Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

INLEDNING: Med vÀxelvis boende avses att barnet vistas ungefÀr lika mycket, och harett varaktigt boende hos bÄda förÀldrarna. FamiljerÀttsliga reformer har under desenaste decennier underlÀttat för förÀldrar att dela lika pÄ ansvaret om sitt barn, vidskilsmÀssa. Det kan ses som en bidragande faktor till att nysepareradesmÄbarnsförÀldrar idag, vÀljer att lÄta sitt barn bo vÀxelvis. Enligt förÀldrabalken Àrdet vad som Àr bÀst för barnet som ska vara avgörande för var barnet ska bo. Svenskamyndigheter rekommenderar att vÀxelvis boende ska beslutas restriktivt för barnunder tre Är.SYFTE: Uppsatsens syfte Àr att försöka ta reda pÄ om det Àr övervÀgande gynnsamteller ogynnsamt att ha ett vÀxelvis boende för barn i Äldern 0-2 Är, utifrÄn ettanknytningsteoretiskt perspektiv.

SyfteFör mÄnga barn Àr skolan en plats fylld av lagom svÄra utmaningar. För de barn som inte kan möta skolans krav utan anpassningar, upprÀttas ÄtgÀrdsprogram. Undersökningar som gjorts tidigare gÀllande ÄtgÀrdsprogram har haft ett lÀrar- eller elevperspektiv som fokus. Syftet med den hÀr undersökningen har varit att undersöka förÀldrars erfarenheter av och resonemang kring ÄtgÀrdsprogram, vad detta Àr kopplat till samt vad det fÄr för betydelse för eleven.Centrala frÄgestÀllningar har varit: ? Vilka likheter respektive skillnader finns i förÀldrarnas upplevelser? ? Vilka faktorer pÄverkar förÀldrarnas upplevelser?? Hur har förÀldrarna till elever med ÄtgÀrdsprogram uppfattat sin delaktighet i upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogrammet? ? Vilka konsekvenser/inverkan fÄr förÀldrarnas delaktighet i upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram för förÀldrarnas upplevelser av ÄtgÀrdsprogram?Teoretisk ansats och specialpedagogiskt perspektiv I undersökningen har jag anvÀnt mig av Nilholm (2007) vid analysen av resultatet.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur friluftslivet ser ut pÄ lektionerna i grundskolans Ärskurs 7-9. Det undersöks Àven eventuella skillnader i undervisning av friluftsliv i storstads- och glesbygdsskolor. Studien undersöker vad lÀraren har för syfte med valda aktiviteter samt vad de upplever Àr de största skillnaderna frÄn den aktuella lÀroplanen Lgr 11 och den förra lÀroplanen Lpo 94.Hur upplever lÀrare skillnaden mellan den tidigare lÀroplanen (Lpo94) och den nuvarande (Lgr11)?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut i skolan i praktiken jÀmfört med i lÀroplanen/ kursplanen?Vad kan lÀrare ha för syfte med det valda innehÄllet i friluftsundervisningen?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut pÄ en skola i glesbygden jÀmfört med en skola i storstaden?Metod: Intervju Àr den metod som Àr vald för arbetet. Urvalet Àr fyra idrottslÀrare vid grundskolans Ärskurs 7-9.

Uppsatsen inleds med en kort introduktion i Ă€mnet hĂ„llbar utveckling för att sedan fokuserapĂ„ den ekologiska dimensionen av begreppet. Bakgrunden belyser hur miljöproblem kankopplas till maten vi Ă€ter och miljöfördelar med ekologiskt jordbruk. År 2005 satteregeringen ett produktionsmĂ„l för jordbruket att 20 procent av arealen ska brukas ekologiskttill Ă„r 2010. För att möta produktionsmĂ„let sattes ett inriktningsmĂ„l för den offentligakonsumtionen att 25 procent skulle vara ekologiskt Ă„r 2010. Flera tidigare studier visar attkomplexiteten med att öka andelen ekologiska livsmedel i mĂ„ltidsverksamheter Ă€r stor.

TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.

 Avregleringen av Sveriges jÀrnvÀg ledde till att Statens JÀrnvÀgar delades upp i olika företag, SJ AB bildades som har i uppgift att bedriva lönsam persontrafik. Avregleringen har haft en stor pÄverkan pÄ hur SJ bedriver sin verksamhet idag samt lett till att komplicerade ÀgarförhÄllanden har uppstÄtt i Hagalund. Hagalund Àr SJ?s största depÄanlÀggning för underhÄll av fordon.I samrÄd med SJ?s Division Fordon och Divisionen för Planering och Trafikledning har vi fÄtt i uppdrag att undersöka hur SJ pÄverkas om de införskaffar en depÄ i egen regi. Vi har valt att undersöka SJ ur ett vÀrdekedjeperspektiv.

LÀxan Àr ett omdebatterat fenomen med bÄde anhÀngare och motstÄndare. Oavsett debattens riktning figurerar lÀxan i skolan, nÄgot de flesta lÀrare behandlar. Grundat i detta vÀcks frÄgan om vilka motiv lÀrare i Ärskurs 1-3 samt 4-6 anger för att ge lÀxor.Studiens syfte var att studera och jÀmföra vilka motiv lÀrare i Ärskurs 1-3 samt 4-6 angav för att ge lÀxor. FrÄgestÀllningar som anvÀndes var vilka uppfattningar lÀrare har om lÀxor och dess funktion, i vilket syfte lÀxor ges samt vilka faktorer som pÄverkar lÀxgivandet i olika Ärskurser?Studien utgick frÄn en kvalitativ intervjumetod, dÀr man söker efter respondenternas motiv och uppfattningar kring ett fenomen.

Det finns en del forskning kring att flerspra?kiga elever inte na?r samma skolframga?ng som enspra?kiga elever. Syftena med studien var att studera om, och i sa? fall hur, sva- verksamheten skiljer sig a?t i teori och praktik pa? tva? ho?gstadieskolor, analysera skillnaderna i kursplanerna svenska och svenska som andraspra?k samt att studien ger en fingervisning om vilka mo?jligheter de flerspra?kiga eleverna pa? ovan na?mnda skolor har att na? samma skolframga?ng som elever som har svenska som modersma?l. Kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade fra?gor har anva?nts fo?r att ta reda pa? sva-verksamhetens utformning.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur friluftslivet ser ut pÄ lektionerna i grundskolans Ärskurs 7-9. Det undersöks Àven eventuella skillnader i undervisning av friluftsliv i storstads- och glesbygdsskolor. Studien undersöker vad lÀraren har för syfte med valda aktiviteter samt vad de upplever Àr de största skillnaderna frÄn den aktuella lÀroplanen Lgr 11 och den förra lÀroplanen Lpo 94.Hur upplever lÀrare skillnaden mellan den tidigare lÀroplanen (Lpo94) och den nuvarande (Lgr11)?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut i skolan i praktiken jÀmfört med i lÀroplanen/ kursplanen?Vad kan lÀrare ha för syfte med det valda innehÄllet i friluftsundervisningen?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut pÄ en skola i glesbygden jÀmfört med en skola i storstaden?Metod: Intervju Àr den metod som Àr vald för arbetet. Urvalet Àr fyra idrottslÀrare vid grundskolans Ärskurs 7-9.

Det finns olika pedagogiska inriktningar inom pedagogisk verksamhet för förskolebarn, som t.ex. traditionell förskola, Montessori och Reggio Emilia inspirerad förskola. Oavsett förskolans inriktning handlar det om att göra lÀrandet lustfyllt för barnen, vilket kan göras genom att pedagoger anvÀnder sig av t.ex. drama, musik, rörelse och bild i verksamheten. I lÀroplanen för förskolan (Lpfö98) stÄr det att barn genom uttrycksformerna drama, musik, rörelse, bild, lek och sÄng ska utveckla sin förmÄga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter samt sin skapande förmÄga. Syftet med undersökningen var att studera hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med de estetiska Àmnena, om det finns nÄgra likheter och skillnader beroende pÄ inriktning.

Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.

The Swedish government has a goal of achieving a fossil-free vehicle fleet in 2030. Heavy transport constitutes a significant part of Sweden's transportation sector and the vehicles are driven almost exclusively by fossil fuels. Siemens has developed eHighway, a concept for electric road systems enabling electrification of trucks, in order to reduce the environmental impact of heavy transports. This study aims to investigate the potential that eHighway has on transporting iron ore from the mine of Mertainen to a processing plant in Svappavaara. Electrified trucks are compared with conventional trucks, and diesel and electric trains.The evaluation was made with respect to energy consumption, environmental impact, and cost.

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.