I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Bakgrund: Akutmottagningar tar emot patienter med varierande behov av akut sjukv?rd, d?r triage anv?nds f?r att prioritera v?rd utifr?n patientens medicinska angel?genhetsgrad. Triagesjuksk?terskor bed?mer patientens tillst?nd utifr?n symtom, vitalparametrar och sjukdomshistoria, ofta med st?d av triagesystem. Trots detta ?r sjuksk?terskans kliniska omd?me avg?rande f?r korrekt prioritering, vilket resulterar i att triagesystemen ibland bortses fr?n. Kliniskt beslutsfattande grundas p? observationer, kritiskt t?nkande och riskbed?mning, med m?let att ge individanpassad v?rd.

Allt fler patienter som vÄrdas i livets slutskede avlider utanför sjukhusen, det kan röra sig om vÄrd i ordinÀrt boende, pÄ korttidsboende, sÀrskilt boende eller hospice. För att distriktssköterskan som vÄrdar ska kunna utföra sitt arbete pÄ ett sÄ professionellt sÀtt som möjligt och kunna lindra symtom och erbjuda största möjliga livskvalitet till patienten krÀvs det olika former av stöd frÄn arbetsgivaren. Det stöd som behövs kan vara regelbunden handledning, tid för reflektion och utbildning inom den palliativa vÄrden till exempel tid för hospitering pÄ vÄrdavdelningar. Distriktssköterskan behöver ocksÄ fÄ utrymme i sin arbetsplanering att vara hos den svÄrt sjuke, sÄ att patienten kÀnner att distriktssköterskan Àr nÀrvarande och inte Àr pÄ vÀg nÄgon annanstans. Detta för att kunna lyssna till de önskemÄl som uppkommer och erbjuda det som behövs.

Abstrakt SamhÀllets förÀnderliga struktur gör att inom förskolan mÄste vi vara flexibla och medvetna om alla barns behov för att kunna möta dessa. Vi har valt att fördjupa oss gÀllande de behov barn med koncentrationssvÄrigheter har, och deras plats i samlingen. VÄrt syfte Àr att lyfta fram hur pedagoger hanterar och stÀller sig till den problematik det innebÀr att anpassa en helsamling i förskoleverksamheten för barn i sÀrskilda behov. De frÄgestÀllningar som vi vill fÄ svar pÄ blir: ? Hur möjliggör pedagogen anpassning i helsamlingar genom bemötande? ? Hur möjliggör pedagogen anpassning genom den fysiska miljön? NÀr vi har analyserat materialet har vi haft en sociokulturell ansats och vi har tittat pÄ vikten av just samlingen och gruppgemenskapen.

SammanfattningTidsbegra?nsade ansta?llningar fyller en viktig funktion pa? en arbetsmarknad som sta?r under sta?ndig utveckling och fo?ra?ndring. Arbetsgivare kan anva?nda ansta?llningsformerna ur ett flexibilitetssyfte fo?r att ta?cka tillfa?lligt behov av arbetskraft. Flexibilitet har blivit ett allt viktigare begrepp som speglar ba?de EU-ra?tten och den svenska lagstiftningen om ansta?llningar.

Problembakgrund: Enligt Modigliani & Millers andra teorem sa? ger o?kad skuldsa?ttning upphov till ett flertal fo?rdelar fo?r ett fo?retag, bl.a. skapas en skattesko?ld da? de avdragsgilla ra?ntebetalningarna o?kar, vilket ger en positiv effekt fo?r fo?retaget. En annan aspekt a?r att skulder a?r relativt billigare a?n eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet a?r att fa? en sto?rre fo?rsta?else fo?r hur fo?rha?llandet mellan skulder och eget kapital pa?verkar fo?retagsva?rdet samt avkastning pa? eget kapital.Metod: Genom att anva?nda mig av fo?retagsdata genomfo?rde jag linja?ra regressionsanalyser med justerad skuldsa?ttningsgrad (enbart la?ngsiktiga skulder/eget kapital) som oberoende variabel samt avkastning pa? eget kapital och bo?rsva?rde i fo?rha?llande till bokfo?rt va?rde pa? eget kapital som beroende variabler fo?r att se om statistiskt sa?kersta?llda samband kunde pa?visas.

SammanfattningTitel: Strategi fo?r att kommunicera produkten fiberanslutning.Bakgrund: Vem bygger internet i Sverige? Det finns ma?ngder av fo?retag som bygger fiberna?tverk. Ett utav dessa a?r Bja?re Kraft Bredband AB. Fiberna?tverk a?r den snabbaste och senaste tekniken fo?r datao?verfo?ring.

Motivation Àr en viktig del inom en organisation, att ha en motiverad och engageradarbetsplats Àr vÀsentligt för att skapa positiva resultat. Idag stÄr generation Y och knackarpÄ arbetsmarknadens dörr intensivare Àn nÄgonsin, dÀrför Àr det viktigt för managers ochchefer att ha ett kunnande pÄ hur denna grupp mÀnniskor fungerar och hur det Àr möjligtatt fÄ dem att presentera pÄ allra högsta nivÄ. Denna komplexa grupp mÀnniskor Àr denbÀst utbildade generationen nÄgonsin, men saknar erfarenhet ute i arbetslivet. Derasattityd och etik skiljer sig frÄn föregÄende generationer, pÄ grund av detta krÀvs det nyametoder, nya strategier och ett nytt tankesÀtt frÄn landets managers och chefer. Syftenmed denna studie Àr att undersöka hur organisationer i banksektorn anpassar sittmanagement för generation Y.Denna studie har ett induktivt nÀrmande, med ett undersökande tillvÀgagÄngssÀtt.

I fo?ljande arbete underso?ks en partikelbaserad simuleringsmetod som kallas Fluid-partikelmetoden, FPM. FPM a?r designad fo?r att simulera komplexa fluiders beteenden pa? mesoskalan, vilken sammanla?nkar kontinuumskalan med den molekyla?ra skalan. Metoden utvecklades av Pep Espan?ol i slutet av 1990-talet och a?r en vidareutveckling och generallisering av Dissipative Particle Dynamics som togs fram av Hoogerbrugge och Koelman under tidigt 1990-tal.

Bakgrund: Inom va?rden fo?rekommer det ofta sma?rtsamma procedurer i form av behandlingar och underso?kningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga fo?r barn vilket go?r sma?rtlindring till en viktig del av pediatrisk va?rd. Lustgas a?r ett bra alternativ till barn pa? grund av att den har lugnande effekt, inte kra?ver na?gon ytterligare sma?rtsam procedur som na?lstick och har snabb och kortvarig effekt.

Tidigare forskning av Skolverket (2003) konstaterar att var femte elev som Àr i behov av sÀrskilt stöd inte erhÄller detta. Vidare förklaras att skolor har svÄrigheter att anpassa det sÀrskilda stödet till elevernas behov. Skolverket (2007a) faststÀller Àven att fem procent av pedagogerna inte upprÀttar individuella utvecklingsplaner. Skolverket (2008a) fastslÄr att ÄtgÀrdsprogram begrÀnsar sig till elevers problematik och förmedlar inte en helhetssyn av eleverna. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa vilka erfarenheter och upplevelser pedagoger har av arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd, individuella utvecklingsplaner och ÄtgÀrdsprogram.

Uppsatsen utgÄr frÄn resultatet av Holmen AB:s medarbetarenkÀt Holmen Inblick 2011 i vilken 55 till 65 procent av cheferna uppgav att de kÀnner sig delaktiga i mÄl, budget respektive verksamhetsplan. EnkÀtens resultat avviker frÄn ledningens önskade utfall, vilket i uppsatsen omnÀmns som ett styrglapp.Studiens syfte Àr att analysera vad som orsakar ett styrglapp genom att klarlÀgga varför och till vilken grad chefer i Holmen Àr medvetna om, och kan pÄverka, mÄl, budget och verksamhetsplan. Genom att förstÄ detta kan de ÄtgÀrder som krÀvs för att reducera styrglappet identifieras av koncernledningen. Studien avgrÀnsas till att analysera hur organisationens struktur, kontroll och kommunikation pÄverkar styrglappet.I studien anvÀnds en kvalitativ intervjumetod dÀr 17 chefer pÄ tvÄ bruk i Holmens koncern har intervjuats individuellt. DÀrtill intervjuades platschefen för respektive bruk samt Holmens HR-direktör.

Regionalisering Àr en av de viktigaste trenderna i global politik sedan Kalla Krigets slut. De mÄnga sydamerikanska lÀnderna som valt och Ätervalt vÀnster- och centervÀnsterpresidenter beslutade sig 2008 för att skapa en union i enlighet med den Europeiska Unionen. Det Àr statsvetenskapligt relevant att studera detta fenomen, eftersom det inte bara förÀndrar Sydamerikas förhandlingslÀge visavi ?nord?, utan ocksÄ har potential att förÀndra alla fattiga regioners förhandlingslÀge.Sydamerika har i stort en gemensam kultur, historia, sprÄk, religion och etnisk sammansÀttning ? ÀndÄ har kontinenten historiskt plÄgats av grÀnsstrider och konflikter, ofta med nationalistiska förtecken. Men demokratierna i de flesta av de sydamerikanska lÀnderna Àr unga.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.