När Posten införde en ny arbetsmetod för finsortering av post (kamning) visade det sig att på vissa kontor uppstod svårigheter för brevbärarna att hinna med arbetet och då främst sorteringsarbetet, hädanefter kallat kamningsarbetet. Detta innebar inte bara svårigheter för brevbärarna utan också för Posten i form av produktionsförluster. Denna uppsats syftar till att utifrån brevbärarnas perspektiv beskriva förutsättningar, stöd och hinder för lärande vid kamningsarbete. Den huvudsakliga datainsamlingen gjordes med intervjuer av både nyanställda brevbärare och erfarna brevbärare som nyligen börjat på nytt distrikt. Resultaten visade att kopplingen mellan kamning och utdelningen av posten var viktig för att bland annat öka möjligheterna till lärande av distriktet och på så sätt säkerställa en jämn kvalitet vid utdelningsarbetet.

SammanfattningSyfte: Syfte är att beskriva strategiska aspekter en småföretagare möjligen kananvända vid en introduktion.Frågeställning: Hur kan en småföretagare introducera en produkt?Metod: Teori inom forskningsämnet har granskats och ett område har identifierats där ett teoretiskt bidrag kan göras. Teorin har sedan analyserats mot det empiriska materialet som samlats in från egenföretagare och olika former av inkubatorer genom semistrukturerade intervjuer, detta for att fastslå vilka aspekter som kan anses mer betydelsefulla för egenföretagare vid introduktioner.Slutsats: Tidpunkten nar det kommer till samhallsekonomiska faktorer som hög ochlågkonjunktur för introduceringen är inte lika avgörande som teorinframhäver. Teorin hävdar att en introducering i en lågkonjunktur bör senareläggas, något som inte stämmer då en småföretagare kan dra fördelar av att introducera i en lågkonjuntur som han inte kan i en högkonjunktur. För många småföretag är en lokal introduktion att föredra för att kunna växa organsikt och riskfritt.

Kunder som beter sig illa i kundmo?tet sta?ller till problem fo?r ba?de andra kunder och fo?r na?ringsidkare. Detta kan resultera i fo?rlorade inkomster, pa?verkan pa? andra kunder och att fo?retagets ansta?llda drabbas av ba?de psykisk och fysisk oha?lsa. Fra?n fo?retagens sida kra?vs en balansga?ng mellan att sa?tta upp gra?nser fo?r vad som inte a?r accepterat beteende och att fo?rso?ka tillfredssta?lla sina kunder fo?r att uppna? kundno?jdhet som leder till a?terkommande beso?k.

Utvecklingen av webben har sedan den skapades 1989 ga?tt fra?n att besta? av statiska webbsidor till att bli mer interagerande med dess anva?ndare. Denna utveckling, som kallas Web 2.0, har pa? ett naturligt sa?tt letat sig in i fo?retagssammanhang.Denna studie bo?rjade ursprungligen som ett uppdrag a?t myndigheten Trafikverket. Studiens syfte har varit att pa? ett praktiskt sa?tt underso?ka mo?jligheterna att utveckla organisationers inom- och interorganisatoriska kommunikation, na?tverkande och samarbete med hja?lp av Web 2.0- tekniker.

I Sverige är skolan en av de största arbetsplatserna där det är av största vikt att ta arbetsmiljön ibeaktande. Introduktionen faller inom arbetsmiljöramen och det är arbetsgivarens ansvar att jobba meddensamma. Mitt syfte var att utföra en kvalitativ studie om vilken uppfattning rektorer har avintroduktion till nyutbildade lärare. Jag önskade även undersöka vilken betydelse de såg sig själva ha påintroduktionen. Mina frågeställningar var hur sker introduktionen av nyanställda enligt rektorerna?Vilka är de uppfattningar som rektorerna har om värdet av introduktion? Vilka hinder finns för att kunnagenomföra en god introduktion enligt rektorerna? Det var sex rektorer som blev intervjuade.

Utifrån Arbetsmiljöverkets granskningar och senaste rapporteringar som visade att den snabbt växande bemanningsbranschen stod för flest inrapporterade arbetsolyckor jämfört med andra branscher, var syftet med denna studie att undersöka hur bemanningsansvariga arbetade med introduktionsprocesser och arbetsmiljöarbete för nyanställda och befintliga konsulter. Tre semi-strukturerade intervjuer genomfördes med bemanningsansvariga. Resultatet visade att arbetet med introduktion och arbetsmiljö, i de flesta fall, följer de riktlinjer och lagar som går i linje med hur arbetsgivare ska undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sätt som ger konsulterna en bra start på sin nya arbetsplats och att ohälsa förebyggs. Bemanningsansvariga betonade vikten av att introduktioner genomfördes för att konsulterna skulle få en så bra start som möjligt, eftersom dem inte har möjligheten att närvara i deras arbete på kundföretagen. Information gavs om anställningsförhållandena, och de tydliggjorde även det ?delade? arbetsmiljöansvaret som förekom för bemanningsföretag och kundföretag enligt arbetsmiljölagen.

Introduktion av en ny medarbetare kan ha stor betydelse för den enskilda individens framtida resultat i organisationen, vilket i sin tur påverkar även arbetsgruppens och organisationens totala resultat. Utgångspunkten för studien är arbetslivets förändrade förutsättningar, vilka har fört med sig nya former att styra medarbetare i organisationer. Detta har medfört att även introduktionen antas ha fått en mer framträdande funktion.Denna kvalitativa studie fokuserar på att fördjupa sig i hur detta har påverkat introduktionsprocessen av nyanställda medarbetare. I kandidatuppsatsen undersöks hur Handelsbanken, genom sin introduktion av nyanställda, försöker påverka dessa att anpassa sig till organisationens normer, värderingar och arbetssätt i syfte att generera effektiva representanter för organisationen. Datan i studien har samlats in via information från organisationens hemsida, tillhandahållna dokument samt intervjuer som därefter tolkats och analyserats med hjälp av teorier om socialisering och identitetsstyrning.Slutsatsen är att Handelsbanken använder flera olika metoder i syfte att socialisera de nyanställda in i organisationen samt att dessa, under introduktionen, stimuleras att utveckla en identitet som överensstämmer med organisationens behov.

Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka anva?ndares relation till intrana?t pa? sin arbets- plats fo?r att identifiera vilka faktorer som kan leda till underanva?ndning. Studien baserar sig pa? en underso?kning vid Uppsala Universitet da?r deras intrana?t Medarbetarportalen inte uppna?r den grad av anva?ndning som var o?nskad.Metod: Detta a?r en kvalitativ studie da?r det empiriska materialet samlats in genom semistrukture- rade intervjuer. Bearbetning av empiri och analys har tilla?mpats genom metoden Me- ningskategorisering.Material: Nio semistrukturerade intervjuer genomfo?rdes totalt.

Syfte: Vi vill med denna undersökning se hur cheferna leder sin inhyrda personal när arbetsgruppen består av både inhyrd och ordinarie personal.   För att få svar på detta har vi utgått från fyra frågeställningar Hur ser introduktions- och utbildningsinsatserna ut för de inhyrda?Anpassar ledarna sitt ledarskap gentemot de inhyrda?Hur motiveras de inhyrda?Hur gör ledarna för att få de inhyrda att känna sig delaktiga i organisationen?Metod: Vi har använt en kvalitativ metod. Våra primärdata är intervjuer av ledare. Sekundärdata är insamlade med hjälp av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Därefter har vi låtit den teori vi valt ut möta den empiri vi fått fram. Resultat & slutsats: Ledarna på de företag vi undersökte ansåg att de inte anpassar sitt ledarskap gentemot den inhyrda personalen.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

Mitt examensarbete handlar om när och hur tidigalärare introducerar procent. Jag beskriver vilka förkunskaper eleverna bör ha innan procent introduceras. Arbetet belyser vilka metoder och material som lärare kan använda sig av. Jag ger några exempel på hur procentarbete kan gå till i år 2, men det huvudsakliga arbetet handlar om hur procent introduceras för elever med förkunskaper inom bråk och decimaltal. Procent introduceras enligt min undersökning tidigast år 5.

Syftet med detta arbete är att ta del av hur nyutbildade lärare erfarit sin första tid i yrket. Jag har också varit intresserad av att synliggöra om de nya lärarna är nöjda med den introduktion de fått och om de fått något mentorsstöd. Lärarutbildningens nytta i deras arbete är en annan aspekt som studeras.I arbetet har jag valt att använda mig av två metoder, dels en litteraturstudie och dels en kvalitativ intervjustudie av sex nyutbildade lärare. Denna studie sträcker sig över ett brett spann då deltagarna arbetat allt från tre månader till tre och ett halvt år. Resultatet visar att de flesta lärare i intervjustudien har upplevt det första året som mycket påfrestande.

Nya medarbetare har förväntningar på sin arbetsgivare när de börjar på ett företag. De nya medarbetarna har även behov som måste uppfyllas. Det första en ny medarbetare möter av företaget är introduktionen. Den mest väsentliga delen av introduktionen är introduktionen till arbetsplatsen. Därför är syftet med denna uppsats att öka förståelsen för vilka förväntningar blivande medarbetare har på introduktionen till arbetsplatsen och även vilka behov de vill ha uppfyllda av introduktionen till arbetsplatsen.

Syftet med detta arbete var att pröva en arbetsmetod som vi själva utformat. Arbetsmetoden gick ut på att lära elever de tre största ordklasserna, substantiv, adjektiv och verb på ett enkelt och lustfyllt sätt. Tyngdpunkten i metoden utgår från lek, rörelse och skapande, eftersom vi alltför ofta upplevt att grammatikundervisning varit mycket traditionell med enbart genomgångar och arbetsblad. Vi ville även ta reda på elevernas attityder till arbetsmetoden samt om de lärt sig något. Arbetet utfördes i en årskurs tre i Luleå, som inte arbetat med ordklasser tidigare.

Arbete ses som kungsvägen till en lyckad integration. Trollhättans Stads tvååriga introduktionsprogram för nyanlända flyktingar bygger på en arbetslinje med målet att flyktingarna ska komma i egen försörjning efter avslutad introduktion. Vårt syfte med studien är att titta på vilka faktorer som påverkat eller påverkar flyktingarnas möjligheter på arbetsmarknaden. Vi inriktar oss på faktorer som utbildning, yrkeserfarenhet och nätverk samt individens egna och myndigheternas insatser. Frågeställningar vi utgick från var vilka personliga resurser som ger arbete samt vilka insatser flyktingarna upplevde har betydelse för att få arbete.Vi valde att jobba med en kvantitativ metod, beroende på att det som efterfrågades av Trollhättans Stads Integrationsenhet var en totalundersökning av vilka som fått arbete/sysselsättning efter avslutad introduktion.