Sök:

Sökresultat:

5966 Uppsatser om Intresse för filosofi - Sida 6 av 398

Tjejer och skolans naturvetenskap : Intresse och undervisningsformer

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur eleverna ser pÄ naturvetenskap och dess undervisningsform och om lÀrarna mÀrkt nÄgon förÀndring i tjejers intresse. För att ta reda pÄ detta genomfördes en enkÀtundersökning bland 77 elever i fyra olika klasser pÄ det Naturvetenskapliga programmet. Fem lÀrare intervjuades för att ta reda pÄ om de har mÀrkt nÄgon förÀndring i skolan angÄende tjejers intresse. Tre av dessa arbetar pÄ gymnasiet och de övriga tvÄ i grundskolan. Svaren frÄn enkÀter och intervjuer gav ett nÄgot överraskande slutresultat dÄ dessa till viss del avvek frÄn tidigare forskning som visat att killar föredrar traditionell undervisningsform och tjejerna grupparbeten.

LitterÀra resor : en inspiration för ungdomar

Syftet med studien Àr att undersöka ungdomars intresse för och upplevelse av skönlitteratur i den nya tidsÄldern dÀr skönlitteraturen möter konkurrens frÄn andra fritidsfaktorer. Har de intresse av skönlitteratur? Vad pÄverkar dem att lÀsa eller inte lÀsa? Hur pÄverkas de av lÀsningen? Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ metod, med halvstrukturerade intervjuer med Ätta sjundeklassare. Ansatsen Àr hermeneutisk och min strÀvan har varit att rimligt tolka informanternas svar pÄ forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att ungdomarna uppskattar litteratur och att den skönlitterÀra lÀsningen finns dÀr som ett intresse parallellt med andra fritidsfaktorer.

Laborativ matematik: en studie i hur inslag av laborativ
matematik i undervisningen pÄverkar gymnasieelevers intresse
för matematik

Vi har under vÄra praktikperioder i gymnasieskolan uppmÀrksammat att intresset för matematik i mÄnga fall Àr lÄgt hos eleverna. Att matematikintresset bör ökas visar ocksÄ den senaste granskningen som gjorts av Skolverket under 2001 och 2002. Med stöd av detta utförde vi ett utvecklingsarbete med syfte att undersöka hur inslag av laborativ matematik i undervisningen pÄverkar gymnasieelevers intresse för matematik. Undersökningen genomfördes under fyra veckor pÄ Livsmedelsprogrammet vid en gymnasieskola i LuleÄ Kommun. De mÀtinstrument vi anvÀnt oss av Àr skriftliga enkÀter samt observationer.

Hur en grupp pedagoger arbetar med barn för att skapa intresse för den skriftsprÄkliga vÀrlden

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur en grupp pedagoger, pÄ tvÄ förskolor, arbetar med barnen för att utveckla intresse för den skriftsprÄkliga vÀrlden. För att uppnÄ detta syfte har vi genomfört en undersökning pÄ tvÄ förskolor. Vi har observerat verksamheten samt utfört kvalitativa intervjuer med sammanlagt Ätta pedagoger. För att kunna beskriva och sÀtta ord pÄ vad vi sett har vi lÀst in oss pÄ relevant teori av Jörgen Frost, Caroline Liberg och Aidan Chambers med flera. Resultatet visar att pedagogerna utgÄr frÄn skönlitteratur för att tillvarata barnens intresse för den skriftsprÄkliga vÀrlden, vilket aktuell forskning föresprÄkar.

Students' interest for the subject mathematic

Uppsatsen handlar om vilka faktorer som kan pÄverka elevernas intresse eller ointresse för Àmnet matematik och vilka likheter samt skillnader det finns mellan elevernas svar. Sex elever i Ärskurs fem och sex ingick i intervjuundersökningen. Faktorer som kan pÄverka elevernas intresse för matematik Àr bland annat matematikuppgifternas svÄrighetsgrad, kÀnnedom om matematikens relevans, tilltro till sin förmÄga, lust att lÀra, klassrumsklimat samt undervisningsinnehÄll. Som lÀrare behöver man forma ett undervisningsinnehÄll som stimulerar och motiverar eleverna. Det Àr bra att lÀra kÀnna sina elever och försöka utgÄ frÄn elevernas individuella förutsÀttningar..

X-instance : en c-uppsats om negativa fakta

MÄnga filosofer verkar gilla tanken om att fakta Àr verkliga, man menar att fakta Àr verklighetens byggstenar. Wittgenstein identifierar ?vÀrlden? med ?totaliteten av fakta?, och enligt Russell sÄ tillhör fakta den ?objektiva vÀrlden?. Jag kommer hÀr inte heller att förneka att fakta Àr verkliga, sÄ jag antar att fakta tillhör den objektiva vÀrlden..

De saknade dimensionerna i den svenska vÄrdens kvalitetssÀkring : en studie av den svenska primÀrvÄrden

Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sju förskollÀrare pÄ tre Reggio Emilia-inspirerade förskolor i olika delar av landet. Inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi ses barn som kompetenta att redan frÄn födseln utforska sin omvÀrld, och att de utvecklas i en utmanande miljö, ?den tredje pedagogen?. Litteratur om Reggio Emilias filosofi tar frÀmst upp inomhusmiljön. Vi har istÀllet fokuserat pÄ hur barnen utmanas i förskolornas ?uterum? ? pÄ förskolegÄrden.

Analys och tillÀmplning av hÄltaktsprincipen

Genom ett eget utformat dokument av författarna baserat av PDCA-metoden, visar studiens utfall att implementering av innovationsteknik Àr fullt möjligt i ett byggföretag som Garant Bygg & Bad. PDCA-dokumentet frÀmjar dessutom innovationsförmÄgan i förbÀttringsprocesser i det valda företaget. Till en början bör byggföretag fokusera pÄ smÄ förbÀttringar i innovationsarbetet, vilket Àr möjligt med PDCA-dokumentet. För att uppnÄ optimalt resultat av förbÀttringsverktyget PDCA anser författarna att vissa specifika punkter Àr avgörande. Dessa sammanfattas nedan:Ledarskap.

Estetisk kirurgi : En kvantitativ studie om hur subjektiva upplevelser kring familj pÄverkar intresse av estetisk kirurgi

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att förklara hur subjektiva upplevelser runt familj pÄverkar intresse av estetisk kirurgi. Specifika frÄgestÀllningar har formulerats för att undersöka detta:? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av familjemedlemmar som pratat om att utföra eller som har utfört estetisk kirurgi?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av upplevd skilsmÀssa under uppvÀxt och uppvÀxt med en ensamstÄende förÀlder?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av fysisk eller psykisk frÄnvaro av mamma eller pappa under uppvÀxt?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av att minst en person gett stöd och varit Àlskande under uppvÀxt?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av ouppnÄdda familjefunktioner?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av en upplevd familjekris?MetodDenna uppsats har anvÀnts sig av en kvantitativ forskningsmetod med enkÀt. En egen enkÀt komponerades och delades ut i Stockholms lÀn. 60 enkÀter delades ut, varav 58 av dessa besvarades.

Liv och vÀrden: ett försvar av Ayn Rands metaetik

I detta papper försvarar jag Ayn Rands metaetik mot invÀndningar presenterade av Charles J King. Vad Àr roten till alla vÀrden? Ayn Rand menar att det Àr livet som Àr det yttersta vÀrde och som dÀrför gör alla andra vÀrden möjliga och nödvÀndiga. Charles J. King delar inte denna uppfattning utan menar istÀllet att det som gör vÀrden möjliga Àr inte livet, utan förmÄgan att ha begÀr.

Temarbete inom teknik: en undersökning om elevers intresse
för Àmnet teknik ökar nÀr vi arbetar temainriktat i skolan

Syftet med vĂ„rt arbete var att undersöka om man kan öka elevers intresse för Ă€mnet teknik dĂ„ man arbetar temainriktat med VA-system i deras nĂ€rmiljö. Undersökningen genomfördes med 15 elever i Ă„r nio vid Svansteins Centralskola i ÖvertorneĂ„ Kommun under sju veckor tid. Arbetet med eleverna omfattade ett temaarbete, med teoristudier, studiebesök och modellbygge, dĂ€r de fick undersöka hur VA-systemet var uppbyggt i deras by. De mĂ€tmetoder vi anvĂ€nde oss av var enkĂ€ter, intervjuer samt observationer. VĂ„r undersökning visar att ett temainriktat arbetssĂ€tt inom teknik bidrar till att öka elevers intresse för Ă€mnet teknik..

Biologiintresset hos elever i högstadiet : Kan delaktighet, intresse och en varierad undervisning leda till högre motivation?

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

Skolan och konkurrenssituationen

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fÄnga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har anvÀnt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser pÄ barn, lÀrande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet gÄr det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men ocksÄ vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte Àr en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..

Teknikundervisning i en skola för alla - Hur kan ingÄngar till undervisningen utformas, för att vÀcka bÄde pojkars och flickors intresse för skolÀmnet teknik i grundskolans Ärskurser 7-9?

Examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ vad som kan fÄnga och utveckla flickors respektive pojkars intresse för teknik i Ärskurserna 7 till 9 samt vilka olika intresseomrÄden som tilltalar dem. Jag har Àven studerat hur dessa intresseomrÄden skiljer sig Ät, mellan pojkar och flickor.Det finns Àven genusövergripande teknikomrÄden som stÄr högt i kurs hos eleverna, dessa Àr robotar och uppfinningar. Det jag kan utlÀsa ur min undersökning Àr att pojkar och flickor har ett intresse för teknik i Ärskurs sju som successivt avtar hos flickorna men bibehÄlls eller ökar en del hos pojkarna..

Vad Àr mest intressant i samhÀllskunskap? : Elevers intresse för ÀmnesomrÄden i samhÀllskunskap med fokus pÄ social bakgrund

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i frÄga om intresse för olika ÀmnesomrÄden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hÀnsyn tagen till deras förÀldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ÀmnesomrÄden i gymnasieskolans samhÀllskunskap. Undersökningen bygger pÄ enkÀter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med SamhÀllskunskap A pÄ schemat. Resultatet pÄvisar en relativ enighet kring vilka ÀmnesomrÄden som elever finner intressanta, samtidigt som det ocksÄ finns skillnader, vilka kan tillskrivas förÀldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svÄrligen lÄtit sig isoleras frÄn varandra.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->