Examensarbetet syftar till att beskriva och analysera yngre elevers uttryck av etisk argumentation och logiskt tänkande från studiens inledningsskede till dess slutskede fem veckor senare, samt till att undersöka och beskriva vilken betydelse bild kan ha som uttrycksmedel vid etisk argumentation, för elever i lägre årskurser. Vidare syftar arbetet till att besvara hur ett passande arbetssätt och innehåll skulle kunna utformas för att elever i de lägre årskurserna ska utveckla sin etiska argumentation och sitt logiska tänkande, samt sin förmåga att uttrycka sig inom dessa två områden. Inom centrala delar av studien har jag använt mig av relevanta steg inom kvalitetsredovisning i avsikt att försäkra arbetets validitet och reliabilitet, och datainsamlingen har skett genom observationer, kvalitativa intervjuer, enkäter och gruppsamtal. Arbetet genomfördes i en skolklass, årskurs 2, under fem veckors tid, och resultaten har visat en ansenlig positiv förändring i elevernas uttryck av skriftlig etisk argumentation. Exempelvis har antalet elever som skriftligt har uttryckt argument för ställningstaganden ökat i stor utsträckning.

Syftet med vårt examensarbete var att öka barns intresse av att utforska naturen genom ett tematiskt arbetssätt. Med att utforska avses barns nyfikenhet och uppmärksamhet av vad som finns i naturen. Med natur avses ett närliggande skogsområde. Undersökningen genomfördes med arton barn i åldrarna 4-7 år i förskola och förskoleklass i Luleå kommun under sju veckor. I förskoleklassen var tolv barn med och i förskolan valdes de sex äldsta barnen ut till att delta i undersökningen.

Min slutsats vilken jag lägger fram i avsnitt 5 är att kollektiv mycket väl kan vara autonoma agenter. Jag kommer även kortfattat att utveckla ett resonemang kring skillnader i kollektivs och människors moral. Skillnaden kan anses vara en förutsättning för att kollektivet ska kunna uppnå fullständig autonomi eftersom antropocentrisk moral i ett kollektiv kräver mänsklig påverkan..

??Uppsatsen syftar till att göra en genuskritisk undersökning av en text Att göra lärandet synligt i vilken Reggio Emilias filosofi presenteras. Med hjälp av feministisk poststrukturalism, diskursanalys och dekonstruktion har jag i materialet kunnat identifiera en stark särartsdiskurs om kön, som bygger på två könskategorier, flickor och pojkar, som är ömsesidigt uteslutande och varandras motsatser. Trots att man inom Reggiodiskursen ofta betonat en konstruktionistisk kunskapssyn och hur ?alla barn är kompetenta och intelligenta? om de bara får vistas i intelligenta lärandemiljöer framstår synen på kön som essentialiserande.

I den här hermeneutisk-fenomenologiska litteraturstudien undersöker jag lekens väsen samt lekens väsen i förhållande till det moderna samhället genom att analysera vad lek är och därefter ställa lek i förhållande till några av modernitetens strukturerande former. Litteraturen är hämtad från olika vetenskapliga discipliner såsom sociologi, filosofi, psykologi, pedagogik och kulturhistoria..

Frågeställning och syfte. Vår huvudsakliga frågeställning är; Hur ser journalisters etiska avväganden angående namn och bildpublicering ut i Storbritannien och i Sverige? Vilka skillnader och likheter finns i journalisternas inställning till namn och bild publicering, och varför ser sederna så annorlunda ut i respektive land?.

Detta examensarbete behandlar flickors och pojkars intresse för teknik sett ur ett genusperspektiv. Syftet med arbetet var att identifiera om vi kunde påverka flickors och pojkars intresse för teknik med metoden Lärande cykeln, en konstruktivistisk arbetsmodell bestående av tre faser direkt beroende av varandra. Ett konstruktivistiskt synsätt innebär att lärandet är aktivt, dvs. att eleven själv konstruerar sin kunskap. För att utvärdera syftet har vi som metod valt att genomföra en enkätundersökning, detta för att få en generell bild av den utvalda populationen i undersökningen.

Detta examensarbete syftar till att undersöka och synliggöra hur det arbetas med tvådimensionellt bildskapande. Vi har för avsikt att utforska vad barn och pedagoger säger om bildskapandet på förskolan. Med utgångpunkt i Reggio Emilias pedagogisk filosofi och Vygotskijs teorier om skapande och utveckling vill vi få förståelse för vad skapande innebär i förskolan. Med hjälp av intervjuer med både pedagoger och barn visar vi hur två förskolor utan uttalad specifik pedagogisk inriktning arbetar med bildskapande. Resultatet av intervjuerna behandlats utifrån tre olika områden; bildskapande, material och utveckling.

Undersökningens syfte var att studera om tematiskt verklighetsanknutet skolarbete i kemi ökade elevernas intresse för ämnet eftersom intresse är viktigt för motivationen att lära. Kemiska teorier och begrepp studerades och användes för att beskriva ett verkligt sammanhang. Under en minikonferens redovisades arbetena på affischer samt med små demonstrationer. Genom enkäter undersöktes elevernas intresse för kemi före och efter arbetet samt om eventuella förändringar i detta hade samband med sättet att arbeta under perioden. Tio elever av 23 angav att de fått ett ökat intresse för kemi, varav fem på grund av arbetssättet.

This is a study concerning Hegel?s critic of Rousseau?s common will and shows how Hegel?s concept of freedom should be understood from this criticism. This is done first of all through a study of Rousseau?s social contract and Hegel?s Philosophy of Right. The different state theories which Rousseau and Hegel represent, are evaluated separately, first Rousseau?s then Hegel?s to see how Hegel?s philosophy is a continuation of Rousseau?s philosophy.

I det här examensarbetet har jag undersökt hur elever i år nio ser på teknik och naturvetenskap. Jag har även frågat dem hur den naturvetenskapliga undervisningen bör se ut för att vara så intressant som möjligt Undersökningen är utformad som en jämförande studie där den kvalitativa forskningsintervjun använts som verktyg. En enklare enkät med liknande frågor som i intervjun har använts för att ge mer tyngd i slutsatserna. En grupp har aktivt arbetat med NTA medan den andra inte har kommit i kontakt med det arbetssättet. Resultatet är att man kan se en viss skillnad, även om det är mycket liten.

Döden anses vara en stressfaktor för hälso- och sjukvårdspersonal och tidigare forskning visar att detta även gäller vårdare vid hospice. Ett antal vanliga copingstrategier fungerar inte i hospicemiljön på grund av att döden är ett oundvikligt inslag där. En studie framhåller dock den låga utbrändhetsgraden bland vårdgivare på hospice och föreslår bland annat att det holistiska perspektivet på omvårdnad kan vara sammankopplat med detta till synes ambivalenta förhållande. Kan hospicefilosofin inverka på synen på döden och döendet bland hospicepersonal? En intervjustudie genomfördes med tre vårdare yrkesverksamma vid ett hospice i Sverige.

Med denna uppsats ville jag få en djupare förståelse för de faktorer som påverkar elevernas lust och motivation för att läsa matematik. Undersökningar har visat att många elever anser att ämnet matematik är tråkigt. Det finns många faktorer som påverkar motivation och intresset bland annat lärarens sätt att undervisa, familjens situation, klasskamraternas uppfattningar och attityder, innehållet i ämnet, mm.Resultatet av undersökningen visade att framför allt var det innehållet i ämnet som väckte intresse hos eleverna. Eleverna ville se direkta kopplingar mellan det som de läste i skolan och det som skede i vardagslivet. Det var flera elever som ville ha mer utmanande uppgifter och mindre repetition i matematikboken..

I denna uppsats undersöks den kritiska realismen som vetenskapsteori för samhällsvetenskaperna. Tillvägagångssättet är en immanent kritik, där den kritiska realismen följs genom dess grundläggande argument, för att sedan vända dess egen begreppsapparat mot sig själv för att visa på spänningar och motsägelser i teorin. Särskild uppmärksamhet kommer genomgående att riktas mot den nära relationen till marxismen, samt synen på abstraktioner som ett centralt samhällsvetenskapligt verktyg. Undersökningen tar sin utgångspunkt i argumenten för en realistisk vetenskapsteori utifrån det naturvetenskapliga experimentet som oomstritt faktum, och upplyftandet av ontologin framför epistemologin. Den kritiska realismens ontologiska modell presenteras, liksom dess kritik av empirismen och idealismen.

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på varför elever har ett lågt intresse för matematik. Därför att det känns viktigt att vända trenden och förändra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda på olika faktorernas inverkan på elever söker jag en större förståelse och inblick. Det har skett genom en enkätundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lärare. Enkäten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag använt mig av inte är stort och generellt rådde en negativ inställning till matematiken.