?Men pojkar är smartare för att deras huvuden är större och fulla av idéer.?
En genuskritisk läsning av Reggio Emilias filosofi som den uttrycks i text.
DekonstruktionDiskursanalysFeministisk poststrukturalismFörskolepedagogikGenusGenuspedagogikKönReggio Emilia
??Uppsatsen syftar till att göra en genuskritisk undersökning av en text Att göra lärandet synligt i vilken Reggio Emilias filosofi presenteras. Med hjälp av feministisk poststrukturalism, diskursanalys och dekonstruktion har jag i materialet kunnat identifiera en stark särartsdiskurs om kön, som bygger på två könskategorier, flickor och pojkar, som är ömsesidigt uteslutande och varandras motsatser. Trots att man inom Reggiodiskursen ofta betonat en konstruktionistisk kunskapssyn och hur ?alla barn är kompetenta och intelligenta? om de bara får vistas i intelligenta lärandemiljöer framstår synen på kön som essentialiserande. Det vill säga det framstår som om kön finns givet inom barnet oavsett lärandemiljö. Genom dekonstruktion går jag dock bakom och försöker tillfälligt lösa upp dessa dikotomier för att synliggöra hur en kategorisering utifrån två kön som varandras motpoler inte behöver ses som naturgiven. Det blev tydligt att barnen faktiskt inte ens i texten alltid beter sig på ett sätt som överensstämmer med dessa diskurser. Pojkarna verkar också använda fysisk närhet i ett intensivt samarbete och arbetar mestadels två och två med staden. Flickorna verkar också ägna mycket tid till förbindelser i form av gator som symboliska gränser. Det finns alltså motstridigheter i texten som kan plockas upp och användas för att rubba de till synes fasta kategorierna flickor och pojkar.