Problemformulering Svenska företag som från år 2005 redovisar enligt IAS/IFRS ska i högre utsträckning än tidigare fördela det överpris som betalas vid företagsförvärv på de tillgångar som förvärvas. Tidigare studier har efter införandet mätt var tillgångarna tar vägen vid rörelseförvärv. Det har visat sig svårt för företagen att på ett konsekvent och stringent sätt identifiera immateriella tillgångar sedan specificera dem tydligt i balansräkningen. Begreppsförvirring och otydliga poster i redovisningen har gjort de svårt för användaren av årsredovisningen att få relevant information. Frågan är om det blivit bättre med tiden?Syfte Mäta utvecklingen av specificerade immateriella tillgångar sedan införandet av IAS/IFRS.

Rättsområdet immateriell rätt innehåller ämnet immateriella tjänster. Dessa tjänster tillhör en komplex skala olika tjänster. Dessa skall först och främst skiljas ifrån materiella tjänster, vilket innebär tjänster som har anknytning till lös sak, tillexempel försäljning. Ett exempel på en immateriell tjänst är advokatuppdrag. Det som kännetecknar immateriella tjänster är just att de skiljer sig ifrån materiella tjänster.

Syftet med uppsatsen är att ge en översiktlig och samlad bild av vad due diligence är. Vad det innebär att göra en due diligence av immateriella rättigheter i samband med ett företagsförvärv. Samt att även undersöka de juridiska frågeställningar som uppstår i detta sammanhang och att beskriva de olika immateriella delarna. Due diligence är ett begrepp från engelskan och den direkta översättningen är ?vederbörlig omsorg?.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

Antalet företagsförvärv har under senare decennier ökat och förväntas fortsätta öka i samma takt. Detta beror dels på en fortgående och ökad förändringstakt i konkurrensmiljön, dels på det stora antalet 40-talister som de närmaste åren kommer att pensioneras, varför behovet av företagsöverlåtelser förväntas öka.Ett alternativ vid förvärv av företag är att bilda ett holdingbolag och via det förvärva företaget man har för avsikt att köpa.Syftet är att beskriva finansieringsprocessen vid förvärv av ett mikroaktiebolag via ett holdingbolag.En modell har skapats, i vilken finansieringsprocessen beskrivs och utvärderas.Problemformuleringen visar att uppsatsen avser att beskriva en process vid förvärv och inte i första hand acceptera en speciellt utvald hypotes om hur förvärv skall gå till.Litteraturen inom området är främst fokuserad på förvärv mellan offentliga bolag, där köpeskillingen ofta finansieras genom nyemissioner eller genom internt upparbetade medel i det förvärvande bolaget. Uppsatsen fokuserar på att beskriva finansieringsprocessen vid mikroföretagsförvärv och inom området finns ett begränsat utbud av litteratur.Intervjuer har genomförts med tänkbara finansiärer för att kunna beskriva finansieringsprocessen. Resultatet från intervjuerna ger en helhetsbild av processen och beskriver för- och nackdelar samt varnar för fallgropar.

Bakgrund: När IFRS-regelverket blev tvingande för svenska börsföretag år 2005 fanns förhoppningar om att immateriella tillgångar och goodwill, som uppstod vid förvärv, skulle redovisas på ett mer transparent och jämförbart vis än tidigare. De studier som gjorts på området har dock visat att dessa förhoppningar inte har besannats fullt ut. Syfte: Syftet med studien är att jämföra hur börsföretag identifierar och redovisar förvärvade immateriella tillgångar med de uppfattningar som finns hos företagens nyckelpersoner, angående samma tillgångar. Vidare syftar studien till att ge svar på varför eventuella skillnader, mellan sättet att redovisa och nyckelpersoners uppfattningar om immateriella tillgångar, förekommer. Metod: Studien har klassificerats som explorativ då den syftar till att undersöka ett relativt outforskat område.

Bakgrund: Identifiering av immateriella tillgångar har visat sig vara ett problemfyllt område både för företagen och andra utövare. Tidigare studier har visat på att en stor del av köpeskillingen fördelats till goodwill vilket delvis kan vara ett resultat av immateriella tillgångar inte identifieras i tillräcklig utsträckning. Det har även påpekats att det finns ett stort svängrum inom regelverket som tillåter mycket individuella bedömningar. Syfte: Syftet är att undersöka om det finns skillnader mellan branscher på den svenska marknaden avseende noterade företags identifiering av immateriella tillgångar vid det första redovisningstillfället efter rörelse-förvärv och i så fall vad orsakerna kan vara. Vi vill även undersöka om det går att urskilja en branschpraxis för identifiering av tillgångar och fördelning av köpeskillingen.Genomförande: Både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning har genomförts. Branschjämförelser har gjorts för genomförda rörelseförvärv på Stockholmsbörsen under perioden 2005 till 2011.

SammanfattningDatum: 2008-06-04Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare: Kristina Andersson Anette TitzeEnköping VästeråsHandledare: Matti Skoog, universitetslektorTitel: Immateriella tillgångars värde i två företagsspecifika situationerkonkurs relaterat till företagsförvärvProblem: Intressenter som verkar kring ett företag måste kunna få enhelhetsuppfattning om dess värde. Redovisningsteoretiker har längeansett att immateriella tillgångar bör redovisas i större omfattning ibalansräkningen, både de som kan aktiveras enligt regelverket samtde osynliga så som personalen. Svårigheten med att värdera dessatillgångar är med andra ord ett problem, därav den fortgåendedebatten. Därför är det intressant att studera hur tillgångarna behållersitt värde i händelse av konkurs, sett i relation till företagsförvärv.Syfte: Syftet med denna studie är att diskutera problematiken kringvärderingen av de immateriella tillgångarna och studera i vilkenutsträckning värdet behålls i förvärvs- respektive konkurssituationer.Metod: Författarna har använt regelverk, relevant litteratur, samt artiklarinom området där värderingsproblematik har diskuterats. Vidare harprimärdata samlats in i form av handlingar från företag där konkurshar avslutats och intervjuer med sakkunniga inom området för attkunna studera praxis.

Under de senaste åren har det skett en ökning i antalet företagsförvärv och i samband meddetta riktas fokus ofta på goodwillhanteringen och identifieringen av immateriella tillgångar.Det är ett intressant och aktuellt ämne och därför ämnar uppsatsen undersöka hur revisorerupplever företags inställning till redovisning av goodwill och varumärken. Utredningen skallundersöka om företag är villiga att redovisa varumärke eller om de hellre vill ha kvar det igoodwill, om revisorer måste tvinga företagen att separera de två posterna ifrån varandra ellerom företagen själva är villiga att utföra denna process. Därtill ämnar uppsatsen ta reda påvilken varumärkesvärderingsmetod som används. Det teoretiska ramverket presenterarprincipal-agentteorin utifrån ett redovisningsperspektiv, redovisning av goodwill och andraimmateriella tillgångar, de olika metoderna för varumärkesvärdering samt lämpligaredovisningsstandarder. För att ta reda på studiens syfte har en kvalitativ studie genomförtsdär tre revisorer med flera års erfarenhet inom området intervjuats.

Syfte: Att utveckla ett starkt varuma?rke a?r ett sa?tt fo?r fo?retag att utma?rka sig fra?n ma?ngden, vilket idag a?r no?dva?ndigt pa? grund av den sta?ndigt o?kande konkurrenssituationen. Varuma?rket anses vara ett av fo?retagens mest va?rdefulla tillga?ngar men a?r problematiska att va?rdera. Problematiken beror bland annat pa? att va?rdet pa? varuma?rken pa?verkas av flertalet olika faktorer, da?ribland fo?retagets innovationsfo?rma?ga.

Vid en bedömning av ett kreditärende ser banken till projektets företagsekonomiska förutsättningar. För företag som har immateriella tillgångar som de viktigaste tillgångarna i sin redovisning kan det uppstå problem när de ansöker om kredit hos banker. Detta beror på att immateriella tillgångar inte fungerar på samma sätt som materiella och därigenom tillbringar vag säkerhet för en beviljad kredit.Syftet med denna uppsats är att söka finna vad det är som krävs för att ett tjänsteföretag ska få ett lån beviljat.Vi har hämtat relevanta böcker och artiklar genom litteratursökning i högskolebiblioteket i Eskilstuna och Västerås. Den hämtade teorin låg sedan till grund för den intervjumall som användes i vår empiriska undersökning. De vi intervjuade var en bank och fem tjänsteföretag.För att en bank ska välja att finansiera ett företags investeringar måste affären ge avkastning på den givna krediten.

SammanfattningTitel: ?Tyngdlösa fotbollsklubbar - En studie om Immateriella tillgångar i Fotbolls AB?Seminariedatum: Tisdagen 22 Januari 2008Ämne/kurs: Företagsekonomi C-uppsats, 15 pFörfattare: Olle Alexandersson, Peter SandénHandledare: Per NordströmNyckelord: Immateriella tillgångar, Fotboll, IAS 38, RR 15Bakgrund: Den moderna fotbollens kommersiella utveckling innebär att fotbollsklubbar idag i allt större utsträckning drivs som företag. Det är i skrivande stund fyra allsvenska fotbollsklubbar som bedriver delar av verksamheten i AB. Utvecklingen i dagens företaga är att de är alltmer kunskapsinriktade. Den finansiella styrkan sitter inte längre nödvändigtvis i fysiska tillgångar, såsom maskiner och inventarier, utan består allt oftare av icke-fysiska tillgångar som patent, kontrakt och andra legala rättigheter.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete på Malmö Högskolas Produktdesignprogram. Projektets syfte har varit att utforska framtiden inom mobil kommunikation. Det är utfört av Victor Johansson i samarbete med Sony Ericsson Mobile Communications AB. Allt fler funktioner flyttar in i våra telefoner; biljetter, betalkort, kartor, tidtabeller och fotoalbum. Genom att dessa saker flyttar in i telefonen blir de immateriella. Men vad händer när allt fler saker blir immateriella och interaktionen med denna icke-fysiska värld förblir platt och endimensionell? Finns det bättre sätt att nå, hantera och ?greppa? i denna världen? Projektet började med en studie vilken till stor del bestod av trendanalyser.

I dagens mer globaliserade värld blir problemet med olika redovisningsmetoder ett allt större problem för investerare och finansiärer. För att motverka detta har IASB introducerat nya internationella redovisningsrekommendationer. För den Europeiska unionen, i och med det även Sverige, gäller från och med 1 januari år 2005 dessa standarder, IAS/IFRS, för samtliga börsnoterade bolag.Denna studie kommer att inrikta sig på de redovisningsrekommendationer som gäller redovisning av immateriella tillgångar och goodwill, IAS 38, IFRS 3, samt även IAS 36 gällande nedskrivning.Vi har valt att studera följande problem ?Hur har de skärpta reglerna gällande redovisningen av immateriella tillgångar och goodwill påverkat dessa poster??.Syftet med denna studie är att se i vilken grad goodwillposterna förändrats under de senaste åren, i och med införandet av de nya redovisningsstandarderna i enlighet med IAS/IFRS. Vi vill även studera i vilken mån den slopade avskrivningen har påverkat goodwill.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka och öka vår förståelse kring varför inte små och medelstora företag aktiverar immateriella tillgångar i större omfattning mot bakgrund av att dessa tillgångar har fått en växande betydelse för värdeskapande i företagen.Metod: Vi har i undersökningen använt oss av den kvalitativa metoden med ett abduktivt angreppsätt. Utgångspunkten har varit ett hermeneutiskt förhållningssätt. Data i undersökningen har samlats in genom intervjuer med kvalificerade revisor och genom olika dokument.Slutsatser: Resultatet av undersökningen visar att utgifter av immateriell karaktär, i små och medelstora företag, oftast kostnadsförs i den period de uppstår. Framförallt för att minimera företagets skatt. Intresset för att istället aktivera dessa utgifter i företagens balansräkningar, för att härigenom förmedla en mer rättvisande bild av företagets resultat och ställning, uppfattar vi som lågt.