Detta är en kvalitativ studie som fokuserar på en facklig organisations betydelse för intern rörlighet. Syftet är att bidra med kunskap om och studera vilken roll en facklig organisation har för intern rörlighet av personal inom en kommun.Frågeställningarna rör fackliga företrädares och medlemmar i den fackliga organisationens uppfattningar om hantering av intern rörlighet, samt den fackliga organisationens främjande eller försvårande av denna.För att besvara frågeställningarna utifrån den kvalitativa ansats som tillämpas har empiri insamlats genom intervjuer med fyra personer från varje aktörsgrupp vilket resulterade i att åtta intervjuer genomfördes.Resultatet presenteras i två delar, en för varje aktörsgrupp. Av resultatet framkommer att den fackliga organisationen på många sätt uppfattas främja intern rörlighet för medlemmarna inom kommunen genom sitt arbete med att underlätta förutsättningarna för intern rörlighet. Resultatet visar också att det finns möjligheter för den fackliga organisationen att inom vissa områden förbättra sitt främjande arbete för medlemmarnas interna rörlighet inom kommunen.Studien har två slutsatser. Den ena är att den fackliga organisationen måste prioritera intern rörlighet som arbetsområde inom hela organisationen.

Vårt examensarbete beskriver och analyserar hur den interna kontrollen är utformad i några utvalda företag samt hur användandet av intern kontroll skiljer sig åt företagen emellan. I studien jämförs företag med varierande storlek och ägarstruktur som styrs av olika regleringar. Uppsatsen har sin utgångspunkt i COSO:s ramverk där vi utifrån ramverket diskuterar företagens kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, kommunikation och uppföljning. Vi har vidare diskuterat andra relevanta teorier och normgivare. Exempelvis innebörden av internrevision, intern kontroll och corporate governance samt de lagar och regler som styr företags interna kontroll..

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

Uppsatsen ämnar beskriva den interna marknadsföring som finns mellan företagets ledning och dess personal före, under och efter en reklamkampanj. En analys av hur reklamkampanjers budskap och effektivitet kan förändras då teorierna om intern marknadsföring i högre grad implementeras i organisationen..

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de aktiebolag, som nu har möjligheten att välja bort revision, gör det. Vidare syftar undersökningen till att ta reda på vilka faktorer som påverkar detta val och jämföra resultaten med tidigare forskning. För att uppnå syftet användes en kvantitativ metod i formen enkät som skickades till 364 små aktiebolag inomvSödermanlands län.

Syftet med vår uppsats är först att ur revisorns perspektiv göra en jämförelse mellan svensk kod för bolagsstyrning och Sarbanes-Oxley Act avseende intern kontroll i svenska börsbolag. Därefter görs en analys av vilken utveckling som kan förväntas avseende svensk intern kontroll och svensk kod för bolagsstyrning..

Våren 2006 lämnade för första gången svenska bolag rapporter om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och bolagsstyrningsrapporter enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporterna lämnas för att förbättra transparensen i bolagen och därmed aktieägarnas insyn.Studien som presenteras i denna uppsats söker svar på frågan vilken information styrelsernas rapporter om intern kontroll ger aktieägarna. Syftet är att beskriva vilken information styrelsernas rapporter ger, samt vidare att kartlägga förhållandet mellan rapporterna och den rådande normen på området, COSO:s ramverk för intern kontroll.Genom en kvantitativ innehållsanalys beskriver uppsatsen innehållet i de fristående rapporter om intern kontroll som avgivits för år 2005. Analys görs också av förhållandet mellan COSO:s ramverk och resultatet av innehållsanalysen.Uppsatsens resultat är främst av beskrivande art, men några sammantagna slutsatser dras utifrån analysen. Det konstateras att COSO-modellen har mycket stor genomslagskraft i rapporteringenom intern kontroll och att rapporterna innehåller relativt mycket substans i förhållande till ramverket.

Revisionsbranschens främsta uppgift är att bidra till ett ökat förtroende för de finansiella rapporterna och genom detta tillhandahålla en social och affärsmässig trygghet i samhället. Revisorns oberoende är det som ger trovärdighet åt den finansiella informationen, kraven på revisorns oberoende och en kvalitetssäker revision är därför mycket stort. Dock har förtroendet för revisorerna minskat till följd av senare års skandaler. Frågeställning: Vår problembakgrund och vår problemdiskussion har utmynnat i följande huvudfråga som vår uppsats ämnar besvara. Hur skiljer sig revisionsbyråer av olika storlek i deras arbete med, och inställning till, vissa kvalitetsfaktorer inom utvalda områden? För att kunna besvara vår huvudfråga har vi formulerat följande delfråga: Vilka faktorer kan anses avgörande för att uppnå en god kvalitet i revision?.

Syftet med denna studie var att undersöka hur och med vilket syfte intermarknadsföringsliknande aktiviteter utförs på anslagsfinansierade teatrar. En pilotstudie utfördes på Briggen Teaterproduktion AB, ett teaterproduktionsbolag ägt av Benny Andersson och Björn Ulvaeus, i syfte att åskådliggöra tankegångarna kring intern marknadsföring i en kreativ miljö. Vald metod för studien var fallstudie, vilken utfördes på Västerbottensteatern AB, en anslagsfinansierad teater belägen i Skellefteå, baserad på personliga intervjuer och observationer. Studien visade att intern marknadsföring användes för att motivera personal, skapa och främja företagskultur, förebereda personal att uppfylla kundens behov..

I vår studie har vi försökt att klargöra vilka roller de förtroendevalda revisorer och de sakkunniga har i den kommunala revisionen. Vi har funnit att det finns en del problem när det gäller de förtroendevaldas brist på kompetens och oberoende. Dessutom är de sakkunnigas påverkan under revisionsprocessen väldigt stor, vilket kan leda till att revision genomförs enligt samma mallar i flera olika kommuner och kommunen inte får den särpräglade granskning som den kommunala revisionen är tänkt att resultera i..

I denna studie har vi undersökt vilken betydelse den interna kontrollen har för revisorn vid utförandet av en revision. Syftet med studien var att studera den praxis som revisorerna har gällande intern kontroll samt att öka förståelsen för vad de anser är viktigast i den interna kontrollen, men även hur de går tillväga om det finns brister.Det empiriska materialet insamlades genom att fyra intervjuer genomfördes med revisorer från fyra av de större revisionsbyråerna i Sverige. Intervjuerna genomfördes på respektive revisors byrå. Vi valde en kvalitativ forskningsansats eftersom vi ansåg att det var den mest lämpade metoden utifrån vårt syfte och de utgångspunkter vi hade. Vårt mål med studien var inte att generalisera vårt resultat, vi ville istället öka förståelsen för det studerade problemet.Den teoretiska referensramen utformades för det första utifrån de regler som finns för revisorerna, det vill säga Revisionsstandard i Sverige.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tjänsteproducerande organisationer arbetar med intern marknadsföring. Tjänsteföretagets framgångar är starkt relaterade till hur väl fungerande den interna marknadsföringen är. Jag såg det därför som intressant att studera hur ett tjänsteföretag sköter sin interna marknadsföring och även i vad mån man använder belöningar eller andra motivationshöjare. Jag valde att utföra en fallstudie på fackförbundet Sif eftersom dom rimligen borde föregå med gott exempel gällande fokuseringen på intern marknadsföring samt bruk av en eller annan form av belöningssystem. Jag utförde en personlig intervju med den ombudsman som har som sitt specialområde just inom lön, pension och andra ersättningar.

Sammanfattning - Abstract Titel: Kritiska aspekter i en intern varumärkeskampanj och betydelsen av demEn studie om anställdas attityder i ett fallföretagFörfattare: Martina Karlsson och Susanna Vestin Handledare: Thomas Michel Institution: Blekinge tekniska högskolaKurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 15 högskolepoäng Syfte: Syftet med denna studie är att analysera och identifiera vilka kritiska aspekter som finns i samband med en intern marknadsförings kampanj. Metod: En kvantitativ enkät kommer användas vars svar kommer testas i en hypotes.Slutsats: Regionala skillnader råder vilket kopplas till de kritiska aspekterna.Viktiga aspekter för att lyckas med en intern varumärkeskampanj är uppföljning, återkoppling, tydlighet och strategi. Nyckelord: intern varumärkeskampanj, kritisk aspekt, Swedbank, varumärkesplattform.

Uppsatsens syfte är att redogöra för kommunal revision i tre svenska kommuner med tyngdpunkt på gransknings- och prövningsprocessen. Vi ska jämföra processerna mellan dessa tre kommuner samt diskutera för- och nackdelar med att ha eget revisionskontor eller att anlita externt sakkunniga. Vi har använt oss av ett induktivt tillvägagångssätt och en kvalitativ metod. Empirin består av sex personliga intervjuer med en förtroendevald revisor och ett sakkunnigt biträde, från tre olika kommuner. Respondenternas uttalande om gransknings- och prövningsprocessen presenteras kommunvis.

Det är ofta svårt att genomföra förändringar inom kommuner. Svårigheterna med att genomföra förändringar beror på att det enligt kommunallagen råder självstyre i kommuner och att det därför saknas universella metoder för strukturerade processer i svenska kommuner. Av den anledningen arbetar kommunerna med varandra för att lösa specifika problem samt diskutera förbättrings- och effektivitetsområden. Kommuner jämför sig således med varandra för att lära sig nya metoder för att effektivisera. Syftet med den här studien är att jämföra en operativ nivå, den dagliga kassahanteringen, i olika kommuner.