Europas företag består till 99 % av små och medelstora bolag (SME) som enligt OECD är viktiga för den ekonomiska tillväxten och drivande för innovation och entreprenörskap. Det kunskapssamhälle som dessa företag verkar i präglas av en hårdnande konkurrens och ett större fokus på investeringar i immateriella resurser. Finansieringen av dessa resurser blir ett problem för små och medelstora bolag då de inte i samma utsträckning som större företag har tillgång till riskkapitalmarknaden. De blir istället hänvisade till lånemarknaden vilket gör bankerna till den dominerande parten i kreditgivningen till dessa företag. Den information kreditgivarna har att tillgå för att bedöma dessa företags kreditvärdighet är huvudsakligen de finansiella rapporterna, men en debatt har under de senaste decennierna förts huruvida de finansiella rapporterna verkligen visar ett företags rätta värde.

Många stora svenska företag har nått sina positioner genom att bearbeta innovatörers uppfinningar på ett sätt så att företaget växer i sitt kunskapsförsprång. Detta uppnås genom att investera i forskning och utveckling (FoU). Förespråkare för aktivering av immateriella resurser såsom utvecklingsutgifter påstår att aktiveringen av utvecklingsutgifter är svårbedömd, eftersom det i de immateriella investeringarna alltid finns en osäkerhet, då utgifterna inte alltid kan leda till en slutprodukt och ge framtida nytta för företagen.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska börsnoterade företag går tillväga för att uppfylla kriterierna i IAS 38 (International Accounting Standard) och aktivera utvecklingsutgifter samt förstå företagens resonemang för bedömning och beslut vid en aktivering. Vilka redovisningsprinciper som är relevanta vid detta beslut ska även undersökas.De utvalda företagen som ingick i undersökningen är Atlas Copco, Scania och AstraZeneca. För att kunna studera en avgränsad aspekt av ett problem på djupet under en begränsad tidsrymd använder sig forskarna av en fallstudie.

Bakgrund och problem: En av de konvergerade redovisningsstandarder som finns i IFRS och US GAAP är standarden om rörelseförvärv av bolag. Enligt regelverket får inte goodwillposten innehålla identifierbara materiella eller immateriella tillgångar och den ska endast utgöra en minoritet i förvärvsanalysen. Trots standardiseringar kvarstår skillnader mellan förvärv redovisas i Sverige och USA. Enligt tidigare forskning i Sverige utgör goodwill fortfarande en majoritet i köpeskillingen vilket går emot IFRS rekommendationer. En studie av bolag i USA görs för att jämföra med den svenska undersökningen.Syfte: Syftet med studien är att undersöka fördelningen av köpeskillingen vid rörelseförvärv i amerikanska bolag under år 2013.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om IFRS 3 efterlevs i svenska börsnoterade företag och om därmed en ?korrekt? bild av förvärven ges när det gäller identifiering, värdering och särredovisning av de immateriella tillgångarna. I litteraturgenomgången redogörs för konvergensprojektet. Det görs även en beskrivning av väsentliga förändringar i redovisning av förvärv enligt IFRS 3. Värderingsmetoder för värdering av immateriella tillgångar till ett verkligt värde återges.

L?nder v?rlden ?ver intresserar sig f?r hur det g?r f?r deras elever med l?sf?rm?gan, n?got som resultat i internationella m?tningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som p?verkar en elevs l?sf?rm?ga ?r m?ngfacetterat. Viss forskning st?djer resonemanget kring att en elevs spr?kliga erfarenhet vid skolstart kan avg?ra hur avancerat eleven kommer att l?sa i h?gre ?rskurser.

I samband med att konkurrensen ökar inser företag vikten av att positionera det egna företagsnamnet som varumärke för att lyckas på marknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag internt använder sitt företagsnamn vid positionering. För att uppnå syftet genomfördes personliga intervjuer med VD, marknadsdirektör och produktionschef på AB Älvsbyhus. För att skapa en unik och svårimiterad position har det framkommit att företag är beroende av hur väl det internt lyckas med att bygga det egna företagsnamnet som varumärke. Studien visar att företag internt positionerar det egna företagsnamnet som varumärke genom att stå fast vid sin övertygelse om vad varumärket står för och förmedla denna bild till de anställda och intressenterna.

Teknik är idag en integrerad och betydelsefull del av vårt samhälle och vårt affärsliv. De flesta företag har olika IT-system som underlättar i delar av deras verksamhet. En vanligt förekommande transaktion i affärslivet är följaktligen avtal om köp och utveckling av IT-system som ingås mellan en beställare och en leverantör.Uppsatsen har som syfte att analysera hur immaterialrättsregleringen i IT-systemleveransavtal bör utformas. För att ge en förståelse för varför klausulen bör skrivas på det sätt som anges i uppsatsen analyseras gällande rätt, praxis och tillämpliga tolkningsprinciper på området.Uppsatsen belyser de grundläggande problem som äganderättsbegreppet skapar i transaktioner som avser immateriella rättigheter samt de inbyggda motsättningar som ofta finns i avtal. Jag har kommit fram till att ett praktiskt angreppssätt bör hållas när man skriver en immaterialrättslig klausul i IT-systemleveransavtal istället för att försöka fördela äganderätten till de immateriella rättigheterna mellan parterna.

Bakgrund: Finansiell information har länge dominerat företags redovisnings- och styrsystem. Under senare år har emellertid kritik riktats mot de finansiella nyckeltalens särställning. Som ett medel att lösa den traditionella ekonomistyrningens brister och som ett sätt att lyfta fram immateriella tillgångarnas värden har Balanced Scorecard (BSC) presenterats. Syfte: Beskriva hur företag använder Balanced Scorecard, identifiera och konkretisera svårigheter som uppstår vid denna användning samt presentera konkreta råd och anvisningar för hur ett Balanced Scorecard bör användas för styrning och utvärdering. Genomförande: Slutsatserna i detta arbete är ett resultat av empiriska undersökningar av en rad företags praktiska användande av Balanced Scorecard samt av studier av relevant litteratur.

Sedan år 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvärv. Vid ett företagsförvärv ska förvärvaren allokera kostnaden för förvärvet genom att först värdera de materiella tillgångarna till verkligt värde, sedan de immateriella tillgångarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgångar och därmed skilja dem från goodwill anses vara en svår och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervärdera immateriella tillgångar och övervärdera goodwill vid företagsförvärv, för att inte lämna tillräcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgångar på allvar.Om denna kritik är riktig, vilket mycket talar för, innebär det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervärdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bästa, men det kan också vara egennyttigt.

Problem: Utvecklingen i va?rlden ga?r mot en allt mer kunskapsinriktad ekonomi da?r den immateriella tillga?ngen intellektuellt kapital blir viktigare bland fo?retag. De redovisningsprinciper som finns idag baseras pa? principer fra?n sa? tidigt som 1400-talet da? man ville bokfo?ra transaktioner fo?r in- och utbetalningar av pengar. Principerna modifierades na?got under den industriella revolutionen fo?r att man skulle kunna sa?tta upp materiella ting som tillga?ngar.

Både logistiken och detaljhandeln har under de senaste årtiondena haft en kraftig utveckling. För detaljhandeln har logistiken en allt mer växande betydelse, då de med rätt logistik kan korta sina ledtider, enklare ge kunderna de varor de önskar och vid rätt tidpunkter. Den interna logistiken syftar på de logistikaktiviteter som utförs inom detaljhandelsföretagen, d.v.s. de aktiviteter som får det interna varuflödet att fungera. Ett vanligt problem hos detaljhandelsföretag är ?slut i hyllan?.

Bakgrund och problem: Med anledning av den aktuella debatten om stora noterade bolag som får akuta ekonomiska problem på grund av sina värderingar av immateriella tillgångar tillägnas denna studie att belysa hur detta tillgångsslag förändrats i och med en ändring av värderingsregler år 2005. Regeländringen innebar avskrivningsförbud av goodwill och att värdet istället endast får justeras genom nedskrivning vid behov. Den immateriella tillgången är abstrakt att värdera och ju större del den har av koncernbalansräkningen desto viktigare är värderingen för bolagets intressenter. Den teoretiska delen beskriver tillvägagångssätt och regelverk för värdering dels vid anskaffning, dels vid den löpande värderingen.Problemformulering: Hur har andelen goodwill samt övriga immateriella tillgångar förändrats i koncernbalansräkningar sedan införandet av IFRS 3 och IAS 38 och hur påverkar regeländringen den rättvisande bilden för läsaren?Syftet: Syftet med denna studie är att utreda hur regeländringen påverkat andelen av svenska noterade bolags koncernbalansräkningar som utgörs av immateriella tillgångar.

Sedan år 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvärv. Vid ett företagsförvärv ska förvärvaren allokera kostnaden för förvärvet genom att först värdera de materiella tillgångarna till verkligt värde, sedan de immateriella tillgångarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgångar och därmed skilja dem från goodwill anses vara en svår och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervärdera immateriella tillgångar och övervärdera goodwill vid företagsförvärv, för att inte lämna tillräcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgångar på allvar.Om denna kritik är riktig, vilket mycket talar för, innebär det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervärdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bästa, men det kan också vara egennyttigt.

Varumärket och dess betydelse inom tjänsteområdet är något som många forskare studerat. Varumärkesarbetet förekommer idag allt mer bland företag eftersom det råder stor konkurrens på de flesta marknader. Fastighetsmäklare går under tjänstesektorn och de mäklartjänster de erbjuder är likartade, vilket gör att konkurrensen hårdnar. Tjänsteverksamhet handlar om att skapa långsiktiga relationer med såväl medarbetare som kunder, och medarbetarna spelar den viktiga rollen i förmedlandet av varumärket. Allt fler företag börjar förstå värdet av att skapa en stark intern varumärkeskultur.Ett centralt syfte med studien är att se hur mäklarfirman Widerlöv & Co, som är marknadsledande i Uppsala, arbetar internt med sitt varumärke samt att se vilken kultur som råder inom företaget.