Bakgrund: Det skapas betydligt fler arbetstillfÀllen inom tjÀnstesektorn Àn industrisektorn. Traditionellt har de knappa resurserna inom produktionsindustrin utgjorts av kapital samtidigt som det ej varit nÄgot större problem att hitta kompetens och personal. Detta har dock förÀndrats och i de nya konsultföretagen har kompetensen blivit företagets knappa resurs. I och med att förmÄgan att ta till vara pÄ personalens kompetens blir allt viktigare fÄr rekrytering och anpassning av den nya personalen ökad betydelse. Kan de nyanstÀlldas introduktion göras pÄ ett bra sÀtt minskar risken för dÄligt resursutnyttjande.

Det finns idag ett stort behov av att kunna klassificera stora mÀngder data pÄ ett effektivt sÀtt. Prediktiv modellering Àr ett omrÄde inom data mining dÀr prediktioner kan utföras baserat pÄ tidigare erfarenheter. Dessa prediktioner presenteras sedan i en modell. AvvÀgningen mellan tolkningsbarhet och trÀffsÀkerhet Àr ett begrepp som beskriver hur trÀffsÀkra modeller ofta Àr ogenomskinliga, medan genomskinliga modeller ofta har lÀgre trÀffsÀkerhet. Detta Àr ett problem eftersom det finns ett behov av modeller som Àr bÄde trÀffsÀkra och tolkningsbara.I denna studie visas hur man kan gÄ till vÀga för att skapa en modell som har en trÀffsÀkerhet i klass med en ogenomskinlig modell, men samtidigt har en högre tolkningsbarhet.

I flera undersökningar framgÄr att det vanligaste sÀttet som bedrÀgerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptÀcks Àr genom tips frÄn anstÀllda inom organisationen eller av en ren tillfÀllighet. Det Àr tÀmligen sÀllsynt att ekonomiska brott upptÀcks av externa revisorer. Detta pekar pÄ vikten av att ha ett vÀl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrÀgerier samt att analysera hur detta arbete kan förbÀttras.Vi Àmnar besvara vÄrt syfte genom att utifrÄn vÄr analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. DÄ COSO-modellen Àr en allmÀnt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgÄngspunkt i analysmodellen.

Författarna har kommit fram till att smÄ innovativa banker kan omorganisera sina resurser genom en urvalshÀndelse eller ett strategiskt val sÄ att dynamiska förmÄgor uppstÄr. Dessa dynamiska förmÄgor pÄverkar i sin tur och kan Àven utgöra kritiska resurser som föder förmÄgorna; innovations-, produktions- och marknadsledningsförmÄga. Dessa tre Àr i sin tur grunden till konkurrensfördelar hos smÄ och medelstora företag. Slutsatserna illustreras genom en av författarna konstruerad modell..

Uppsatsen Àmnar beskriva och förklara nyttan av att arbeta med intern marknadsföring för fastighetsmÀklarfirmor. Personalens kunnande, tjÀnstvillighet och kundorientering Àr av stor betydelse för hur konsumenterna uppfattar ett tjÀnsteföretag och dess tjÀnster. Den interna marknadsföringen ska fÄ personalen engagerad och motiverad vilket gör att det blir lÀttare att hÄlla en hög servicenivÄ. Ledningens roll Àr att utrusta de anstÀllda med de rÀtta verktygen för att de ska kunna leverera bÀsta möjliga service till kunderna. ForskningsfrÄgorna Àr:1.) Hur arbetar fastighetsmÀklarföretag idag med intern marknadsföring för att fÄ nöjdare kunder som pÄ sikt ger fler kunder i form av rekommendationer?2.) Hur kan fastighetsmÀklarföretag öka kundtillfredsstÀllelsen genom att arbeta med intern marknadsföring?Denna uppsats bidrar till att utveckla forskningen inom omrÄdet intern marknadsföring.

Uppsatsen har som syfte att öka förstÄelsen kring initieringen av processer för att stimulera entreprenörskapande i Blekinge. Undersökning har gjorts genom intervjuer med nyckelpersoner pÄ tre initiativ för att stimulera till entreprenörskap i Blekinge. Uppsatsens slutsats Àr att det som tycks ha störst betydelse för resultatet av en process för att stimulera entreprenörskap Àr att den operativa gruppen lyckas skapa en lÀrande organisation..

Denna uppsats har gjorts pĂ„ uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrĂ„ (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de Ă„lĂ€ndska företagens omsĂ€ttningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsĂ€ttningsindex kan anvĂ€ndas för att förklara olika branschindex pĂ„ Åland.Jag har Ă€ven tagit fram tvĂ„ olika modeller pĂ„ ledande indikatorer frĂ„n Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna Ă€r svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna anvĂ€nder olika fördröjningar pĂ„ dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 anvĂ€nder utvalda fördröjningar och Modell 2 anvĂ€nder glidande medelvĂ€rden pĂ„ fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de tvĂ„ modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsĂ€ttningsindex och de olika branschindexen. BĂ„da modellerna förklarar Ålands omsĂ€ttningsindex bra.

Denna uppsats behandlar Àmnet lÀrande i organisationer med avseende pÄ smÄ organisationer.VÄrt syfte Àr: att bidra med en ökad förstÄelse för hur lÀrandet pÄverkas av den interna kommunikationen i smÄ organisationer. Den hÀr förstÄelsen hoppas vi kan inspirera sÄvÀl praktiker som forskare, till att uppmÀrksamma den interna kommunikationens betydelse för lÀrandet inom smÄ organisationer.Studien bestÄr av tvÄ fallstudier av kulturorganisationerna Iaspis (samtidskonst) och RawFusion Recordings (musik). Urvalet av fallorganisationer motiveras frÀmst av deras storlek, samt att de bÄda verkar inom konst- och kultursektorn. Vi studerar för att verka inom denna sektor. Ansatsen Àr deduktiv och utgÄr frÄn ett ramverk som baseras pÄ forskning inom lÀrande i organisationer.

I flera undersökningar framgÄr att det vanligaste sÀttet som bedrÀgerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptÀcks Àr genom tips frÄn anstÀllda inom organisationen eller av en ren tillfÀllighet. Det Àr tÀmligen sÀllsynt att ekonomiska brott upptÀcks av externa revisorer. Detta pekar pÄ vikten av att ha ett vÀl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrÀgerier samt att analysera hur detta arbete kan förbÀttras.Vi Àmnar besvara vÄrt syfte genom att utifrÄn vÄr analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. DÄ COSO-modellen Àr en allmÀnt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgÄngspunkt i analysmodellen.

Konkurrens och hur den pÄverkar företaget kan skilja sig beroende pÄ bransch och vilket typ av marknad som företaget befinner sig pÄ. Hur ett företag vÀljer att jobba med konkurrens och kampen om kunderna Àr en bidragande faktor till företagens resultat. Vidare Àr konkurrens nÄgot som bidrar till att driva utvecklingen framÄt eftersom det uppmanar företagen till att strÀva mot att stÀndigt ligga i framkant för att bli nummer ett i kundernas ögon. En bransch dÀr kampen om kunderna har tilltagit de senaste Ären Àr inom byggsektorn och mer specifikt bland ÄterförsÀljarna av byggmaterial. I takt med att stora utlÀndska kedjor har etablerat sig i mÄnga svenska stÀder, har redan existerande företag börjat kÀnna av den ökade konkurrensen.

SammanfattningEn utmaning för mÄnga kommuner i dagens digitala samhÀlle Àr att skapa effektiva och samhÀllsnyttiga e-tjÀnster för medborgare. Dessa e-tjÀnster skall förenkla kommunikationen mellan kommun och medborgare men ocksÄ bidra till mer öppnare förvaltningar i kommunerna. För att göra detta behöver först en utveckling och förankring ske internt hos förvaltningarna i kommunen.För att Ästadkomma denna utveckling av e-tjÀnster kan ett processorienterat arbetssÀtt anvÀndas. Processorientering innebÀr att man upprÀttar effektiva processer internt genom att optimera och utveckla sin egen verksamhet. Detta görs genom processmodellering dÀr man identifierar alla de aktiviteter som finns i verksamheten och sÀtter in dem i ett samband för att i slutÀndan kunna fÄ ut ett högre vÀrde och bÀttre service för medborgaren.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka graden av harmonisering inom statlig redovisning samt att förklara de faktorer som kan bidra till att det skapas en skillnad mellan normgivning och praxis. Den skillnad som uppstÄr kan beskrivas som ett tillÀmpningsgap. För att kunna förklara de faktorer som pÄverkar tillÀmpningsgapets storlek har en integrerad, teoretisk modell anvÀnts. Den teoretiska modellen utgÄr ifrÄn att de resurser som finns tillgÀngliga för den offentliga sektorns verksamhet Àr begrÀnsade och dessa ska fördelas mellan olika myndigheter pÄ ett sÄ, för helheten, effektivt sÀtt som möjligt. DÄ de enskilda myndigheterna i första hand ser till den egna verksamhetens fortlevnad kommer dessa att vilja förfoga över största möjliga andel av de totala resurserna.

Denna uppsats kommer att fokusera kring en teori, stipulationsteorin, för identifikation över möjliga vÀrldar. Stipulationsteorin gör att vi kan veta vilka möjligheter vi pratar om. Genom att stipulera möjligheter sÄ kan man identifiera vilka individer och vilka egenskaper dessa individer har i de möjligheter vi pratar om.En teoris ramverk Àr det som definierar vad teorin refererar till samt vad teorin kan göra. I litteraturen om transvÀrldslig identifikation sÄ har jag funnit kritik av stipulation i form av problem.1 Dessa problem har betydelse för en vÀrdering av stipulationsteorin. Genom att se teorier som att de bestÀms av deras ramverk sÄ kan man göra en uppdelning mellan interna och externa problem.

 Under de senaste Ären har mÄnga olika skandaler inom nÀringslivet uppdagats bÄde i Sverige och utomlands. Dessa skandaler har gjort att en större fokusering har lagts pÄ företagens interna kontroller och deras ekonomi. I och med alla de skandaler som har varit har mÄnga blickar riktats mot företagens revisorer och revision. Det Àr alltid styrelsen som har det yttersta ansvaret för verksamheten och inte externrevisorn. Ledningen kan till sin hjÀlp ha en internrevisor som Àr anstÀlld i företaget och kontrollerar företagets verksamhet och effektivitet.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vilka stressorer som fo?rekommer hos projektledare i interna fo?ra?ndringsprojekt. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva vilka former av ka?nslo- och problemfokuserad coping som projektledare anva?nder i interna fo?ra?ndringsprojekt inom vinstdrivande organisationer.Utifra?n den teoretiska bakgrunden om att fo?ra?ndringsprojekt a?r komplexa, kra?ver prioriteringar av resurser och dessutom ofta mo?ter motsta?nd, identifierades fem olika problemomra?den inom interna fo?ra?ndringsprojekt. En kvalitativ metod anva?ndes fo?r att besvara uppsatsens syfte, da?rsemistrukturerade intervjuer med sex respondenter a?gde rum pa? olika vinstdrivande organisationer i Va?rmland.