Syftet med uppsatsen var att utarbeta och prova EAS-T (Emotional Availability Scales ? Therapy), en manual för att mÀta emotionell tillgÀnglighet mellan terapeut och patient i en psykoterapi. Arbetet ingÄr som en del i projektet LURIPP (Linköping University Relational and Interpersonal Psychotherapy Project).VÄra frÄgestÀllningar var:* Kan man mÀta den emotionella tillgÀngligheten i en psykoterapi med EAS-T?* Finns det nÄgon korrelation mellan EAS-T och patientskattade processmÄtt? För att svara pÄ frÄgorna har vi arbetat med att modifiera EAS (Emotional Availability Scales), ett instrument som anvÀnds för att mÀta kvalitén pÄ relationen mellan förÀlder och barn, sÄ att den ska passa terapeut-patient-relationen. Vi har skattat videoinspelade sessioner av IPT-terapier (interpersonell psykoterapi) med hjÀlp av detta instrument.

Idag Àr konsumentmarknaden inne i en globaliseringsfas som stÀndigt vÀxer. Marknader har idag öppnat upp sig, och hela vÀrlden tar del av den internationella handeln. Det pÄgÄr Àven en tydlig förÀndring i konsumentbeteendet vÀrlden över, dÄ informationsutbytet nu nÄr ut till hela vÀrlden. Konsumenter nöjer sig inte bara med den standard som erbjuds pÄ nÀra hÄll utan det specifika behovet har gjort att tillverkningen av varor och produkturvalet idag Àr enormt stort och tidsödande att vÀlja mellan.Företag kommunicerar med olika typer av pÄverkan exempelvis, direktreklam och varumÀrkesannonser för att nÄ ut till sin mÄlgrupp. Samtidigt som urvalet av produkter och tjÀnster vÀxer sig allt större, tenderar varumÀrkesutbudet att bli nÄgot mindre dÄ allt starkare internationella aktörer etablerar sig pÄ den globala marknaden, och köper upp eller konkurrerar ut nationella aktörer pÄ marknader vÀrlden över.

Den fo?rsta triathlonta?vlingen arrangerades i Kalifornien a?r 1974 da?r 46 deltagare var med och ta?vlade. Intresset fo?r triathlon har sedan dess o?kat stadigt och allt fler triathleter tar sig an utmaningen att bema?stra de tre olika momenten simning, cykling och lo?pning i fo?ljd, utan vila. Fo?rutom att medverka i de pa?frestande ta?vlingarna a?gnar majoriteten av triathleterna flera timmar varje vecka a?t att tra?na.

Bakgrund: SprĂ„kstimulering (ej logopedledd sprĂ„ktrĂ€ning) Ă€r ett alternativ för personer med afasi som vill fortsĂ€tta trĂ€na sin sprĂ„kförmĂ„ga efter avslutad logopedkontakt. SprĂ„kstimulering ges bland annat genom olika afasiföreningars Mötesplatser. PĂ„ en av dessa Mötesplatser har personalen uppgett att de upplever sina medlemmar vara försĂ€mrade sprĂ„kmĂ€ssigt efter det sommaruppehĂ„ll Mötesplatsen har. Syftet med föreliggande studie Ă€r att undersöka om uppehĂ„ll i sprĂ„kstimulering pĂ„verkar sprĂ„klig förmĂ„ga. Metod: Åtta personer med kronisk afasi (afasi 6 mĂ„nader efter stroke), alla medlemmar av samma Mötesplats, deltog i föreliggande studie.

Uppsatsen behandlar Àmnet expatriering. Detta kan beskrivas som en process att sÀnda anstÀllda till ett annat land för att ex. expandera verksamheten och implementera organisationens affÀrstÀnkande pÄ nya platser i nya lÀnder. I takt med att det sker fler fusioner och övertaganden av företag finns en tydlig tendens att fler och fler företag lÄter anstÀllda expatriera. Att skicka anstÀllda utomlands pÄ dessa uppdrag Àr dock komplicerat för företaget, den anstÀllde och familjen.

Detta arbete belyser begreppet terapeutisk allians och hur patienten upplever den. Studien bygger pÄ resultat frÄn ett kvalitetsprojekt som genomfördes vid Psykiatriska kliniken, UmeÄ 2007-2008. Fördjupning har skett i tvÄ olika skattningar, ett frÄgeformulÀr som handlar om patientens upplevelse av samtalsterapin samt SCL-90 med tonvikt pÄ subskalan interpersonell sensivitet.   Resultatet visar att patienterna upplevt att terapeuten gett vÀrme och stöd, att samarbetet varit bra samt att de uppnÄtt en kÀnsla av förbÀttring. Vidare visar SCL-90 att symtombilden Àr relativt lika för mÀn och kvinnor initialt i behandlingen men efter avslutad samtalsbehandling Àr skillnaden stor. Kvinnors symtombild har förbÀttrats betydligt men mÀns resultat ligger klart under cut-off grÀnsen för klinisk signifikans..

Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

Bakgrund och problem: Svenska universitet och högskolor har ett, av staten, givet spelrum vad gÀller utformning av utbildningar. Det finns centrala riktlinjer för hur utbildningen bör se ut men det Àr upp till varje enskilt lÀrosÀte att tolka de övergripande mÄl som finns. Ett cent-ralt begrepp, tÀtt kopplat till detta, Àr genomströmning dÄ denna ofta anvÀnds som indikator pÄ resultatet av utbildningen. Hur lÀrosÀtena vÀljer att hantera de av staten givna incitamenten gör att utformningen av utbildningen kan variera genom att de, för genomströmningen, pÄver-kande designelementen hanteras pÄ olika sÀtt. Detta har lett oss fram till följande frÄgestÀll-ning: Finns det en korrelation mellan designelement och genomströmning pÄ grundkur-ser i redovisning? Syfte: Att testa och analysera korrelationer mellan identifierade designelement och genom-strömningen pÄ kurser i grundlÀggande externredovisning samt grundlÀggande ekonomistyr-ning eller motsvarande pÄ civilekonomprogram alternativt kandidatprogram inom ekonomi i Sverige.

Svenska Fotbollfo?rbundet vill att idrottsfo?reningarna i fotboll ska fungera va?l och fa? fler samt ra?tt utbildade ledare. Fo?r att idrottaren ska fortsa?tta tra?na och beha?lla motivationen a?r det viktigt att ledaren lyssnar till idrottarens behov, kunskap och fo?rva?ntningar. Det a?r ocksa? viktigt fo?r tra?naren att vara medveten om vad idrottaren o?nskar fo?r ledarskapsbeteende fo?r att skapa tillfredsta?llande upplevelser och optimera spelarnas prestationer.

Denna uppsats Àr en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjÀlp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus Àr tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman anvÀnder dialogen för att förmedla att huvudkaraktÀren blir mer och mer mÀnsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med mÄnga mÀnskliga drag: han Àr av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen mÀrks framför allt karaktÀrernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktÀren Skord tillÄts vara mer dominant nÀrmare slutet av romanen..

Denna uppsats Àr en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjÀlp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus Àr tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman anvÀnder dialogen för att förmedla att huvudkaraktÀren blir mer och mer mÀnsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med mÄnga mÀnskliga drag: han Àr av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen mÀrks framför allt karaktÀrernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktÀren Skord tillÄts vara mer dominant nÀrmare slutet av romanen..

Bristande kommunikation mellan vÄrdpersonal i samband med rond kan vara en bidragande faktor till misstag som drabbar patienten inom den svenska sjukvÄrden. Den dagliga ronden kan sÄledes vara ett tillfÀlle dÀr det Àr av vikt att kommunikationen upplevs vÀlfungerande av sÄvÀl sjuksköterska som lÀkare. Med detta som grund genomfördes intervjustudien med syfte att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikation med lÀkare i samband med rond. Nio sjuksköterskor som arbetat mer Àn tvÄ Är pÄ en kirurgisk vÄrdavdelning intervjuades med öppna frÄgor. Det inspelade materialet transkriberades och analyserades dÀrefter med innehÄllsanalys enligt Burnard.

Den hÀr studien undersöker om nÀrvaron av nÄgra utvalda textdrag i tre omskrivna textversioner har betydelse för hur vÀl mottagarna kÀnner sig bemötta, jÀmfört med i tre momsbeslut frÄn Skatteverket dÀr dessa textdrag saknas. Syftet med studien Àr att studera om myndighetsmakt gÄr att förena med ett bra skriftligt bemötande. Studien har genomförts genom intervjuer dÀr informanterna, tre företagare och tre skattetjÀnstemÀn, fick ta stÀllning till originaltexten frÄn Skatteverket och en omskriven textversion. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av Hellspong och Ledins analysmodell pÄ interpersonell och ideationell nivÄ.  Resultatet visar att bÄde företagarna och skattetjÀnstemÀnnen pekar ut de utvalda textdragen (direkt tilltal, dialog, förstÄelse för mottagarens situation, förklara beslutet pedagogiskt och be om ursÀkt om nÄgot blivit fel) som betydelsefulla för ett bra bemötande.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förstÄelsen för hur det fungerar att ha en förÀlder som god man utifrÄn den enskildes perspektiv. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för syftet rörde hur relationen pÄverkades av att förÀldern var god man, hur personen upplever sitt beroende av förÀldern och fördelar och nackdelar med förÀldern som god man. I studien anvÀndes socialkonstruktionismen som visar pÄ omgivningens betydelse, interpersonell makt och integreringsteorin. Fem kvalitativa intervjuer ligger till grund för undersökningen. Till intervjuerna anvÀndes en temainriktad intervjuguide för att underlÀtta.

Mitt syfte Àr att beskriva olika förestÀllningar om samverkan mellan musik och matematik samt erfarenheter och resultat av sÄdan samverkan i pedagogisk verksamhet. Studien Àr en litteratur-studie över ST Math + Music. Jag har Àven intervjuat tvÄ lÀrare pÄ en svensk skola. Jag har be-skrivit samverkan genom överspridningseffekter, musikens inneboende matematik och undervis-ning i matematik med hjÀlp av musik. Resultaten tyder pÄ att det finns sÄvÀl förestÀllningar om som erfarenheter av att integrering av musik och matematik kan ha en gynnsam inverkan nÀr det gÀller matematisk förstÄelse..