Bachelor Essay in Swedish.Umea: Umea university, Department of Education.AbstractThe study is based on an assignment from Vasterbotten Football Association that because of poorparticipation in futsal activities wants to find out what clubs, the coaches and players in Vasterbottenthink of futsal. The aim is to find out the opinions on futsal and what these opinions are based on.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->