MÄnga studenter vÀljer att ta dubbla examen, en som ingenjör och en andra examen inom ekonomi. Anledningar till att studenter vÀljer att lÀsa in en andra examen varierar men de flesta hoppas genom sin dubbelexamen fÄ en högre konkurrenskraft pÄ arbetsmarknaden jÀmfört med de alumner vilka enbart har en examen. Konkurrensen pÄ arbetsmarknaden Àr hög dÄ utbildningsnivÄn Àr högre Àn den varit förut och det blir allt svÄrare att utmÀrka sig vid rekrytering. Studien visar att alumner med en dubbelexamen inom ingenjörs- och ekonomiomrÄdet fÄr högre lön Àn de som enbart har en enkelexamen, mycket beroende pÄ att de söker högre tjÀnster. Samtliga alumner anser Àven att det Àr en fördel att ta en dubbelexamen.

Syftet med den hÀr studien var att genomföra en undersökning som beskriver sex intervjupersoners resonerande kring deras upplevda rörlighet pÄ arbetsmarknaden. Detta har jag gjort genom att studera hur intervjupersonerna resonerade kring tre faktorers betydelse i relation till deras arbete och rörlighet pÄ den svenska arbetsmarknaden. Dessa faktorer var privatekonomi, kompetensnivÄ och turordningsregler. Syftet var dessutom att undersöka hur intervjupersonerna sÄg pÄ inre och yttre faktorer i relation till, vad intervjupersonerna berÀttade om sin arbetssituation. Att individer till en viss grad kan uppleva sig inlÄsta kan enligt tidigare forskning leda till sjukskrivningar. Empirin Àr insamlad genom sex stycken djupintervjuer med personer som har ett arbete och studien behandlas med kvalitativ metod.

Allt fler individer vĂ€ljer idag att utbilda sig pĂ„ högskole- och universitetsnivĂ„. Utbildningspolitikens mĂ„l Ă€r att öka inflödet av studenter i det svenska samhĂ€llet och dĂ€rmed har stora satsningar gjorts pĂ„ utbildning. År 2014 har Sverige en budget pĂ„ 60 miljarder kronor för utbildning och universitetsforskning men Ă€ndĂ„ gĂ„r det 70 000 arbetslösa akademiker idag. Under utbildningens gĂ„ng har det vĂ€xt fram ett intresse att studera vad som hĂ€nder pĂ„ arbetsmarknaden nĂ€r allt fler individer vĂ€ljer att vidareutbilda sig. Syftet med studien Ă€r att öka förstĂ„elsen gĂ€llande individers uppfattningar kring utbildningens betydelse pĂ„ arbetsmarknaden idag.

VÀrldens största möbelkedja ? det svenska företaget Ikea - öppnade ett varuhus i Haparanda november 2006. Kunder frÄn Sverige, Norge, Finland och Ryssland förvÀntades vara stora kunder och Haparanda skulle dÀrmed bli en metropol inom handeln. Ikeas etablering och dÀrtill följande kringverksamheter medförde att antalet arbetstillfÀllen i kommunen berÀknades öka med cirka 1000 till 1500 nya tjÀnster. För att möta den förvÀntade efterfrÄgan av arbetskraft satsade LÀnsarbetsnÀmnden sÀrskilda medel för att utbilda arbetssökande till den expanderande handels- och servicesektorn pÄ den lokala arbetsmarknaden.

Vid sidan av de stora möjligheter tillvÀxtlandet Kina ger upphov till för utlÀndska aktörer, tillkommer Àven sÀrskilda svÄrigheter och utmaningar för företag som vill expandera till marknaden. Syftet med studien Àr att undersöka hur utmaningarna tar sig uttryck för svenska smÄ och medelstora företag inom modeindustrin vid expansion till landet, och frÄgan som uppsatsen Àmnar besvara Àr sÄledes vilka aspekter som utgör sÀrskilda svÄrigheter för dessa företag pÄ Kinas modemarknad. Studien antar en kvalitativ ansats och Àr av explorativ karaktÀr, dÀr intervjuer med branschexperter och företag med praktisk erfarenhet av etablering pÄ den kinesiska marknaden ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att den kinesiska marknaden har komplexa affÀrsmÀssiga karaktÀrsdrag som utgör svÄrigheter för svenska smÄ och medelstora företag att bedriva verksamhet i landet. De slutsatser som kan dras Àr att bristande marknadsspecifik kunskap, begrÀnsad kapacitet och oetablerade relationer Àr sÀrskilda svÄrigheter som svenska smÄ och medelstora företag inom modeindustrin stÀlls inför vid etablering i Kina..

Nyckelord: hĂ€lsofrĂ€mjande, hĂ€lsoutvecklare, folkhĂ€lsovetenskap, utbildning, arbetsmarknad, upplevelserTitel: ?SĂ„ mycket mer Ă€n bara morötter och joggingdress?? En kvalitativ studie som belyser hur utexaminerade hĂ€lsoutvecklare vid Örebro Universitet upplevde sin utbildning och mötet med arbetsmarknaden.Bakgrund: Det folkhĂ€lsovetenskapliga arbetsfĂ€ltet Ă€r en relativt ny vetenskaplig disciplin. Antalet studier som belyser folkhĂ€lsovetarnas villkor pĂ„ arbetsmarknaden Ă€r fĂ„ och merparten av dessa Ă€r av kvantitativ art.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur hĂ€lsoutvecklare vid Örebro Universitet som utexaminerats mellan Ă„ren 2004-2007 upplevde sin 3-Ă„riga utbildning pĂ„ HĂ€lsoutvecklarprogrammet samt deras upplevelser av mötet med arbetsmarknadens villkor.FrĂ„gestĂ€llningar: Vilka upplevelser har hĂ€lsoutvecklare av mötet med arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hĂ€lsoutvecklare av bemötandet av det hĂ€lsofrĂ€mjande perspektivet pĂ„ arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hĂ€lsoutvecklare av sin utbildning?Metod: För att hitta nyanser och ett ökat djup i forskningsfrĂ„gan genomfördes kvalitativa intervjuer med respondenter frĂ„n HĂ€lsoutvecklarprogrammet som examinerats mellan 2004-2007. Intervjuerna transkriberades och dĂ€refter genomfördes en innehĂ„llsanalys dĂ€r teman, kategorier och subkategorier utformades.Resultat: Respondenterna upplever att en bred utbildning försvĂ„rar möjligheten att professionalisera sig pĂ„ arbetsmarknaden dĂ€r det finns en del legitimitetssvĂ„righeter.

Under utbildningen av programmet för personal- och arbetslivsfrÄgorhar det framkommit en uppfattning om att yrket personalvetare saknaren tydlig bild vad gÀller innebörd pÄ arbetsmarknaden, men ocksÄ hosfolk i allmÀnhet. Syftet med denna studie var att undersöka huryrkesverksamma personalvetare upplever sin yrkesroll och sinyrkesidentitet samt hur andra mÀnniskors omdömen om yrket pÄverkardessa upplevelser. Materialet samlades in genom halvstruktureradeintervjuer med sex yrkesverksamma personalvetare. Intervjuernaanalyserades med hjÀlp av tematisk induktiv analys. Resultatet visar en tydlig personalvetarens roll och yrkesidentitet.

Tidigare forskning indikerar att deltidsarbeten har sÀmre arbetsegenskaper jÀmfört med heltidsarbeten bÄde i Sverige och internationellt. Deltidsarbeten har i tidigare studier ofta klassificeras som ?dÄliga? jobb. Med detta menas att arbetsegenskaperna skiljer sig ifrÄn den standard som gÀller för heltidsanstÀllda dÄ deltidsjobben kÀnnetecknas av lÄg kompensation, lÄg anstÀllningstrygghet, fÄ förmÄner, att arbetet Àr lÄg kvalificerat och att det har lÄg status i jÀmförelse med heltidsanstÀllningar. Kvinnor Àr överrepresenterade i deltidsanstÀllning och eftersom relativt fÄ mÀn jobbar deltid kommer studien följaktligen att fokusera pÄ kvinnor.

Vindkraften Ă€r en snabbt vĂ€xande energikĂ€lla i Sverige och hjĂ€lper till att uppnĂ„ det uppsatta mĂ„let att 50 % av den slutgiltiga energianvĂ€ndningen ska vara frĂ„n förnybar energi 2020. Den snabbt expanderande vindkraften krĂ€ver en god planering dĂ„ en Ă€ndring av markanvĂ€ndningen sker. I denna rapport synliggörs och diskuteras konflikten mellan vindkraftsetablering och skyddad natur i fjĂ€llomrĂ„den med hjĂ€lp av en litteraturstudie, GIS-analys och intervjuer. Som exempel anvĂ€nds VĂ€sterbottens och JĂ€mtlands lĂ€n. Även vindkraftsplaneringens framtid tas upp och diskuteras.

Uppsatsen behandlar 3:s etablering pÄ den svenska marknaden för mobila teletjÀnster. För att kunna analysera detta har jag kombinerat empiri med vald teori. Den insamlade primÀrdatan bestÄr av telefonintervjuer med beslutsfattande personer pÄ sÄvÀl 3 som andra konkurrerande företag och institutioner. Teoriavsnittet Àr uppdelat i tvÄ huvuddelar - pris- och spelteori, dÄ marknaden karaktÀriseras av ofullstÀndig information dÀr priset Àr den variabel företagen anvÀnder sig av för att konkurrera. De slutsatser som kan dras Àr att operatörerna historiskt sett har haft incitament att upprÀtthÄlla en oskÀligt hög prisnivÄ för att kunna göra överavkastningar.

Undersökningen ger en inblick i hur etablering av relationer gÄr till mellan förÀldrar och förskollÀrare under inskolning pÄ en tysk förskola och tvÄ svenska förskolor. Undersökningsmodellen utgick frÄn en kvalitativ ansats dÀr vi har genomfört intervjuer och observationer med förÀldrar och förskollÀrare. Förutom att belysa hur etableringen gÄr till och vikten av den, tar vi Àven upp faktorer som kan pÄverka etableringen av relationer. Det första mötet Àr bland det viktigaste som finns nÀr en ny relation etableras poÀngterar sÄvÀl förÀldrar som förskollÀrare. Det kan bero pÄ att det Àr just det mötet som kan komma att forma hela den fortsatta relationen mellan förÀldrarna och förskollÀrarna.

Åland Ă€r en ö vars invĂ„nare har utvecklat ett speciellt köpbeteende, som innebĂ€r att de Ă„ker utanför Åland för att shoppa klĂ€der. Detta för att utbudet pĂ„ Åland idag Ă€r smalt med endast ett fĂ„tal butiker. Avsikten med vĂ„r uppsatts Ă€r att undersöka och analysera möjligheten att öppna en lönsam Gina Tricot butik pĂ„ Åland. Det företag vi valt att se nĂ€rmare pĂ„ Ă€r Gina Tricot som Ă€r ett svenskt konfektionsföretag som startades 1997 med syftet att erbjuda bra mode till bra pris. Vi har utvecklat en etableringsplan utifrĂ„n Gina Tricots affĂ€rskoncept.

Syftet Àr att undersöka om det finns skillnader i sysselsÀttningsnivÄer mellan olika utrikesfödda grupper pÄ arbetsmarknaden, och om dessa finns, hur de kan förstÄs och förklaras. Kvantitativ metod, och materialet Àr taget frÄn LevnadsnivÄundersökningen 2000, SCB och Integrationsverket. Det finns betydande skillnader i sysselsÀttnings-nivÄer mellan olika utrikesfödda grupper, och skillnaderna Àr störst mellan inomeuropeiskt - och utomeuropeiskt födda. Orsaker till dessa skillnader kan till viss del förklaras av vistelsetid i Sverige, utbildningsnivÄ och av vilka skÀl mÀnniskor invandrar. Det verkar ocksÄ finnas tecken pÄ att vissa grupper pÄ olika sÀtt missgynnas pÄ grund av sin etniska hÀrkomst, varför diskriminering ocksÄ kan utgöra en förklaring till dessa skillnader..

NÀr etablering eller övergripande förÀndringar ska göras Àr det viktigt med bra förarbete för att fÄ bÀsta möjliga utgÄngspunkt nÀr dörrarna ska slÄs upp i den nya butiken. MÄnga nyöppnade butiker gÄr idag i konkurs bara nÄgra mÄnader efter att de etablerats. De flesta butiker som gÄr i konkurs Àr frÀmst enskilda firmor med fÄ anstÀllda. Det sker ocksÄ ett generationsskifte pÄ marknaden dÄ alla 40-talister gÄr i pension mellan 2005 ? 2015.

CFC lagstiftningen har i syfte att förhindra eller försvÄra skatteplanering genom transaktioner med lÄgbeskattade utlÀndska juridiska personer som leder till att skattebasen i Sverige minskar. Lagstiftningen innebÀr att en delÀgare i ett lÄgbe-skattat utlÀndskt bolag kan beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppkommer. Efter EU- domstolens dom i Cadbury Schweppes mÄlet 2006 , införde regeringen en ny undantagsregel i 39a kap. 7a § IL för att harmonisera de svenska CFC reglerna med EU rÀtten. Undantagsregeln gav delÀgaren i CFC bolaget en möjlighet att undvika CFC beskattning om denne kunde bevisa att bolaget hade en ?verklig etablering frÄn vilken en affÀrsmÀssigt motiverad verksamhet bedrivs.? Den ordalydelsen som införlivades i svensk rÀtt skiljde sig frÄn den som angavs av EU domstolens i Cadbury Schweppes mÄlet.