I denna studie undersöks huruvida kriminellt belastade individer uppfattar sina möjligheter pĂ„ en alltmer begrĂ€nsad arbetsmarknad samt deras uppfattningar kring samhĂ€llets eventuella stigmatisering av kriminellt belastade individer. Syftet med studien Ă€r att undersöka kriminellt belastade individers övergĂ„ng frĂ„n kriminalitet till arbetsmarknaden. För att uppnĂ„ förstĂ„else för informanternas bakgrund och dess pĂ„verkan undersöks huruvida deras vĂ€ndpunkt, frĂ„n att leva pĂ„ ett fĂ€lt baserat pĂ„ kriminalitet till att leva i ett fĂ€lt fritt frĂ„n brottslighet. Även informantens syn pĂ„ eventuell social exkludering, baserat pĂ„ de normer som finns i samhĂ€llet och som avgör vem som anses vara stigmatiserad, Ă€r nĂ„got som granskas i studien. Sex stycken kvalitativa djupintervjuer har genomförts med informanter frĂ„n tvĂ„ organisationer som arbetar med kriminellt belastade individer.

2001 startade den nya lÀrarutbildningen. 2005 tyckte Lars Leijonborg och Jan Björklund att man lika gÀrna kunde stÀnga lÀrarhögskolorna och satsa pÄ universiteten istÀllet. Den nya lÀrarutbildningen har fÄtt mycket kritik, bÄde av högskoleverket, av pedagoger och av andra. Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur skolledare stÀller sig till anstÀllningsbarheten efter avslutade studier inom den nya lÀrarutbildningen. Detta gjordes genom att jag först skickade ut enkÀter till 100 rektorer i Sverige, varav 28 anvÀndes i sjÀlva studien.

I denna uppsats vÀnder vi siktet mot de professionella vuxna som arbetar med ensamkommande flyktingbarn. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för och synliggöra den professionella socialarbetarebs Äsikter och erfarenheter kring sitt arbete och med det som utgÄngspunkt problematisera bemötandets betydelse för ensamkommande barns etablering/integration i Sverige. Bakgrunden till studien Äterfinns kring en förförstÄelse kring en bristande integrationspolitik och att individer med invnadrarbakgrund mÄnga gÄnger hamnar i utanförskap genom majoritetens utmÄlande av invandrare som frÀmmande och kulturellt avvikande. Arbetet med uppstasen bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr empirin baseras pÄ intervjuer.Resultatet pÄvisar integrationens komplexitet och att personalen upplever att de saknar strategier för det integrationsfrÀmjande arbetet. I tolkningen av empirin kan vi utlÀsa flertalet motsÀgelser dÀribland att ansvaret för integrationen ÄlÀggs den enskilde individen samtidigt som informanterna ger uttryck för nödvÀndigheten av ett ömsesidigt bemötande.

Bakgrund: Ungdomsarbetslösheten har blivit ett allt mer uppmÀrksammat problem under senare tid. Vissa hÀvdar att en av orsakerna Àr mismatch pÄ arbetsmarknaden, dvs. att arbetssökande och lediga jobb inte hittar varandra. Denna utsaga intresserade oss och ligger till grund för vÄr valda frÄgestÀllning. Dessutom har vi under de senaste tvÄ Ären sett tecken pÄ en konjunkturuppgÄng men samtidigt en efterslÀpning i sysselsÀttningen, dÀribland ungdomar.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr om man kan förklara den ökade ungdomsarbetslösheten under Ären 2001-2005 med hjÀlp av att studera matchningsineffektiviteter pÄ arbetsmarknaden.Metod: Detta gör vi med hjÀlp av att data över vakanser och arbetslöshet i Äldrarna 20-24.

Den omfattande globaliseringen har bland annat medfört att flera marknader har öppnats upp och internationell handel har ökat kraftigt. Företags internationalisering ses som en tidskrÀvande och komplicerad process. NÀr företag ger sig in pÄ en ny marknad dÀr förutsÀttningar Àr annorlunda Àn pÄ hemmamarknaden, kan företag stöta pÄ olika problem och hinder. Vi har i denna studie funnit det intressant att undersöka nÀrmare hur nÄgra svenska tjÀnsteföretag har etablerat sig i Ryssland och beskriva deras etableringsprocess.Syftet med denna studie Àr att genom att studera etableringsprocessen av ett antal svenska tjÀnsteföretag i Ryssland samt kartlÀgga de förutsÀttningar som rÄder pÄ den nya marknaden. I studien intervjuades fem konslutföretag: IBIC, Human Search, Konsultbolag X, Eastnet och Kentor East angÄende deras etableringsprocess samt hur de har hanterat olika hinder.UtifrÄn valda teorier angÄende internationalisering och etablering, sÄsom Cavusgils och Uppsalaskolans internationaliseringsmodell, marknadsmiljö, Hollensens etableringsstrategier och etableringshinder, samt nÀtverksteorin, sammanstÀlldes analys i förhÄllande till empiriskt data.De förutsÀttningar som har haft störst pÄverkan pÄ de undersökta företagens etablering i Ryssland var den stÀndigt förÀnderliga lagstiftningen, byrÄkratiska och juridiska enheter, personliga relationer samt den annorlunda organisationskulturen.

hushÄllstjÀnster. Det Àr framförallt transaktionskostnader, normer samt vem av individerna i ett hushÄll som har störst grad av förhandlingsmakt som pÄverkar valet för bÄde individer och hushÄllen. Dessa faktorer pÄverkas inte av ett skatteavdrag. Vidare konstateras att de individer som utför tjÀnsten pÄ den svarta marknaden troligen kommer att utföra motsvarande tjÀnst vitt efter ett införande av ett skatteavdrag. För att effekter som en ökad sysselsÀttning ska uppkomma mÄste hushÄllen förÀndra sin efterfrÄgan.

Vid sidan av de stora möjligheter tillvÀxtlandet Kina ger upphov till för utlÀndska aktörer, tillkommer Àven sÀrskilda svÄrigheter och utmaningar för företag som vill expandera till marknaden. Syftet med studien Àr att undersöka hur utmaningarna tar sig uttryck för svenska smÄ och medelstora företag inom modeindustrin vid expansion till landet, och frÄgan som uppsatsen Àmnar besvara Àr sÄledes vilka aspekter som utgör sÀrskilda svÄrigheter för dessa företag pÄ Kinas modemarknad. Studien antar en kvalitativ ansats och Àr av explorativ karaktÀr, dÀr intervjuer med branschexperter och företag med praktisk erfarenhet av etablering pÄ den kinesiska marknaden ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att den kinesiska marknaden har komplexa affÀrsmÀssiga karaktÀrsdrag som utgör svÄrigheter för svenska smÄ och medelstora företag att bedriva verksamhet i landet. De slutsatser som kan dras Àr att bristande marknadsspecifik kunskap, begrÀnsad kapacitet och oetablerade relationer Àr sÀrskilda svÄrigheter som svenska smÄ och medelstora företag inom modeindustrin stÀlls inför vid etablering i Kina..

Denna kandidatuppsats syftar till att underso?ka hur antalet na?ra va?nner spelar roll fo?r sannolikheten att ha varit arbetslo?s. Vidare syftar uppsatsen till att studera om sambandet mellan antal na?ra va?nner och arbetslo?shet pa?verkas av hur ma?nga av de na?ra va?nnerna som a?r arbetslo?sa eller utlandsfo?dda. Bland de na?ra va?nnerna finns anva?ndbara resurser som kan bidra med information, inflytande, sociala referenser och bekra?ftelse av identitet, vilket kan skapa fo?rutsa?ttningar fo?r individen att la?ttare etablera sig pa? arbetsmarknaden.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka de bakomliggande faktorerna hos den enskilda individen med utlÀndskbakgrund som nÄtt framgÄng pÄ den svenska arbetsmarknaden Àr. De viktigaste bakomliggande faktorerna som vi funnit i vÄr undersökning för att nÄ framgÄng pÄ arbetsmarknaden Àr vilja, motivation, engagemang och ansvar. BÄde vÄr forskning och tidigare forskning har visat att en positiv syn pÄ det ?nya samhÀllet? har en viktig betydelse för den enskilde individen som kan ses som en bidragande faktor gÀllande framgÄng i samhÀllet. Gemensamt för vÄr forskning och tidigare forskning Àr dessutom att utbildning och sprÄklig fÀrdighet, samt att stÀndigt vara aktiv i personlig utveckling och pÄ sÄ sÀtt vara flexibel Àr avgörande för att nÄ framgÄng genom att nÄ de individuella mÄlen.

Ekens (Quercus robur) nordgrÀns sÀgs gÄ vid DalÀlven, Limes Norrlandicus ? den biologiska NorrlandsgrÀnsen. Ludvikabygden skiljer sig naturgeografiskt och topografiskt frÄn övriga Dalarna och tillhör MÀlarens avrinningsomrÄde. Trakten runt sjön VÀsman har ett varmare klimat och fler soltimmar Àn den övriga bygden. För mellan 5.000-8.000 Är sedan vandrade eken in i Sverige efter den senaste istiden.

Arbetslivet och frÄnvaron av arbete Àr en stor del av en individs identitetsskapande. Samtidigt pÄgÄr stora förÀndringar pÄ arbetsmarknaden och individen mÄste vara anpassningsbar, till att vara i en ny situation och omdefiniera sin egen identitet. Den första delen i antologin handlar om hur den flexibla arbetsmarknaden har för inverkan pÄ en individs identitet och livsvillkor. Studien visar att informanterna lever i olika stor grad i denna verklighet ch har en inverkan pÄ dess identitetsskapande. NÀsta bidrag belyser hur det sociala samspelet ser ut mellan olika etniska grupper pÄ arbetsmarknaden.

Trots ett allt mer urbaniserat samhÀlle gÄr tillvÀxten i Sveriges glesbygder framÄt. Att nÀringslivets satsningar pÄ mindre orter kan vara avgörande för hela regioners fortlevnad skapade ett intresse hos oss för vad som attraherar företag att etablera sig pÄ dessa mindre orter. Detta utmynnande i vÄr problemformulering; vilka drivkrafter har ett marknadsdrivande företag till etablering pÄ mindre ort.Ett aktuellt fall av ett marknadsledande företags etablering pÄ en mindre ort, Àr IKEA och deras val av etablering i Haparanda. Detta har bÄde uppmÀrksammats och ifrÄgasatts varför vi fann sakfrÄgan intressant och givande att utreda.Syftet med vÄr studie Àr att identifiera och undersöka de bakomliggande faktorerna till Ikeas etablering i Haparanda. VÄra delsyften Àr att utreda de avgörande faktorerna, undersöka hur företagets position pÄ marknaden har pÄverkat beslutet samt hur Haparanda kommun har arbetat för IKEA:s etablering.Den process som bÀst beskriver vÄr arbetsgÄng kallas för iterativ strategi.

I takt med att den svenska arbetsmarknaden blir allt mer globaliserad, individualiserad och flexibel stÀlls nya krav pÄ fackföreningarnas tjÀnster. FrÄn att under en lÄng tidsperiod ha kunnat vila pÄ den svenska partsmodellens goda rykte, talas det nu om att fackföreningarna mÄste anta en ny roll och nya strategier för att överleva pÄ arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fackföreningar inom tjÀnstemannasektorn diskursivt konstruerar sin roll pÄ arbetsmarknaden samt legitimerar sin verksamhet. Materialet som har anvÀnts har bestÄtt av handlingsprogram och videor frÄn TjÀnstemÀnnens Centralorganisation och dess tvÄ största medlemsförbund Unionen och Vision. PÄ materialet har vi utfört en diskursanalys dÀr Foucaults diskursbegrepp har stÄtt som teori.

MÄnga studenter vÀljer att ta dubbla examen, en som ingenjör och en andra examen inom ekonomi. Anledningar till att studenter vÀljer att lÀsa in en andra examen varierar men de flesta hoppas genom sin dubbelexamen fÄ en högre konkurrenskraft pÄ arbetsmarknaden jÀmfört med de alumner vilka enbart har en examen. Konkurrensen pÄ arbetsmarknaden Àr hög dÄ utbildningsnivÄn Àr högre Àn den varit förut och det blir allt svÄrare att utmÀrka sig vid rekrytering. Studien visar att alumner med en dubbelexamen inom ingenjörs- och ekonomiomrÄdet fÄr högre lön Àn de som enbart har en enkelexamen, mycket beroende pÄ att de söker högre tjÀnster. Samtliga alumner anser Àven att det Àr en fördel att ta en dubbelexamen.

Under första halvan av 1990-talet pÄgick den dödligaste konflikten i Europa sedan Andra vÀrldskriget. Som en direkt följd av Jugoslaviens upplösning tog Sverige under kort tid emot över 70000 flyktingar frÄn konfliktomrÄdet. I skenet av dagens flyktingströmmar frÄn konfliktdrabbade omrÄden i Mellanöstern rapporterade Arbetsmarknadsdepartementet 2013 om ett lyckat intrÀde pÄ arbetsmarknaden för denna grupp jugoslaver. I bakgrund till detta Àr syftet med denna uppsats att genom statistisk analys undersöka sambanden mellan ett högt deltagande pÄ arbetsmarknaden och en minskad grad boendesegregation. OmrÄdet för studien Àr begrÀnsat till GÀvle kommun.