Denna kandidatuppsats redogo?r fo?r den underso?kning som har gjorts fo?r att ta reda pa? hur universitetsutbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap i Sverige, som uppger i sin programinformation att de utbildar kommunikato?rer, gestaltar arbetsmarknaden fo?r kommunikato?rer. Underso?kningen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet a?r insamlat genom dokumentanalys av programbeskrivningar samt intervjuer med programansvariga. Urvalet besta?r av nio svenska utbildningar som a?r representerade av sju la?rosa?ten.

I denna studie undersöks hur införandet av jobbskatteavdraget 2007 och de tvÄ utbyggnaderna 2008-2009 pÄverkade arbetsmarknaden i form av sysselsÀttning, arbetslöshet, lÄngtidsarbetslöshet och sysselsÀttning i Äldersgruppen 55-64 Är. Med utgÄngspunkt frÄn en tillÀmpning av konsumtionsteorin, med arbetsutbudet i fokus, sÄ görs en difference-in-differences analys av reformens tre första Är i jÀmförelse med tre Är innan dess införande. Resultaten visar att införandet av jobbskatteavdraget har haft en positiv effekt pÄ arbetsmarknaden i form av en större andel avbefolkningen i arbete, medan ytterliggare steg av jobbskatteavdraget ger estimat som tyder pÄ att effekten blir en minskad aktivitet pÄ arbetsmarknaden..

Inför höstterminen 2007 förÀndrades grundutbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap vid UmeÄ universitet, men nÄgon alumnuppföljning har aldrig gjorts. I denna kandidatuppsats utvÀrderas utfallet av lÀrosÀtets nya kandidat- och magisterprogram utifrÄn alumnernas etablering pÄ arbetsmarknaden samt vÀrdering av utbildningarnas fÀrdighetstrÀnande inslag och relevans i arbetslivet. Studien genomfördes nov-dec 2013 i form av en brevenkÀt, vars svarsfrekvens uppgick till 71 procent (n=77). Cirka Ätta av tio respondenter har haft ett utbildningsrelevant arbete sedan studietiden. De flesta alumner bor kvar pÄ utbildningsorten, vilket enligt dem orsakar hög konkurrens pÄ den regionala arbetsmarknaden.

En vision om att vidga vyerna har fÄtt en jÀmtlÀndsk byggentreprenör att söka nya vÀgar, som lett dem mot fabrikstillverkade takstolar. Entreprenören har tidigare bestÀllt takstolar till sina projekt frÄn en producent i Norrbotten, dÄ de varit intresserade av ett lÀgre pris Àn de lokala producenterna kunnat lÀmna. Under en tid har de haft kontakt med en trÀvaruleverantör som kan erbjuda industrilokaler att hyra. NÀrheten till virket och de minimerade transporterna har varit attraktivt för en etablering.Studien vars resultat presenteras i den hÀr rapporten har Àmnat undersöka de ekonomiska kostnaderna för etablering av takstolsfabriken i Stugun. Samt att undersöka i vilket fall transporterna för ingÄende komponenter i en takstol kan minskas.

Under de senaste Ärtionden har Ryssland genomgÄtt en rad reformer som har bidragit till att landet har gjort enorma ekonomiska framsteg. Den stora marknaden med hög vinstpotential lockar mÄnga utlÀndska investerare. Syftet med denna studie Àr dÀrmed att undersöka Swedbanks och Handelsbankens etableringsprocess pÄ den ryska marknaden. Mer specifikt har en rad faktorer, motiv och val av strategi studerats som har kunnat pÄverka bankernas etablering i Ryssland.UtifrÄn en rad teoretiska forskningsstudier har en sammanfattande modell utvecklats. För att dÀrefter fÄ svar pÄ syftets frÄgor och testa teorin har en kvalitativ undersökning genomförts i form av intervjuer med tvÄ respondenter: en frÄn ZAO Svenska Handelsbanken i Ryssland och en frÄn Swedbank.Uppsatsens slutsatser pÄvisar att bankernas historiska erfarenhet har varit den frÀmsta faktorn som underlÀttat etableringen medan regleringar har utgjort ett hinder.

SyfteSyftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunk i Hofstedes studier om pÄverkan av kultur i organisationer undersöka hur nationell kultur pÄverkar personers handlande inom organisationer och om kulturella skillnader kan utgöra ett hinder för samarbete. FrÄgestÀllningVad Àr sambandet mellan nationell- och organisationskultur? Hur viktigt Àr det att ta hÀnsyn till den nationella kulturen nÀr företag etablerar sig utomlands? Vad kan skillnaderna i kultur ha för effekter vid ett internationellt samarbete?MetodUppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie. Jag har med hjÀlp av relevanta böcker och tidigare forskning undersökt IKEA:s etablering i Ryssland.SlutsatserDet Àr omöjligt för en organisation att förbli helt neutral vid en etablering utomlands dÄ den Àr beroende av samarbetet och kommunikationen med omgivningen.Studien bevisar att Hofstedes teori stÀmmer delvis dÄ IKEA pÄverkats av bÄde den ryska marknaden och nationella kulturen.FastÀn nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ företag som etablerar sig utomlands, sÄ Àr den inte ensam om att influera organisationen. IKEA:s etablering i Ryssland pÄverkades inte lika mycket av den nationella kulturen som det pÄverkades av det politiska systemet och korruption.Kulturella skillnader kan vara en orsak till misslyckade samarbeten, men jag anser att med rÀtt ledarskap och en tydlig organisationskultur sÄ skulle ett företag kunna etablera sig var som helst. .

VÄr allt mer globaliserade vÀrld har medfört att alltfler svenska företag internationaliserar sin verksamhet till mer avlÀgsna omrÄden. Ett av dessa svenska företag som nu stÄr inför sin första utlandsexpansion Àr den svenska snabbmatskedjan Max AB. Max har valt att börja sin expansion i Saudiarabien, ett land lÄngt ifrÄn Sverige, inte bara i termer av geografiskt avstÄnd utan Àven kulturellt avstÄnd. De kulturella skillnaderna som Max möter kan komma att pÄverka verksamheten och leda till att vissa anpassningar mÄste genomföras för en framgÄngsrik etablering. Uppsatsen undersöker det rÄdande förhÄllandet för snabbmatsbranschen i Saudiarabien och visar vilka anpassningar internationella snabbmatskedjor bör eller mÄste göra pÄ grund av de kulturella skillnaderna de möter.

Denna uppsats belyser att det inte Àr alldeles enkelt alla gÄnger att komma in pÄ arbetsmarknaden trots hög utbildning. Jag har studerat Ätta personer som haft det tufft i sin etableringsprocess, att gÄ frÄn utbildning till arbetsmarknaden inom det omrÄde de utbildat sig. Samtliga intervjuade har en akademisk examen med minst 120 poÀng. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ forskningsintervju och vid tolkandet av intervjuerna anvÀnder jag mig av hermeneutisk ansats. Det jag kommit fram till i min undersökning Àr att familjesituationen har haft betydelse, kontaktnÀtverk, Älder och arbetslivserfarenhet.

VÄrt examensarbete syftar till Att se Vilka satsningar Regeringen gör för Att FÄ arbetssökanden tillbaka in pÄ arbetsmarknaden. I vÄr fallstudie vill vi se Vilka mÄl VÄr utvalda Arbetsförmedling har, Vilka medel Regeringen tilldelar Arbetsförmedlingen, samt Vilka effekterna blir. Detta bindemedel vi Samman med Ett arbetsmarknadspolitiskt program, jobb-och utvecklingsgarantin..

Problem:Författarna anser att ekonomistudenterna bör fÄ kÀnnedom om vilka krav som kommer att stÀllas pÄ dem efter avslutade studier. De bör Àven fÄ kÀnnedom om Bolognaprocessens inverkan pÄ utbildningsstrukturen och om det kommer att förÀndra arbetsmarknadens krav pÄ ekonomer.Syfte:Syftet med denna kandidatuppsats Àr att övergripande beskriva Bolognaprocessens inverkan pÄ Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen samt att beskriva arbetsmarknaden och dess krav pÄ ekonomer i VÀsterÄs.Metod:En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger pÄ sekundÀrdata samt fyra intervjuer med personer som författarna anser har bra inblick i ekonomiutbildningen och arbetsmarknaden för ekonomer.Slutsats:Bolognaprocessens inflytande över Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen verkar inte ha nÄgon större inverkan pÄ arbetsmarknadens krav pÄ ekonomer i VÀsterÄs. Arbetsmarknaden i VÀsterÄs Àr ljus för ekonomer idag. I framtiden finns det dock risk för ett överskott pÄ ekonomer. Erfarenhet Àr det mest kvalificerande hos en arbetssökande ekonom..

Syftet med denna studie Àr att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter pÄ arbetsmarkna-den. FrÄgorna jag har valt för att uppnÄ syftet Àr: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering pÄ arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande? Vilka förestÀllningar om etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förvÀntningar pÄ arbetsmarknaden? Metoden jag anvÀnder för att illustrera syftet Àr av en kvalitativ ansats dÀr det empiriska materialet bestÄr av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemstÀllningen. Min slutsats av denna studie Àr att förestÀllningar om den andra gruppen, har hÀmmat, bÄde den större gruppen och den lilla individen.

Bakgrund: SamhÀllet idag gÄr mot en allt större blandning av mÀnniskor frÄn olika etniska bakgrunder och med skilda sprÄk. SjukvÄrden har samma skyldigheter att möta behovet hos dessa grupper som den övriga befolkningen, vilket stÀller andra krav pÄ sjuksköterskan.  Syfte: Syftet var att utifrÄn ett patientperspektiv belysa invandrares upplevelser av transkulturell omvÄrdnad med fokus pÄ kommunikation. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att mÄnga invandrare möter svÄrigheter ifrÄga om att komma i kontakt med vÄrd och att de ibland upplever diskriminering frÄn vÄrdpersonal.

Uppdraget att göra denna studie fick vi av Röda Korsets Behandlingscenter i Skövde och frÄgor vÀcktes om hur det kan vara att som flykting komma till ett nytt land och starta om pÄ nytt. Syftet med studien var att söka en fördjupad kunskap om Àldre invandrares upplevelser av sin integration i det svenska samhÀllet. Begreppet ?Àldre invandrare? syftade pÄ personer födda före 1954 dÄ dessa personer kulturmÀssigt var de Àldre i patientgruppen pÄ RKC. Studien behandlade bÄde mÀn och kvinnor, kategoriserades i olika teman och analyserades dÀrefter ur teoretiska utgÄngspunkter om identitet och kris.

Uppsatsens namn lyder pĂ„ följande sĂ€tt: Hur mycket mĂ„ste jag anstrĂ€nga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohĂ€lsa i relation till skola och framtidsval. Studien Ă€r skriven av Melissa GĂŒlĂŒnay och Mirela Koljenovic som lĂ€ser sitt tredje Ă„r pĂ„ Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner stĂ€lls inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohĂ€lsa i form av oro och Ă„ngest. För att kunna svara pĂ„ denna frĂ„ga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som stĂ„r för utformningen av samhĂ€llet och de olika institutionerna sĂ„ som skola och arbete.

Denna studie syftar till att undersöka unga vuxnas syn pÄ arbetslöshet, arbetspraktik och hur detta pÄverkar deras anstÀllningsbarhet. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ Ätta könsneutrala intervjuer med unga vuxna som erfarit arbetslöshet och deltagit i arbetspraktik. Resultat och analys visar att trots de sociala strukturerna med en hög ungdomsarbetslöshet hÄller deltagarna sig sjÀlva som frÀmst ansvariga för arbetslösheten. Synen pÄ arbetspraktik Àr generellt sett god, men det framhÄlls att arbetspraktiken Àr i behov av förbÀttringar. AnstÀllningsbarhet likstÀlls med att hÄlla sig attraktiv pÄ arbetsmarknaden och att sjÀlva ansvara för framgÄng och motgÄng, vilket kan hÀrledas till individualiseringsteorin.