Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare ser pÄ sambandet mellan lÀsförmÄga och matematiksvÄrigheter. Aktuella rapporter visar att elevers lÀsförmÄga har försÀmrats samtidigt som matematiksvÄrigheterna har ökat. Viss forskning pekar pÄ ett samband mellan dessa tvÄ ÀmnesomrÄden. En halvstrukturerad intervjumetod med fenomenologisk ansats anvÀndes och totalt intervjuades fyra erfarna lÀrare. De intervjuade hade alla mÄngÄrig erfarenhet av elevers lÀs- skriv- och matematikinlÀrning i ett brett register frÄn förskoleklass till högskolenivÄ.

 HÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp dÀr det inte finns nÄgon fÀrdig metod för hur pedagoger ska integrera sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i sitt vardagliga arbete med barnen. Vi ansÄg det intressant att se om det som vi tror om pedagogernas förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling stÀmde med verkligheten. Syftet med vÄrt examensarbete var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur nÄgra pedagoger och tvÄ rektorer tolkar innebörden av hÄllbar utveckling och dess aspekter. Vi ville ocksÄ veta hur styrdokumentens betydelse i planering och tillÀmpning av de olika aspekterna kom till uttryck. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativ intervjumetod som Àr semistrukturerad för vi ansÄg att vi kunde fÄ en bÀttre inblick i hur intervjupersonerna förhÄller sig till begreppet hÄllbar utveckling.

I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.

Detta examensarbete syftar till att utvĂ€rdera praoverksamheten (praktisk arbetslivsorientering) i en kommun som fortfarande har prao. Jag har Ă€ven undersökt hur kommunen följer AllmĂ€nna rĂ„d om studie- och yrkesorientering (Skolverket 2009). Jag har valt att kombinera kvalitativ och kvantitativ intervjumetod. Datainsamlingen sker i form av enkĂ€ter till samtliga elever i klass 9 pĂ„ de tvĂ„ högstadieskolorna i kommunen samt intervjuer med fyra olika tjĂ€nstemĂ€n som arbetar med prao pĂ„ ett eller annat sĂ€tt i kommunen. Åsikterna om prao som jag under arbetets gĂ„ng har funnit hos elever och tjĂ€nstemĂ€n Ă€r mĂ„nga. Prao kan vara en insikt i det ?verkliga? livet, en möjlighet att fĂ„ se hur det faktiskt gĂ„r till pĂ„ en arbetsplats.

Problematiskt substansbruk av alkohol och narkotika utg?r en risk f?r ungdomars utveckling. Forskning har funnit att f?r?ldrar-barnrelation och hemmilj?n ?r betydelsefull i f?rst?elsen av problematiskt substansbruk. Dock ?r forskningen ofullst?ndig eftersom studier mestadels har genomf?rts p? kliniska grupper, och k?nsskillnader s?llan tas i beaktning.

Studien avser att undersöka förskollÀrarnas uppfattningar om vilka förutsÀttningar som pÄverkar möjligheten till att dokumentera i förskolan samt vilken dokumentation de gör och hur de anvÀnder sig av den. Undersökningen bygger pÄ intervjuer av tio förskollÀrare frÄn sju olika förskolor fördelade pÄ fem rektorsomrÄden. Det insamlade datamaterialet har analyserats utifrÄn ramfaktorteorin. Resultatet visar att tiden och kunskapen pÄverkar förskollÀrares möjlighet till att dokumentera. Tiden har visat sig vara en bristvara som beror pÄ flertalet olika faktorer sÄsom till exempel ? förskolechefen, förskollÀrarnas egen planering av verksamheten och barngruppens behov.

Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr barn i behov av sÀrskilt stöd. Barnens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Föreliggande studie syftar till att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn skolpersonal i en kommun, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avser att undersöka hur personal med olika yrkesbakgrunder frÄn förskoleklass till Är nio samt rektorer definierar och reflekterar kring begreppet sÀrskilda behov. MÄlgruppen bestÄr av pedagogisk personal frÄn förskoleklass till Är 9, samt rektorer.

SocialtjÀnsten har ett ansvar för att se till att familjehemsplacerade barn fÄr en trygg och bra uppvÀxt. Syftet med uppsatsen Àr att skapa en förstÄelse och en ökad kunskap kring hur vÀl socialtjÀnsten tar det ansvaret. Enligt tidigare forskning finns en del brister i familjehemsvÄr-den.För att ge en bild av socialtjÀnstens uppföljningsarbete med familjehemsplacerade barn har jag anvÀnt en kvalitativ intervjumetod och intervjuat familjehemsförÀldrar och social-sekreterare kring tolv familjehemsplacerade barn.NÄgra resultat Àr att socialtjÀnsten vanligtvis föjer upp placeringarna tvÄ gÄnger om Äret med hembesök dÀr man pratar med barnet, att man i liten utstrÀckning anvÀnder nÄgon strukturerad metod vid uppföljningen, att socialtjÀnsten oftast arbetar aktivt med barnets kontakt med de biologiska förÀldrarna samt att socialtjÀnsten oftast har upprÀttat vÄrdplaner kring barnen. Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar arbetet. NÄgra av dem Àr barnets behov, tilltro till familje-hemmet, intressekonflikter, socialtjÀnstens organisation, ekonomiska resurser och personliga egenskaper hos socialsekreterarna.Resultaten har jÀmförts med tidigare forskning och analyserats utifrÄn systemteori och rollteo-ri.

Under de senaste Ären har tillsatser i skolmÄltiden debatterats vÀldigt mycket, dÄ mÄnga har synpunkter angÄende livsmedelsval, mÄltidsmiljö, nÀringsinnehÄll och tillagningsmetoder. Det Àr kostcheferna som ofta fÄr stÄ till svars nÀr förÀldrar och media har Äsikter om maten som serveras i skolan. Livsmedelsverkets Bra mat i skolan Àr riktlinjer och normer för hur den svenska skolmÄltiden kan se ut. De tillsatser som Àr bedömda av Efsa och godkÀnda av EU, Àr mÀrkta pÄ livsmedelsprodukten med ett E- nummer.Syftet med denna studie var att undersöka vad tio kostchefer i skolmÄltider runt om i Sveriges kommuner har för uppfattningar och tankar om livsmedelstillsatser, samt om det förekommer ett aktivt arbete kring livsmedelstillsatser i dessa kommuner.Studien utfördes genom en kvalitativ intervjumetod för att fÄ fram personliga erfarenheter och tankar hos kostcheferna. Intervjuerna gjordes per telefon och frÄgorna stÀlldes efter ett förskrivet frÄgeformulÀr och det fanns möjlighet att Àven stÀlla följdfrÄgor.I resultatet presenteras det att flera kostchefer Àr överens om att mÄnga tillsatser Àr onödiga, men vissa mÄste finnas.

This thesis studied which factors affect political participation among people with physical disabilities in Sweden.? The aim of the study was to test how Civic Voluntarism Model should explain the low political participation among people with physical disabilities in Sweden, through deep interviews.? Following research questions has been studied in the thesis:? How can the Civic Voluntarism Model, based on the time, communicative skills and economic resources, explain the low political participation of people with physical disabilities in Sweden??Which other factors, linked to accessibility, discrimination and legislation, are needed to further explain and understand the barriers to political engagement and participation for people with physical disabilities?? Results about treatment, clearer legislation, economic possibilities and inclusion was central. It became important to considered that where is differences in which capabilities where are to political participation. The CVM could partly explain the low political participation among people with physical disabilities. It needs to be complete with external factors; accessibility, discrimination and legalization, to make more inclusive explanations.? .

Studien syftar till att undersöka hur personer som Àgnar sig Ät kreativt skapande motiverar detta arbete, samt hur de uppfattar att detta skapandehar pÄverkat dem som individer. För att tillmötesgÄ detta syfte tillÀmpades en narrativ intervjumetod, respondenterna bestod av fyra individer som hÄller pÄ med olika kreativa skapandeformer. Studiens resultat visar pÄ att den största anledningen till att individerna vÀljer att skapa kreativt i sin vardag helt enkelt bygger pÄ att de mÄr bra av det, det stÀrker deras identitet. Utöver detta visar Àven studien pÄ att de genom sitt kreativa skapande Àven upplever att de blir en del i ett sammanhang, de kÀnner tillhörighet med likasinnade.Vidaremenar Àven respondenterna att deras kreativa skapande har lett till att de kÀnner sig mer sjÀlvstÀndiga och pÄ sÄ vis lÀttare kan stÄ emot olikanegativa sociala normer de annarsskulle pÄverkas av i högre grad.Slutligen kritiserar respondenterna Àven det rÄdande samhÀllsklimatet genom att hÀvda att det i hög grad frÄntar individer deras möjlighet till kreativt skapande, och i och med det Àven stora delar av mÀnniskor möjlighet till att skapa en identitet som en sjÀlvstÀndig och kritiskt tÀnkande individ..

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

Syftet med detta examensarbete Àr att försöka förstÄ undervisande lÀrare i Àmnet bilds nyttjande av lÀroböcker och hur stort behovet Àr efter ett nytt. Undersökningen fokuserar pÄ grundskolans senare Är. Tidigare forskning visar att lÀrare i Àmnet sÀllan anvÀnder sig av lÀroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar Àven att det Àr frÀmst nyexaminerade eller obehöriga lÀrare i Àmnet bild som nyttjar lÀroboken. Teoretiska utgÄngspunkter och diskussioner angÄende lÀrobok som verktyg redogörs.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musika?mnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte ga?r na?gon musikinriktad utbildning. Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie och har anva?nt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket inneba?r att man i grupp diskuterar kring ett a?mne.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom kommunal vĂ„rd upplever att kommunikationen fungerar vid muntlig överrapportering av patienter mellan sjukhusvĂ„rd och vĂ„rd i kommunal verksamhet. Bakgrund: Socialstyrelsen har identifierat kommunikation och informationsöverföring som ett riskomrĂ„de inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rd. Överrapportering syftar till att överföra information frĂ„n en vĂ„rdgivare till en annan. Ineffektiv överrapportering Ă€r en bidragande faktor till situationer som leder till vĂ„rdskador. Sjuksköterskan förvĂ€ntas ha insikt i hur det egna kommunikationsuttrycket pĂ„verkar andra och om andras olika sĂ€tt att kommunicera.