Revision innebär att revisorn med betryggande säkerhet granskar aktiebolags årsredovisning, bokslut samt styrelsens och VD:s förvaltning. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka förväntningar småföretag har på revisorn och revision samt ta reda på vad revisorer anser att de ska tillföra småföretag i samband med revision. Detta för att sedan jämföra om småföretagens och revisorernas uppfattningar om revision överensstämmer eller ifall ett förväntningsgap existerar, samt identifiera vad som kan reducera ett eventuellt förväntningsgap. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en kvalitativ fallstudie med två revisorer och tre småföretag inom Luleå Kommun. En slutsats som vi kom fram till i samband med undersökningen var att småföretag förväntar sig betydande rådgivning av sin revisor.

Vårt syftet är att beskriva och analysera kommunikationen mellan revisorer och de granskade, det vill säga politiker i nämnder och förvaltningschefer, samt ange vad dessa parter bör tänka på för att deras kommunikation skall ge upphov till en effektiv revision. Vår intensiva studie har genomförts genom en fallstudie av Simrishamns kommun och vår undersökningsansats är deduktiv. Insamling av data har skett genom kvalitativa intervjuer som har utförts med hjälp av en i förväg utarbetad intervjuguide. Vi har i den teoretiska referensramen utgått från en sammanfattande modell. Kommunikationsprocessen ses där som ett övergripande teoretiskt verktyg för att analysera kommunikation och kommunikationssvårigheter.

FrågeställningarTre frågor avser uppsatsen att besvara. Vilka delar av revision är av störst alternativt minst betydelse för småföretag i Västerbotten och hur kommer dessa faktorer att påverka valet om fortsatt revision? Existerar ett förväntningsgap bland småföretag i Västerbotten och, hur påverkar det valet om fortsatt revision? Finns det något samband mellan hur småföretag i denna studie väljer vid frivillig revision och hur företagen i Finland och Danmark valde första året efter revisionspliktens borttagande?SyfteUppsatsens teoretiska syfte är att ge ett bidrag till forskning inom val av revision. Ett teoretiskt delsyfte är att jämföra företagen i uppsatsen med hur småföretagen i Danmark och Finland valde ett år efter revisionspliktens borttagande. Uppsatsens praktiska syfte är att ta reda på vilka delar av revision som har störst alternativt minst betydelse för småföretag samt om ett förväntningsgap existerar.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka förväntningar som företag har på revision samt vad revisorerna faktiskt gör för att på så sätt kunna ta reda på om det förekommer ett förväntningsgap. Vi har också som delsyfte att undersöka vilka åtgärder som skulle kunna minska ett eventuellt förväntningsgap.För att samla in data till vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ intervjuundersökning där vi har genomfört individuella besöksintervjuer med företagsrepresentanter och revisorer. Undersökningen har begränsats till företag som ligger i intervallet 50 ? 200 anställda i Karlstadområdet.De undersökta företagen upplever revision som en trygghet och revisorn får ofta utgöra bollplank för de eventuella frågor som man har. När det gäller ett eventuellt förväntningsgap är vår slutsats att något sådant inte existerar i någon större omfattning.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket gör att det numera är frivilligt för dessa bolag att ha en revisor. Det är kombinationen av Sveriges låga gränsvärden för undantagande av revisionsplikt, samt avsaknaden på tidigare forskning i en svensk kontext som motiverar denna studie. I denna undersökning, som bygger på ett slumpmässigt urval av 400 svenska små bolag, testas faktorer som i utländska studier tidigare funnits påverka efterfrågan på frivillig revision. Detta görs för att se om samma samband finns i Sverige. Vi förutspår att efterfrågan på revision påverkas av företagets storlek, skuldsättningsgrad, risk och ålder.

Syftet med studien är att analysera hur väl de stora revisionsbyråerna säkerställer oberoendet. Vi fokuserar på huruvida oberoendeproblemen orsakas av bristande byråorganisation eller om de främst beror på otillräcklig professionalism.Vi har valt en kvalitativ ansats med ett induktivt angreppssätt.Inledningsvis behandlas vetenskapsartiklar angående revisorns oberoende. Därefter redogörs för lagstiftningen på området. I resultatredovisningen återges resultaten från vår empiriska undersökning. Resultaten är indelade efter kategorier.

Enligt lag skall kommunala nämnder själva bedriva intern kontroll någon exakt definition av vad intern kontroll ges inte i lagen.I uppsatsen tar vi fasta på att det enligt en internationell modell som heter COSO behövs en fastställd plan för att man ska kunna utföra och följa upp kontrollen. Därför har vi studerat huruvida små och stora kommuner har en antagen intern kontrollplan.Metoden vi använt är datainsamling via e-post och i vissa delar ett efterföljande frågeformulär.Resultatet av undersökningen är att de kommuner som har en intern kontrollplan i stort kontrollerar samma saker oavsett om kommunerna är stora eller små. Det har också visat sig att andelen stora kommuner som har antagit en intern kontrollplan är betydligt högre jämfört med små kommuner. I slutsatsen har vi presenterat några delförklaringar till varför stora kommuner i större utsträckning har en internkontrollplan..

Uppsatsen ämnar beskriva och förklara nyttan av att arbeta med intern marknadsföring för fastighetsmäklarfirmor. Personalens kunnande, tjänstvillighet och kundorientering är av stor betydelse för hur konsumenterna uppfattar ett tjänsteföretag och dess tjänster. Den interna marknadsföringen ska få personalen engagerad och motiverad vilket gör att det blir lättare att hålla en hög servicenivå. Ledningens roll är att utrusta de anställda med de rätta verktygen för att de ska kunna leverera bästa möjliga service till kunderna. Forskningsfrågorna är:1.) Hur arbetar fastighetsmäklarföretag idag med intern marknadsföring för att få nöjdare kunder som på sikt ger fler kunder i form av rekommendationer?2.) Hur kan fastighetsmäklarföretag öka kundtillfredsställelsen genom att arbeta med intern marknadsföring?Denna uppsats bidrar till att utveckla forskningen inom området intern marknadsföring.

År 2010 ändrades lagen om revisionsplikt i Sverige och många företagare har sedan dess valt bort revision. Därefter har det ifrågasatts hur företag kan uppnå legitimiteten som intressenter efterfrågar om redovisningen inte är reviderad. Syftet med studien var att förklara vilken legitimitet företag, som påverkas av den fria revisionsplikten, upplever med revision ur ett tillväxtperspektiv. Företagare har sedan lagändringen haft utrymme att ta ställning till revision, vilket har möjliggjort att detta kunde studeras. För att uppnå syftet teoretiskt har teorier om revision, legitimitet och tillväxt studerats.

Syftet är att analysera hur revisorers, företags och journalisters attityder och förväntningar avseende revision avviker från varandra. Studien visar att det finns ett förväntningsgap vad gäller revisorns ansvar att upptäcka bedrägerier. Både företag och journalister har på detta område högre förväntningar än vad revisorerna anser vara rimligt. Generellt sett har journalister låga förväntningar på att revisionen kan uppfylla sitt syfte. Företagen har en mer positiv bild av revision än journalisterna, men anser att revisorerna ofta brister i kompetens.

Revision innebär att ett företags redovisning och förvaltning granskas. Revisionsarbetet och revisorns roll förändras och utvecklas ständigt. Revisorer har existerande lagar och normer till hjälp för att genomföra revision i ett företag. Revisionen gör att den finansiella informationen kan anses som trovärdigt. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad företagen förväntar sig av en revision och vad som är en revision enligt revisorns syn.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Den första november 2010 trädde ett nytt regelverk ikraft, en frivillig revision, ett regelverk som berör aktiebolag och deras valfrihet att välja fri revision. Aktiebolag som har möjlighet att välja fri revision benämns mikroföretag, dem verkar inom ramen för regelverkets gränsvärden. Ambitionen med studien är att undersöka vilka faktorer som gör att mikroföretag i Sverige väljer att anlita revisor, fastän de enligt lag inte behöver. Studien är en surveyundersökning som bygger på kvalitativ data från intervjuer med 30 stycken mikroföretagare. Studien resulterade i att mikroföretagarna som väljer att anlita revisor gör det på grund av olika orsaker, det som förekom mest frekvent hos mikroföretagarna är att de gör det; för sin egen skull, för sitt eget välbefinnande, förändring tar tid, informationsasymmetri, skatteverket och behov av rådgivning.För att kunna säga att dessa anledningar till att anlita revisor är signifikanta för mikroföretag i Sverige föreslås en framtida studie, exempelvis en surveyundersökning med kvantitativ data..

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de aktiebolag, som nu har möjligheten att välja bort revision, gör det. Vidare syftar undersökningen till att ta reda på vilka faktorer som påverkar detta val och jämföra resultaten med tidigare forskning. För att uppnå syftet användes en kvantitativ metod i formen enkät som skickades till 364 små aktiebolag inomvSödermanlands län.

De etiska förhållandena i bolagen och organisationerna verkar sällan vara föremål för revision, varken av de externa eller interna revisorerna. En orsak till detta skulle kunna vara att det verkar saknas en utarbetad metodik för att utföra sådana revisioner. Uppsatsens syfte har varit att kartlägga förekomsten av etikrevision hos bolagen och organisationerna liksom utbudet av sådan revision hos revisionsbyråerna, samt även föreslå hur en eventuellt bristande överensstämmelse i utbud och efterfrågan mellan dessa kan åtgärdas. Syftet har även varit att formulera några möjliga modeller för en etikrevision, samt att undersöka om det finns en etablerad metodik för att mäta den etiska nivån i bolag och organisationer. Teorierna i uppsatsen är hämtade från huvudområdena etik, organisation, intern kontroll och revision.