Idag utgör immateriella tillgÄngar en allt större del av företagens tillgÄngar och de fÄr dÀrmed en allt större betydelse. I takt med att den hÀr trenden fortgÄr blir traditionell redovisning mindre och mindre anvÀndbar för investerare, analytiker och kreditgivare.Vi har i uppsatsen delvis utgÄtt frÄn en artikel i tidskriften Balans. I artikeln ifrÄgasÀtts om redovisningen inte bör anpassas efter var vÀrdet skapas i företaget. VÄrt huvudsakliga mÄl Àr att utreda om nuvarande hantering och vÀrdering av varumÀrken och övriga immateriella tillgÄngar ger en rÀttvisande bild av företagen. Detta skall vi göra genom att se pÄ och undersöka utvecklingen inom omrÄdet.

FrÄn och med 1 januari Är 2005 tillÀmpar börsnoterade företag inom Europa International Financial Reporting Standards (IFRS) i sina koncernredovisningar. Detta nya regelverk, pÄ svenska ofta kallat internationella redovisningsprinciper, bestÄr av fem standarder och innebÀr en del förÀndringar för företagen, jÀmfört med tidigare regler. I och med övergÄngen till IFRS ska immateriella tillgÄngar, enligt standard nummer 3, sÀrskiljas frÄn goodwill och delas in och redovisas i separata poster i balansrÀkningen eller i noterna. Förut redovisades alla immateriella tillgÄngar som en del av goodwill. Med en immateriell tillgÄng menas en tillgÄng som har ett bestÄende vÀrde för företaget, utan att vara synligt pÄvisbar.

Jag har tagit del av ett projekt som heter ?Platsinnovation i Swedish Lapland ?. Platsinnovation beskrivs som en principiell ny form av innovation som ska bidra till ett attraktivt och hÄllbart samhÀlle bÄde socialt, ekonomiskt och miljömÀssigt. I begreppet ingÄr tre delar: fysisk gestaltning, innehÄll och platsmarknadsföring (Karlberg, 2015 & LTU, 2015). Projektet bedrivs av LuleÄ tekniska universitet (LTU) med syfte att utforska hur vi kan ta tillvara pÄ en plats identitet och förstÀrka upplevelsen av platsen.

BEPS Àr ett projekt pÄkallat av G20 som bedrivs i OECD:s regi. Projektet syftar till att förhindra erosion av nationers skattebaser, pÄ grund av upplÀgg dÀr vinster genom koncerninterna transaktioner flyttas till lÀnder med lÄg beskattning. Denna uppsats behandlar specifikt BEPS action 8, vilken rör interprissÀttning av immateriella tillgÄngar. Syftet med uppsatsen Àr att utreda om OECD:s rapport angÄende BEPS action 8 ger förutsÀttningarna för att uppfylla, de i rapporten angivna mÄlen, samt vilka problem som kan pÄverka mÄluppfyllelsen. MÄlet med BEPS action 8 Àr att se till att internprissÀttning av immateriella tillgÄngar, inte anvÀnds för att separera beskattningsbara inkomster frÄn vÀrdeskapande aktiviteter.DÀrmed fokuserar BEPS action 8 pÄ att se till att utförande av funktioner, anvÀndande av tillgÄngar och risktagande kompenseras pÄ ett korrekt sÀtt, dÄ detta anses bidra till vÀrdeskapande.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur fastighetsbolag vÀrderar historisk ekonomiskinformation och information frÄn kompletterande kÀllor vid kreditbedömning av aktiebolagsom hyresgÀster. UtgÄngspunkten för studien var att de pÄ grund av den komplexakreditgivningen fastighetsbolagen har, sÄ mÄste de ta hÀnsyn till en rad faktorer. Förutom attta hÀnsyn till historisk ekonomisk information, sÄ bör fastighetsbolagen Àven ta hÀnsyn tillickefinansiella kÀllor som t.ex. hyresgÀstens affÀrsidé och hyresgÀstens kompetens somföretagsledare. Vi ville Àven undersöka om det fanns upparbetade rutiner förkreditbedömningen och om fastighetsbolagen gjorde skillnad vid kreditbedömningen avnystartade och etablerade företag.

Fallstudiens syfte Àr att skapa förstÄelse över hur ett internt produktionsflöde pÄ ett tillverkande företag kan uppnÄ en hög produktionflödeseffektivitet. MÄlsÀttningen Àr att skapa en kartlÀggning av ett nuvarande flödestillstÄnd pÄ fallföretaget. UtifrÄn detta ska empirin och den noggrant utvalda teorin generera i en analys som ska sammanstÀlla de faktorer som Àr vÀsentliga att studera för att förbÀttra flödet i dagslÀget. Med hjÀlp av TPS-huset och faktorer som grund ska det klargöras om företaget gynnas av att tillverka internt eller överlÄta delar av sin produktion externt. .

Bakgrund och problem: Efter att redovisningen i Sverige traditionellt sett inte gjort nÄgonÄtskillnad mellan olika typer av företag sÄ tog BokföringsnÀmnden 2004 initiativ till KprojektetdÀr en uppdelning görs utifrÄn företagets storlek och associationsform. Det nyaregelverket för mindre aktiebolag, kallat K2, syftar frÀmst till förenkling. En förÀndring somgör att bland annat företag verksamma inom programutveckling kommer att pÄverkas i höggrad Àr att egenupparbetade immateriella tillgÄngar inte lÀngre tillÄts att aktiveras.Konsekvensen dÀrav Àr att det egna kapitalet och soliditeten minskar, vilket kan pÄverkasynen pÄ företagets ekonomiska stÀllning.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka hur mindre företag av kategorin programvaruutvecklarepÄverkas av övergÄng till K2 avseende immateriella tillgÄngar i Ärsredovisningen och vaddetta fÄr för effekt pÄ eget kapital och soliditetsmÄttet.AvgrÀnsningar: Vi har valt att begrÀnsa studien till egenupparbetade immateriella tillgÄngar.Vidare kommer vi endast att undersöka aktiebolag som tillhör kategorin Utgivning av annanprogramvara (ej för dataspel), SNI-kod 58290.Metod: AngreppssÀttet i studien Àr kvantitativt, dÀr vi hÀmtat relevant data frÄn företagensÄrsredovisningar, vilket sedan sammanstÀllts i tabeller och diagram. Nyckeltal ochförÀndringar i dessa vid övergÄng till K2 har berÀknats.Resultat och slutsatser: En relativt liten andel av undersökt population kommer direktpÄverkas vid en övergÄng till K2 avseende att egenupparbetade immateriella tillgÄngar intelÀngre tillÄts aktiveras. Av de som pÄverkas sÄ innebÀr övergÄngen för flertalet en markantförÀndring i eget kapital och soliditetsmÄttet.

Hur goodwill och immateriella tillgÄngar ska redovisas har lÀnge varit ett omdiskuterat Àmne. Sedan 2005 ska de noterade företagen inom EU anvÀnda sig av IFRS som utges av IASB. Anledningen till detta Àr att standardsÀttarna vill öka harmoniseringen av redovisningen. Ett av huvudsyftena med införandet av IFRS 3 ? RörelseförvÀrv var att en större andel immateriella tillgÄngar skulle identifieras vid ett rörelseförvÀrv och dÀrmed skulle goodwill minska i företags balansrÀkningar och ge en mer rÀttvisande bild av företags finansiella rapporter.

PÄ det svenska företagsbeskattningens omrÄde finns det ett nÀra samband mellan skatterÀtten och redovisningsrÀtten. Det Àr dock inte klart huruvida ovan nÀmnda samband existerar i varje enskilt fall. VÀrdeförÀndringar av tillgÄngar kan i redovisningen resultera i en uppskrivning, nedskrivning eller Äterföring av tidigare gjord nedskrivning. I denna uppsats skall jag försöka analysera hur en vÀrdeförÀndring av ovan nÀmnt slag skall behandlas i skatterÀtten. Jag studerar fyra typer av tillgÄngsslag, vilka Àr inventarier, byggnader, aktier samt immateriella tillgÄngar.

Införandet av de nya redovisningsstandarderna IAS/IFRS som tillkommit för harmonisering av Europas redovisningsregler har lett till förÀndringar i de svenska bolagens redovisning. En av dessa Àr behandlingen av goodwill samt immateriella tillgÄngar vid förvÀrv. GoodwillvÀrdet ska inte lÀngre skrivas av utan endast skrivas ned vid behov. Företagen ska Ärligen genomföra ett nedskrivningstest för att undersöka om ett sÄdant behov föreligger. Vad gÀller immateriella tillgÄngar ska dessa numera i större utstrÀckning sÀrskiljas frÄn goodwill vid förvÀrv.

SammanfattningTitel:Internt kunskapsutbyte ? Internt kunskapsutbyte inom internationella fastighetsmÀklarföretagNivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Josefin Löflund-Wikström & Sara WennertorpHandledare:PÀr Vilhelmson, Maria F. Malama och Ernst HollanderDatum:2014-06Syfte:Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur svenska tjÀnstebaserade företag pÄ en internationell marknad skapar internt kunskapsutbyte mellan huvudkontor och lokalkontor.Metod:Vi har valt att intervjua ledare inom vÀlkÀnda fastighetsmÀklarföretag. För att undersöka hur kunskapsutbytet fungerar pÄ stor geografisk bredd. Vi har gÄtt utanför landsgrÀnser.

Uppsatsens syfte Àr att visa hur svenska börsnoterade företag pÄ Nordiska börsens OMX30-lista redovisar sina immateriella tillgÄngar vid företagsförvÀrv pÄ 2000-talet och dÀrefter se vad som kan skapa bÀttre förstÄelse för redovisningreglerna genom att tillÀmpa institutionell teori. För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Empirin bestÄr av 29 svenska börsnoterade koncerners Ärsredovisningar under Ären 2000-2005. SekundÀrdata som legat till grund för den teoretiska referensramen har framförallt inhÀmtats frÄn internationella forskningstidskrifter.Den teoretiska basen för uppsatsen bygger pÄ en genomgÄng och analys av redovisningstraditioner, redovisningsprinciper samt institutionell teori, vilka alla bidrar till att pÄverka standarder och dÀrmed hur företagen redovisar. Den teoretiska referensramen anvÀnds sedan för att analysera empiriresultaten.

Kunskapsföretag utmÀrks av att produktionen Àr icke standardiserad, kreativ, individberoende samt komplext problemlösande. Den vÀrdefullaste tillgÄngen i kunskapsföretag Àr dÀrför det som kallas humankapital, det vill sÀga de mÀnskliga resurserna i form av individernas förmÄga, kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet Àr den tillgÄng i företaget som skapar andra tillgÄngar och samtidigt Àr detta kapital det som Àr svÄrast att sÀtta ett vÀrde pÄ. VÀrdering av humankapital kan pÄverka den externa bilden av ett företag, men Àven internt kan vÀrderingen ha en viktig roll. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att beskriva hur vÀrderingsresultaten kan anvÀndas internt i företaget.

Denna uppsats behandlar vÀrdering av företag samt de immateriella tillgÄngarna varumÀrke, patent och goodwill. Vi anser att det finns ett gap mellan de teoretiska modellerna i litteraturen och hur vÀrderare praktiskt tillÀmpar vÀrderingsmodellerna samt hur dessa vÀrderar immateriella tillgÄngar. I litteraturen framgÄr det vilka komponenter de olika vÀrderingsmodellerna infattar, men dock anser vi att det inte lika klart redogörs för hur dessa skall berÀknas. Modellerna för vÀrdering av immateriella tillgÄngar Àr relativt lÀtta teoretiskt, men pratiskt menar vi att dessa modeller Àr svÄra att applicera, till följd av brist pÄ information samt hur denna skall integreras i modellerna. UtifrÄn denna problematik har uppsatsens syfte samt problemformuleringar utformats för att skapa en förstÄelse för detta fenomen.För att fÄ en klar bild av hur vÀrderingar gÄr till i praktiken valdes olika typer av yrkesverksamma vÀrderare ut till studien.

Kunskapsföretag utmÀrks av att produktionen Àr icke standardiserad, kreativ, individberoende samt komplext problemlösande. Den vÀrdefullaste tillgÄngen i kunskapsföretag Àr dÀrför det som kallas humankapital, det vill sÀga de mÀnskliga resurserna i form av individernas förmÄga, kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet Àr den tillgÄng i företaget som skapar andra tillgÄngar och samtidigt Àr detta kapital det som Àr svÄrast att sÀtta ett vÀrde pÄ. VÀrdering av humankapitalet kan pÄverka den externa bilden av ett företag, men Àven internt kan vÀrderingen ha en viktig roll. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att beskriva hur kunskapsföretag, direkt eller indirekt, vÀrderar sitt humankapital samt hur vÀrderingsresultaten kan anvÀndas internt i företaget.