Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Syftet med arbetet Àr att beskriva och analysera implementering och etablering av Balanced Scorecard inom PrimÀrvÄrden i ett svenskt landsting. Vidare Àmnar vi diskutera om och i sÄdana fall varför styrkortet blivit etablerat inom organisationen. Empirin Àr hÀmtad frÄn intervjuer med fyra personer med olika befattning inom PrimÀrvÄrden i Region SkÄne. Balanced Scorecard har implementerats successivt i sju Är och kan nu sÀgas vara etablerat inom PrimÀrvÄrden, med undantag av vissa enheter. Etableringen har till störst del pÄverkats av det sÀtt PrimÀrvÄrden hanterat typiska implementeringsproblem och omvandlat dessa till framgÄngsfaktorer..

Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur diskrimineringen pÄ arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta stÄndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svÄrt att inkluderas pÄ svensk arbetsmarknaden pÄ grund av diskriminering, pÄ grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gÄtt genom det svenska skolsystemet stÄr det kvar ett hinder för dem att inkluderas pÄ arbetsmarknaden pÄ grund av fördomar.

Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utlÀndskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser Àr de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom omrÄdet belyser arbetslösheten som ett samhÀlligt dilemma och menar att den grupp av mÀnniskor som drabbas vÀrst Àr grupper av utlÀndskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll pÄ Grundad teori dÀr 6 djupintervjuer genomfördes. FrÄn resultatet utkristalliserades kÀrnkategorin; utstötta frÄn arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utlÀndska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkÀnns av de svenska deltagarna dÄ de uppger helt andra orsaker.

En anledning till varför vissa grupper av individer födda i Sverige med utlÀndsk bakgrund har en svagare arbetsmarknadsposition Àn individer vars förÀldrar Àr födda i Sverige kan vara att de har en negativ bild av möjligheterna pÄ arbetsmarknaden och dÀrför avstÄr frÄn humankapitalinvesteringar som skulle öka deras faktiska chanser. För att undersöka om sÄ Àr fallet krÀvs en kartlÀggning av individers bild av arbetsmarknaden och av deras arbetsmarknadsstrategier. Syftet i den hÀr uppsatsen Àr att undersöka huruvida ungdomar födda i Sverige med utlÀndsk bakgrund har en bild av arbetsmarknaden som stÀmmer överens med den bild empirisk forskning ger oss. I uppsatsen intervjuas Ätta ungdomar och resultaten jÀmförs med empirisk forskning. BÄde vad gÀller hur det ser ut och varför har ungdomarna i flera avseenden en korrekt bild av arbetsmarknaden.

Blockader anvÀnds för att tvinga fram kollektivavtal med smÄföretag, Àven om arbetstagarna pÄ företaget varken Àr intresserade av det eller Àr med i facket. Huvudregeln Äterfinns i regeringsformen 2 kap 17 § vilken lyder: ?[f]örening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare Àger rÀtt att vidta fackliga stridsÄtgÀrder, om annat ej följer av lag eller avtal?. HÀr intar smÄföretag ingen sÀrstÀllning gentemot större företag. Traditionen Àr stark nÀr det gÀller parternas möjlighet att sjÀlva reglera villkoren och utveckla mönstret för stridsÄtgÀrder pÄ arbetsmarknaden.

Unga personer och deras etablering pÄ arbetsmarknaden Àr idag och har kanske alltid varit en central frÄga. Unga personer har det svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden gentemot andra Äldersgrupper. Detta leder till att unga personer i högre utstrÀckning blir tvungna att anpassa sig till arbetsmarknadens krav. Krav pÄ rörlighet i form av att pendla eller kanske flytta Àr inte ovanliga idag. Unga personer fÄr anpassa sig till arbeten dÀr anstÀllningsformerna Àr mycket otrygga som exempelvis tidsbegrÀnsade anstÀllningar.

Unga personer och deras etablering pÄ arbetsmarknaden Àr idag och har kanske alltid varit en central frÄga. Unga personer har det svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden gentemot andra Äldersgrupper. Detta leder till att unga personer i högre utstrÀckning blir tvungna att anpassa sig till arbetsmarknadens krav. Krav pÄ rörlighet i form av att pendla eller kanske flytta Àr inte ovanliga idag. Unga personer fÄr anpassa sig till arbeten dÀr anstÀllningsformerna Àr mycket otrygga som exempelvis tidsbegrÀnsade anstÀllningar.

Efter 30 Är av diskussioner och förhandlingar lyckades ministrarna inom Europeiska unionens rÄd, ocksÄ kallad ministerrÄdet, rösta igenom en förordning som kom att reglera en ny företagsform, SE-bolag. Den ursprungliga tanken med en att ha en gemensam bolagsform var att den skulle lyda under gemensamma EU-regler. Ambitionen kom att bli overklig dÄ harmoniseringen inom EU inte hade tagit den form som krÀvdes för att förverkliga detta, vilket den fortfarande inte har gjort. I stÀllet lÀmnades kompletterande bestÀmmelser Ät medlemsstaterna för att behandla SE-bolag som nationella publika aktiebolagSamtidigt som SE-bolagens stadga utvecklades sÄ gjorde ocksÄ bestÀmmelserna om arbetstagarinflytande det. Det publicerades ett direktiv gÀllande arbetstagarinflytandet som blev implementerat i flertalet medlemsstater.Utvecklingen har idag kommit sÄ lÄngt att det finns 510 etablerade SE-bolag inom EU.

Bemanningsbranschen har lÀnge funnits i Sverige men det Àr inte förrÀn pÄ senare tid som den uppnÄtt den utstrÀckning som rÄder i Sverige idag. Arbetsmarknaden krÀver flexibilitet för arbetsgivare och arbetstagare. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som hjÀlper till med etableringen av bemanningsföretag pÄ arbetsmarknaden. Studiens frÄgestÀllningar lyder enligt följande: ? Hur kommer det sig att bemanningsföretagen kan fortsÀtta vÀxa kontinuerligt? ? Vilket syfte uppfyller bemanningsföretagen gÀllande arbete? Resultatet av studien visar sex kategorier av signifikant betydelse för vilka faktorer som bidrar till etableringen och utveckling av bemanningsföretag i Sverige idag.

Genom att studera vad arbetssökande prioriterar vid val av arbetsgivare vill vi undersöka om CSR kan ses som en konkurrensfördel pÄ arbetsmarknaden. Vi har arbetat med kvantitativ undersökningsmetod. WebbenkÀter har skickats ut till studenter pÄ Blekinge Tekniska Högskola som examineras inom ett Är. EnkÀterna har utformats efter de teorier som Àr relevanta för vÄr studie. EnkÀternas pÄstÄenden Àr CSR relaterade. Undersökningen och sammanstÀllningen av enkÀten gjordes i e- val. VÄr undersökning visar att CSR kan ses som en konkurrensfördel pÄ arbetsmarknaden.

Syftet för denna uppsats Àr att utreda och undersöka vad det krÀvs i ett ledarskap för att fÄ in funktionshindrade pÄ arbetsmarknaden. Fokus för studien Àr att ur ett kvalitativt perspektiv utreda samspelets betydelse mellan chef och anstÀlld samt vilka faktorer som gör ett samarbete lyckat respektive mindre lyckat i processen med att fÄ in funktionshindrade pÄ arbetsmarknaden.Studien har Àven i syfte att bidra till den i nulÀget begrÀnsade forskningen kring Àmnet.Telefonintervjuer med chefer och bitrÀdande chefer har genomförts och resultatet i studien visar att det finns flera behov av att utveckla ledarskapet i denna process. Mer utbildning, öppnare kommunikationsklimat och högre kunskapsnivÄ behövs för att göra processen effektivare och mer fördelaktig. UtifrÄn studien har författarna tagit fram olika utvecklingsmöjligheter samt utvecklat en metod i hur man kan effektivisera och förbÀttra utbildningen för cheferna..

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur samverkansarrangemanget.

This essay deals with the relationship between the influx to higher education and the situation on the labor market in Sweden. It also examines whether overeducation as a phenomenon is present among Swedish academics and if there is any obvious discrimination between the sexes. The Swedish government has an outspoken goal that at least 50% of every age group shall undergo an academic education. Therefore, they have expanded the possibilities ofobtaining one. We have used three economic theories to investigate the subject of this thesis and applied these on the statistics of 4 different educations.

Vi vill fÄ en ökad förstÄelse i hur svenska SME:s etablerar sig pÄ den afrikanska marknaden. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr vi utfört intervjuer med regionala företag och organisationer. De företag och organisationer som ingÄr i arbetet Àr Sustainable Sweden, Norba, Norden samt Regionförbundet Kalmar lÀn. Anledningen till att dessa valdes var att de har kontakt med den afrikanska marknaden. De teoriomrÄden vÄr uppsats utgÄr ifrÄn Àr huvudsakligen etableringsform, etableringsprocess och kultur.