ResurssnÄl produktion Àr en teori om hur produktionsplanering i ett företag kan förbÀttras, vilket syftar till att öka effektiviteten och skapa en bÀttre arbetssituation för medarbetarna i företaget. Examensarbetets övergripande syfte har varit att med stöd i denna teori ta fram ett optimerat och verklighetstroget truckkörschema för dagens interna transporter vid Emhart Glass i Sundsvall. MÄlsÀttningen har varit att jÀmföra de interna transporterna med de behov som finns i företaget, att identifiera hur ofta transporter av tomma lastpallar sker samt att klar-göra om en dubbelpallshantering innebÀr tidsmÀssigt vinst. En kart-lÀggning av de interna transporterna och arbetsstÀllenas behov av lastpallar har genomförts. Informationen frÄn kartlÀggningen har implementerats i programmet Matlab, dÀr en algoritm för berÀkning av ett körschema har skapats som tar hÀnsyn till dagens tidshantering av lastpallar och sannolikheten att truckförarna lastar av och pÄ lastpallar vid olika arbetsstÀllen.

Q-Med AB Àr ett ungt företag som expanderat kraftigt de senaste Ären och tillvÀxten har hela tiden skett i kombination med lönsamhet. Den stora faran med en snabb tillvÀxt under lönsamhet Àr att ett företag blir bekvÀm i situationen och för litet fokus lÀggs pÄ att minimera kostnader och öka effektiviteten i rutiner och processer. För Q-Med AB har det fÄtt konsekvensen att det logistiska flödet till stor del har försummats. Företaget verkar idag i över 60 lÀnder, antingen genom distributörer eller egna dotterbolag. I Europa finns fem dotterbolag i Tyskland, England, Frankrike, Italien och Spanien.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB.Det handlar om elkvalitet och de centrala delarna Àr: planeringsnivÄer, fördelningav emissionsnivÄer samt Vattenfalls interna styrdokument för elkvalitet.Resultatet Àr ett program för berÀkning av bland annat flimmer och transmissionsförluster.Förslag och förklaringar till hur och varför kunders effektvariationerbör mÀtas, för att utreda elkvalitetsproblem presenteras. SynpunkterpÄ hur Vattenfalls interna styrdokument för elkvalitet fungerar i praktiken,förslag ges pÄ en strategi för kartlÀggning av elkvaliteten i olika nÀtavsnitt.Ett program för fördelning av individuella störnivÄer har tagits fram..

Motivationen hos grundskollÀrare att undervisa och hantera arbetslivets förÀndringar beror pÄ mÄnga olika motivationsfaktorer. Tidigare forskning har visat att det framförallt Àr den inre tillfredsstÀllelsen som Àr viktigast för grundskollÀrarna. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilka arbetsattityder som har betydelse för grundskollÀrarnas arbetsmotivation samt vilka faktorer som Àr mest viktiga. En enkÀt skickades ut till medlemmar i LÀrarförbundet i tvÄ kommuner. Den innehöll pÄstÄenden gÀllande grundskollÀrares interna och externa arbetsattityder.

Syftet med denna studie Àr att undersöka skillnader mellan vad som motiverar olika Äldersgrupper i arbetslivet. Studiens hypoteser bygger pÄ tidigare forskning som visade att betydelsen av interna motivationsfaktorer ökar med Älder, samt att betydelsen av externa faktorer minskar. Studien genomfördes pÄ en multinationell logistikorganisation i mars 2015 genom en kvantitativ enkÀtundersökning pÄ 119 deltagare. Reliabilitetstest för studien visade pÄ god reliabilitet för bÄde externa faktorer (?=0,85) och interna faktorer (?=0,79).

Verksamheter som bedriver effektivt Systematiskt Arbetsmiljöarbete (SAM) har visats ha friskare ochnöjdare arbetstagare, bÀttre anseende, och större monetÀra framgÄngar, Àn verksamheter som inte gördet. Det saknas emellertid förstÄelse för vilka arbets- eller förhÄllningssÀtt som bidrar eller leder till attvissa verksamheter lyckas bedriva SAM effektivt. Hitintills har fallstudier fokuserat pÄ hur SAM bedrivsi sin helhet eller pÄ vilka brister som finns, oavsett om företaget bedriver SAM effektivt eller inte. Kortsagt saknas relevant underlag. I detta arbete studeras en verksamhet inom ÀldrevÄrden (ett yrke medöverlag bristande arbetsmiljö och stort behov av effektivt SAM) som bedriver effektivt SAM, i syfte attförstÄ hur och varför de har lyckats.

Lean och Sex Sigma Àr tvÄ av de mest anvÀnda kvalitetsförbÀttringsmetodikerna. Vanligtvis brukar endast en av dessa implementeras inom en verksamhet, antingen Lean eller Sex Sigma. Sedan millennieskiftet har en ny förbÀttringsmetodik vid namn Lean Sex Sigma utvecklats genom att integrera de bÄda tidigare. Diskussionerna om Lean Sex Sigma har dock till största del hÄllits pÄ en teoretisk nivÄ och det finns fÄ praktiska exempel. Avsaknaden pÄ praktiska exempel beror frÀmst pÄ avsaknaden av ett standardramverk för en Lean Sex Sigma modell, trots att mÄnga författare tidigare föreslagit olika modeller.Syftet med denna studie Àr att utveckla och föreslÄ en modell för Lean Sex Sigma som kan anvÀndas som standardramverk i framtiden.

Teknikutvecklingen har gÄtt framÄt i en rasande takt de senaste Ären. En sak som utvecklats desto lÄngsammare Àr sÀkerhetstÀnkandet kring lösenordshantering. Det Àr vida kÀnt att organisationer skyddar sig mot externa hot som virus etc. NÄgot som förbises Àr det mÀnskliga hotet, mÀnniskor kan utgöra interna hot mot organisationer medvetet eller omedvetet. I detta arbete kan du lÀsa vilka skillnader som förekommer samt vilka lÀrdomar som kan dras mellan tre olika organisationer angreppssÀtt att hantera anvÀndningen av lösenord..

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

Problemformulering: Vilka Àr de bakomliggande faktorerna för den nuvarande strategin?Hur ser de strategiska processerna ut pÄ Biovitrum?Vad avgör graden av risktagande?Vilka teoretiska modeller har anvÀnts i det strategiska arbetet? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera och analysera Biovitrums strategi och strategiska processer. Vi Àmnar studera i vilken grad som Biovitrum anvÀnt sig av de tre strategiska synsÀtten som vi definierar i teorikapitlet. Vidare har vi för avsikt att om möjligt komma med förslag till tÀnkbara nya strategiska modeller som skulle kunna vara speciellt lÀmpade för Biovitrum. Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie.

Att stÀndigt förÀndra sig och förbÀttra sig Àr nÄgot företag bör arbeta med kontinuerligt för att kunna anpassa sig till markandens krav. Det handlar om att pÄ sÄ vis överleva det markandskrig som pÄgÄr dÀr man antingen vinner eller försvinner. FörbÀttringsprocesser Àr allt arbete för företagets överlevnad. Kvalitet, kundorientering och verksamhetsutveckling Àr nyckelord som stÀndigt krÀver uppmÀrksamhet. Intern marknadsföring Àr aktiviteter som motiverar de anstÀllda att arbeta engagerat och effektivt.

Sedan 2005 sÄ har Svenska börsnoterade aktiebolag redovisat under IFRS. Det redovisningsmÀssiga ramverket förutsÀtter att listade bolag redovisar dess skogstillgÄngar i enlighet med IAS 41. Redovisning av skog förutsÀtter att skogstillgÄngar vÀrderas till verkligt vÀrde i enlighet med den vÀrderingshierarki som presenteras i IAS 41. I praktiken innebÀr detta att publika skogsÀgande bolag vÀrderar sin skog enligt interna kassaflödesmodeller. Experternas Äsikter om precisionen och relevansen i dessa vÀrderingarna gÄr isÀr.Flertalet studier har gjorts dÀr forskare försökt att ta reda pÄ mer om skogsÀgande  bolags syn pÄ vÀrdering till verkligt vÀrde enligt framtida diskonterade kassaflöden.

Ett ökat anvÀndande av sociala medier har möjliggjort en ny arena för HR-funktioner och deras arbete med HR-frÄgor. DÄ det idag finns ytterst lite forskning inom omrÄdet upplevde vi det intressant att studera hur sociala medier anvÀnds inom HR-funktioner samt eventuella egenskaper som pÄverkar arbete med olika HR-processer. Vi valde att konstruera en webbankÀt med syftet att kartlÀgga anvÀndandet och erfarenheter bland HR-funktioner. EnkÀten skickades ut till 113 HR-funktioner runt om i Sverige och vi erhöll 42 svar. Respondenternas samlade svar visade att ungefÀr lika mÄnga anvÀnde respektive anvÀnde inte sociala medier i sitt HR-arbete.

Bakgrund och problem: De senaste Ären har en förÀndring skett i hur organisationer styrs.En tydlig trend visar en rörelse frÄn de traditionella styrsystemen dÀriblandproduktkalkyleringen till en styrning som innebÀr organisationer uppbyggda av fleraresultatenheter. Denna förÀndring har skapat ett behov av prissÀttning pÄ interna transaktionermellan enheter för att kunna bedöma enheternas individuella prestationer och resultat.Dilemmat kring internprissÀttning ligger bland annat i att finna en optimal modell för allatransaktioner. VÄrt fallföretag Göteborg Energi finner att internprissÀttningsmodellen somanvÀnds pÄ Marknadsavdelningen inte tillgodoser alla syften. Framförallt har ett missnöjebland kunderna framkommit vilket lett fram till följande frÄgestÀllning i denna uppsats:1. Vilka för- och nackdelar finner MK:s interna kunder med den nuvarandeinternprissÀttningen?2.

Som ett resultat av ekonomiska skandaler, sÄsom Enron och Worldcom, dÀr man har konstaterat att bristen pÄ den interna kontrollen har varit orsaken, stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act som gÀller för amerikanska börsnoterade företag. Denna lag Àr till följd av att Àgarna stÀller högre krav pÄ Corporate Governance (bolagsstyrning) i de nordamerikanska börsnoterade företagen. Detta leder till ett ökat skydd för finansiÀrerna eftersom i dagens komplexa bolag Àr Àgandet och styrningen till stor del Ätskilda. Lagen har lett till att internrevisionen har fÄtt en allt starkare roll i att stödja ledningens arbete med att dokumentera och följa upp den interna kontrollen. En liknande lag, svensk kod för bolagsstyrning, har stiftats i Sverige och gÀller för svenska börsnoterade företag.Författarna har undersökt hur den interna revisionen har utvecklats inom olika företag i Sverige.