I denna studie underso?ktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, ba?de de mest anva?nda ramverken samt na?gra nya uppstickare som har va?xt mycket de senaste a?ren. Fo?r att skala upp en hemsida till ma?nga anva?ndare a?r det viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, da?rfo?r a?r det viktigt att va?lja ra?tt ramverk. Sa? hur ska en webbutvecklare da? va?lja ramverk fo?r att kunna uppna? en bra prestanda? Det a?r allma?nt ka?nt att anva?ndare la?mnar sidor na?r responstiden o?kar.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Syfte och fr?gest?llningar: Studiens syfte ?r att analysera r?ttf?rdigande och f?rd?mande av skolattentat p? internetplattformen Flashback. F?r att ytterligare komma ?t r?ttf?rdigande breddas fokuset ?ven till hur tillv?gag?ngs?tt och strategier f?r att beg? skolattentat ?l?rs ut? p? Flashback. Studien ?r viktig f?r att den i f?rl?ngningen skulle kunna bidra med identifiering av potentiella g?rningspersoner och d?rmed bidra till det brottspreventiva arbetet i samh?llet.

Facebook a?r en social na?tverkstja?nst som go?r det mo?jligt att man kostnadsfritt, utifra?n synen att internet a?r gratis, kan kommunicera pa? olika sa?tt med andra akto?rer och dela med sig av information. Tja?nsten besta?r av na?gra olika kommunikationsfunktioner som man kan anva?nda sig av.I denna rapport fokuserar vi pa? att ta reda pa? na?r Facebook anva?nds som fra?msta kommunikationsmedel och i sa? fall hur anva?ndandet sker. Vi har med hja?lp av en enka?tunderso?kning underso?kt vid vilka scenarier informatikstudenter pa? O?rebro universitet va?ljer att anva?nda sig av Facebook som fra?msta kommunikationsmedel.

Bakgrund: Levertransplantation ?r idag den enda botande behandlingen f?r patienter med palliativa leversjukdomar. L?nga v?ntetider och f?r f? donatorer leder till l?nga v?ntelistor och minskad livskvalitet hos personer i behov av levertransplantation. Sjuksk?terskans arbete att fr?mja h?lsa och lindra lidande ska str?cka sig genom hela patientens liv.

Syftet med studien ?r att unders?ka och ?ka f?rst?elsen f?r hur ett f?retags organisationskultur uppr?tth?lls under f?r?ndringar. F?r att uppfylla syftet valdes studiens teoretiska referensram som best?r av definitioner och teorier fokuserade p? organisationskultur, ledarskap och organisationskultur, f?r?ndringsarbete samt f?r?ndringsprocesser. Den empiriska datasom studien baseras p? har samlats in genom kvalitativa intervjuer med produktionsmedarbetare och produktionschefer p? detvalda fallf?retaget.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Denna underso?kning syftar till fo?rso?ka beskriva de faktorer som go?r att sa?ngare i amato?rko?rer va?ljer att sjunga i just ko?r. Den syftar a?ven till att underso?ka hur va?l amato?rsa?ngarnas ko?rledare uppfattar dessa anledningar och om det finns en samsyn kring vad som a?r viktigt i ko?rverksamheten. Studien bygger pa? enka?tunderso?kningar som ko?rsa?ngarna har svarat pa?, samt intervjuer med ko?rledarna.I bakgrunden sa? beskrivs ko?rsa?ngens historia och var amato?rko?ren kommer ifra?n.

I denna underso?kning testades hypotesen huruvida det ga?r att uppskatta antalet bakterier med hja?lp av ma?nniskan som ma?tinstrument. Syftet var att se om det fanns na?gra korrelationer mellan mikrobiologiska och sensoriska resultat fra?n analyser av opasto?riserade dessertostar. Mikrobiologisk och sensorisk analys utfo?rdes pa? 20 opasto?riserade franska dessertostar.

Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.

Genom att la?sa tidigare forskning om Generation Y, inneha?llsmarknadsfo?ring och om sociala medier under uppsatsprocessen fo?ra?ndrades problemsta?llningen succesivt, i enlighet med en abduktiv forskningsansats. Studiens fokus utvecklades fra?n att underso?ka alternativa marknadsfo?ringsmetoder vid marknadsfo?ring mot Generation Y till att omfatta pa? vilken social medieplattform Generation Y a?r mest mottaglig fo?r inneha?llsbaserad marknadsfo?ring.Syftet med denna studie a?r att hja?lpa fo?retag vars ma?lgrupp a?r Generation Y att rikta sin inneha?llsmarknadsfo?ring i ra?tt kanaler och pa? detta sa?tt spara tid och pengar. Fo?r att uppfylla syftet och besvara studiens problem samlades empirisk data in genom en webbaserad, kvantitativ enka?tunderso?kning som genomfo?rdes av totalt 301 respondenter, alla tillho?rande Generation Y.

Ekonomiska medel till kulturverksamhet minskar i Sverige, samtidigt vittnar museipersonal om att kostnader ?kar. Museer som enligt kulturpolitiska m?l ?r ?mnade att bidra till samh?lls- och kunskapsbildning samt fr?mja deltagande och demokrati tvingas nu anpassa sina verksamheter efter nya f?ruts?ttningar. Genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med personal p? ett museum i ?sterg?tland avser denna studie att unders?ka hur museipersonal upplever, och hanterar, utveckling av museiverksamhet.

I dagens globaliserade va?rld, samt genom urbaniseringen, har livsmedelsproduktionen i ma?nga fall uppho?rt att ske i na?rhet till konsumenten. Detta har inneburit ba?de ett minskat beroende av egen a?rlig sko?rd, da? denna kan kompenseras av sko?rd fra?n annat ha?ll i va?rlden, men ocksa? till komplexa fra?gor ga?llande bland annat etik och produktion av livsmedel som a?r i linje med den ha?llbara utvecklingen. Na?got som a?r fo?rdelaktigt utifra?n ha?llbarhetssynpunkt a?r en sto?rre konsumtion av fisk, da? denna har en la?gre pa?verkan pa? klimatfo?ra?ndringarna a?n det ro?da ko?ttet.

I det här arbetet har linjär regression använts för att undersöka omolika sociala faktorer påverkar om elever får gymnasiebehörighet. Undersökningen gjordes med kommunvis aggregerad data och faktorerna somundersöktes var utländsk bakgrund, försörjningsstöd, utbildningsnivå, arbetslöshet, disponibel inkomst, lärartäthet, andel lärare med pedagogiskexamen och skolornas kostnad.Statistiskt signikanta resultat erhölls för utländsk bakgrund, försörjningsstöd, utbildningsnivå, disponibel inkomst och lärartäthet. Enligtundersökningen påverkar utländsk bakgrund och försörjningsstöd gymnasiebehörigheten negativt. Utbildningsnivå och disponibel inkomst påverkarden positivt. Lärartätheten påverkar gymnasiebehörigheten positivt omandelen lärare i svenska som andraspråk och modersmål inte överstiger10,4 %.Resultaten för resten av de undersökta faktorerna var inte statistisktsignikanta och därför kan inget sägas säkert om dem utifrån den härundersökningen.Observera att inga slutsatser kan dras på individnivå.

SammanfattningA?r 2011 omkom 95 personer i samband med drunkning, det a?r en o?kning med 16 personer fra?n a?r 2010. Drunkning i samband med fritidsba?tar a?r den vanligaste orsaken och a?r 2010 omkom 29 personer i samband med fritidsba?tar.Na?r ra?ddningspersonalen kommer till en olycksplats med en kapsejsad ba?t ma?ste de improvisera ra?ddningsarbetet da? det saknas na?got givet verktyg. Det a?r viktigt att de va?nder ba?ten fo?r att kontrollera att ingen person a?r fast under den.