I takt med att den svenska arbetsmarknaden förÀndras, Àndras ocksÄ synen pÄ den anstÀllde. Denna uppsats Àmnar undersöka huruvida företagens behov av att hÄlla sin yttre fasad i gott skick, pÄverkar instÀllningen till att anstÀlla, eller sÀga upp, de personer som man inte vill att företaget skall förknippas med. Hur stÀller sig företagsledare till att deras personal inte lever upp till de normer samhÀllet bÀr och finns det sÀrskilda typer av beteende eller brottslighet som anses vÀrre eller sÀmre Àn nÄgot annat? Resultatet visar att brott (avvikelser) som i allmÀnhet förkastas ocksÄ förkastas av företagen och att toleransen mot avvikare Àr lÄg. Personer dömda för denna typ av brott torde ha stora svÄrigheter att Änyo etablera sig pÄ arbetsmarknaden efter avtjÀnat straff..

Föreliggande studie Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka beskrivningar av ungdomsarbetslöshet och lösningar pÄ problematiken. Syftet Àr vidare att sÀtta dessa beskrivningar i relation till och förklara dem utifrÄn de strukturella förutsÀttningar som prÀglar den rÄdande arbetsmarknaden sÄsom det skildras i litteraturen. Studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr fyra officiella och virtuella dokument frÄn statliga myndigheter granskas och bearbetas. I studien framkommer beskrivningar av orsakerna bÄde ur ett strukturellt och ur ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av arbetsmarknadens krav pÄ kompetens, flexibilitet och rörlighet medan det individuella perspektivet betonar individens förmÄga att anpassa sig till arbetsmarknadens krav vilket uttrycks i begreppet anstÀllningsbarhet.

Idag finns en avsiktsplan för en etablering av ett IKEA-varuhus i UmeÄ och det rÄder en oro bland handlare samtidigt som en förvÀntan sprider sig bland umeÄborna. Kommunen hade tidigare planer pÄ att utveckla KlockarbÀckens handelsomrÄde men dÄ möjligheten om ett IKEA dök upp Àndrades avsikterna. Visionen Àr idag en nyetablering av ett nytt handelsomrÄde vid stadens södra entré.Hur konsumenter handlar, deras kriterier, var och nÀr de handlar Àr viktiga aspekter nÀr det gÀller konsumentbeteende, vilket Àr huvudÀmnet som kommer att behandlas i denna uppsats. Lojalitet Àr en annan viktig aspekt inom konsumentbeteendet, och det vi ville studera Àr hur lojala konsumenter Àr mot de butiker och handelsomrÄden de handlar pÄ idag och vad som hÀnder med en konsuments lojalitet vid nyetableringar.Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga konsumenters grad av lojalitet till befintliga handelsomrÄden idag och hur denna skulle komma att förÀndras i och med en externetablering av ett fjÀrde handelsomrÄde vad gÀller ett IKEA-varuhus i UmeÄ. VÄrt syfte kommer Àven vara att förklara skillnader mellan olika grupper samt redogöra för de effekter som en etablering kan medföra.Vi har genom en omfattande enkÀtundersökning identifierat hur konsumenter i UmeÄ uppskattar sin lojalitet idag och hur de tror att denna kan komma att förÀndras i och med en nyetablering av ett nytt handelsomrÄde.VÄra resultat visar att UmeÄs konsumenter i stor utstrÀckning idag Àr mycket lojala till sina valda handelsomrÄden.

Detta arbete behandlar vÀgledares arbete med att motivera personer med funktionsnedsÀttning att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden. Syftet med arbetet Àr delvis att undersöka vÀgledares kunskaper om de riktlinjer och insatser som finns för att underlÀtta för personer med funktionsnedsÀttning pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr Àven att undersöka hur vÀgledare anvÀnder sig av motivationsteorier och modeller för att motivera personer med funktionsnedsÀttning. VÄra frÄgestÀllningar lyder: ?Vilka arbetsmarknadspolitiska riktlinjer och insatser, för personer med funktionsnedsÀttning, kÀnner de vÀgledare vi intervjuat till? ?Hur arbetar dessa vÀgledare med teorier och metoder för att motivera personer med funktionsnedsÀttning? Vi har anvÀnt oss av teorier som behandlar motivation, till exempel teorin om MI och lösningsfokus.

DĂ„ Moderaterna, tillsammans med de övriga Allianspartierna, vann riksdagsvalet 2006 blev det ocksĂ„ klart att en ny arbetsmarknadspolitik skulle komma att drivas i Sverige. Ändringar i bland annat arbetslöshetsförsĂ€kringen har genomförts för att öka incitamenten för arbetssökande att acceptera ett jobberbjudande. ArbetslöshetsersĂ€ttningen ska inte lĂ€ngre vara ett sĂ€tt att försörja sig pĂ„ utan det ska löna sig att arbeta. Men vad betyder Ă€ndringarna i arbetslöshetsförsĂ€kringen för de individer som drabbas av dem? Och hur konstrueras bilden av dessa individer i det empiriska materialet? Syftet med studien Ă€r sĂ„ledes att undersöka hur Moderaterna konstruerar bilder av grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, till exempel arbetslösa och förtidspensionĂ€rer.

Denna uppsats syftar till att studera hur könslönegapet, med kontroll för sedvanliga humankapitalvariabler samt sektortillhörighet, pÄverkas av matchningsprocessen pÄ den svenska arbetsmarknaden. Detta har gjorts med hjÀlp av linjÀr regression och metoden minstakvadratskattningen, Àven kallad OLS (ordinary least squares). Den data som ligger till grund för undersökningen Àr tvÀrsnittsdata frÄn LevnadsnivÄundersökningen Är 2010. Det teoretiska ramverk som studien tar avstamp i Àr den klassiska humankapitalteorin vars antagande Àr att utbildning Àr en investering för individen som höjer dennes produktivitet och dÀrigenom leder till en högre framtida lön. Dock har tidigare forskning visat att utbildningens avkastning stÄr i relation till arbetets utbildningskrav, dÀr en överutbildad person fÄr avsevÀrt lÀgre avkastning för de Är som dennes utbildning överskrider arbetskravet i jÀmförelse med en rÀtt matchad person.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land men trots det Àr etnisk diskriminering en del av vardagen för mÄnga mÀnniskor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla mÀnniskor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rÀttigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet Àn svensk pÄ arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och fÄ ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering pÄ olika samhÀllsomrÄden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvÀrda. Diskrimineringsförbudet rÄder sÄledes Àven inom arbetslivet.

MÄlsÀttningen med uppsatsen Àr att genom en litteraturstudie ge en bild av hur kvinnor segregeras pÄ arbetsmarknaden i Afrika söder om Sahara. Befolkningsförflyttningar, migration, krig, katastrofer, sjukdomar, förlust av arbetskraft, nerbrytningar av sociala institutioner, förÀndrade inhemska sociala och ekonomiska mönster, och minskade möjligheter till utveckling har drabbat kvinnorna i Afrika söder om Sahara sedan kolonialtiden. Historiska bevis indikerar att afrikanska kvinnors deltagande i det ekonomiska och politiska livet var djupt rotat pÄ den afrikanska kontinenten. I mÄnga afrikanska samhÀllen hade kvinnor ett politiskt inflytande, om inte formellt sÄ i vart fall informellt. Idagens Afrika söder om Sahara har kvinnor fÀrre möjligheter Àn mÀn.

Uppsatsen analyserar inkomstskillnader mellan högutbildade svenskfödda och utlandsfödda pÄ den svenska arbetsmarknaden med hjÀlp av inkomstekvationer. Dataunderlaget kommer frÄn ett tvÀrsnitt ur LINDA-databasen Är 1999 och alla personer i dataunderlaget har genomgÄtt en svensk universitets- eller högskoleutbildning. TvÄ beroende inkomstvariabler finns med i dataunderlaget ? Ärsinkomst och mÄnadslön ? för att studera tidsaspekten i inkomstskillnaderna. Det finns stora inkomstskillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda för det totala urvalet (sÀrskilt för urvalet baserat pÄ Ärsinkomst).

MÄnga studenter vÀljer att ta dubbla examen, en som ingenjör och en andra examen inom ekonomi. Anledningar till att studenter vÀljer att lÀsa in en andra examen varierar men de flesta hoppas genom sin dubbelexamen fÄ en högre konkurrenskraft pÄ arbetsmarknaden jÀmfört med de alumner vilka enbart har en examen. Konkurrensen pÄ arbetsmarknaden Àr hög dÄ utbildningsnivÄn Àr högre Àn den varit förut och det blir allt svÄrare att utmÀrka sig vid rekrytering. Studien visar att alumner med en dubbelexamen inom ingenjörs- och ekonomiomrÄdet fÄr högre lön Àn de som enbart har en enkelexamen, mycket beroende pÄ att de söker högre tjÀnster. Samtliga alumner anser Àven att det Àr en fördel att ta en dubbelexamen.

Syftet med uppsatsen var att studera orsakerna till varför arbetsmarknaden Àr könssegregerad samt varför de flesta personer pÄ ledande befattningar i Sverige Àr mÀn. I bakgrunden presenteras tvÄ perspektiv pÄ vad som Àr manligt och kvinnligt. DÀrefter följer en emperidel som beskriver dagens arbetsmarknad ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Vid analysen av orsakerna till bristerna i jÀmstÀlldhet pÄ dagens arbetsmarknad har de tvÄ perspektiven likhetsfeminism samt sÀrartsfeminism anvÀnts. Resultatet visar att de likhetsfeministiska tÀnkarna menar att könssegregationen och mÀnnens dominans har historiska och kulturella orsaker, som Àn idag finns inbyggt i samhÀllssystemet.

Kvalificerad yrkesutbildning Àr en eftergymnasial utbildning som skall vara flexibel, trÀffsÀker och utvecklingsbar. Enligt de senaste undersökningarna frÄn SCB (2007) fÄr nio av tio studenter arbete eller startar företag efter avslutad KY-examen. Detta examensarbete har genomförts pÄ KY-studenter som har studerat i Nyköping. Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad studenterna gör efter avslutad utbildning och pÄ vilka sÀtt KY som utbildningsform möjliggjort etablering pÄ arbetsmarknaden. Dessutom ingick ocksÄ i syftet att undersöka vad studenterna tyckte om sin utbildning.

Migration och folkomflyttningar Àr starkt relaterat till skeenden i vÄr omvÀrld och kopplade till globala strukturer och problem. Sverige blir i detta sammanhang ett mottagarland för migration i vilket strategier för immigranters integrering stÀlls i relation till samhÀlls- och arbetsmarknadsutveckling. För immigranters lyckade integration kopplas nationell integrationspolitik starkt till den förda arbetsmarknadspolitiken. Det statligt styrda organet Arbetsförmedlingen fÄr hÀr en nyckelroll för immigranters integration och tilltrÀde till arbetslivet. Trots ett lÄngtgÄende och omfattande samhÀllsarbete pÄvisar statistik och tidigare forskning att immigranter utgör en exkluderad grupp pÄ arbetsmarknaden i förhÄllande till infödda individer.Denna studie syftar till att med fokus pÄ de sociala nÀtverkens roll fÄ förstÄelse för arbetsförmedlares upplevelser av strukturella brister pÄ den svenska arbetsmarknaden i deras arbete med enskilda immigranter.

VÄrt syfte med det hÀr examensarbetet har varit att studera matchning som fenomen och olika matchningsinsatsers effekter pÄ en arbetsmarknad i snabb förÀndring. Studien tar som utgÄngspunkt att det som kallas den andra maskinÄldern leder till att arbetsmarknaden förÀndras allt snabbare dÄ allt fler jobb automatiseras, robotiseras och digitaliseras pÄ ett sÀtt som tidigare förknippades med science-fiction. Vi har intervjuat sex personer som arbetar med vÀgledande arbetsuppgifter pÄ lite olika sÀtt inom tre olika verksamhetstyper, arbetsförmedling, jobbcoachning och studie- och yrkesvÀgledning, om deras syn pÄ matchning och matchningens roll. Studiens resultat visar att behovet av matchning förvÀntas öka i takt med att arbetsmarknaden förÀndras allt snabbare och gamla jobb försvinner. Ett av de tydligaste resultaten i studien Àr att respondenterna ser ett ökat behov av dimensionering, alltsÄ en anpassning av verksamheten utifrÄn samhÀllsbehoven, inom skolsektorn för att minska den missmatchning mellan arbetskraft och arbetsmarknad som uppstÄtt genom den allt större valfriheten som individualiseringsprocesser i vÀstvÀrlden inneburit.

I dagens samhÀlle Àr arbete en stor del av mÀnniskans liv. Genom arbete blir vi sjÀlvförsörjande och tilldelas en social roll. Arbetsmarknadspolitiken i Sverige har sedan 1970- talet utgÄtt frÄn synen pÄ allas rÀtt till arbete. En grupp som trots det har svÄrigheter att ta sig in pÄ arbetsmarknaden Àr mÀnniskor med nÄgon typ av funktionshinder. Som blivande studie- och yrkesvÀgledare har vi stort intresse för mÀnniskor och deras rÀtt till valmöjligheter och vi tycker det Àr viktigt med kunskaper om hur arbetsmarknaden ser ut för olika grupper.