Syfte Det övergripande syftet med studien Àr att utveckla och förbÀttra den kontext skolpersonal befinner sig i och som den nyanlÀnda sjuÄringen kommer till, för att uppnÄ en likvÀrdig skola för alla. Samarbete i skolan och med förÀldrarna belyses och diskuteras. Studien tar ocksÄ upp frÄgan om skolpersonalens synsÀtt pÄ modersmÄlets betydelse för elevens sprÄkutveckling och hur detta kan skapa möjligheter eller hinder i lÀs- och skrivutvecklingen. Följande forskningsfrÄgor besvaras: Vilka uppfattningar har olika yrkesgrupper om hur nyanlÀnda sjuÄringar kan arbeta i skolan och med familjen nÀr det gÀller att hjÀlpa en nyanlÀnd elev som inte kan lÀsa och skriva? Vilken syn har olika yrkesgrupper i skolan pÄ anvÀndandet av modersmÄlet i lÀs- och skrivutvecklingen? Vilka hinder och dilemman kan försvÄra arbetet med nyanlÀnda sjuÄringars lÀs- och skrivutveckling? Metod och teoriram Studien görs med en fenomenologisk ansats och för att söka svar pÄ forskningsfrÄgorna har tvÄ fokusgrupper med olika professioner i skolan anvÀnts.

SamhÀllet har gÄtt frÄn att vara monokulturellt till att bli mÄngkulturellt, vilket har lett till pedagogiska utmaningar för skolan. Enligt skolans styrdokument ska alla elever ges lika studie- och utbildningsmöjligheter, men elever med utlÀndsk bakgrund missgynnas. Detta blir tydligt av statistik som visar att var fjÀrde elev med utlÀndsk bakgrund gÄr ut grundskolan utan grundlÀggande behörighet, vilket kan jÀmföras med var tionde elev med svensk bakgrund. Faktorerna Àr sammansatta, men denna studie inriktas frÀmst pÄ sprÄkliga faktorer. Arbetet utgÄr ifrÄn ett socio- och interkulturellt perspektiv pÄ lÀrande, och berör Àven forskning om sprÄkutveckling.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur nyanlÀnda elevers sprÄkliga och kulturella erfarenheter av matematik togs tillvara i matematikundervisningen i nÄgra förberedelseklasser. Stu-dien avsÄg dels att belysa hur deras lÀrare arbetade med fokus pÄ medvetenhet om sprÄkliga och kulturella skillnader kopplat till matematiklÀrande. Den avsÄg ocksÄ att undersöka hur eleverna upplevde matematikundervisningen i Sverige. Fyra frÄgestÀllningar formulerades. Teori: Den empiriska delen av undersökningen bestod av fallstudier i förberedelseklasser.

Syfte: Studiens syfte Àr att utforska vilka pedagogiska möjligheter det finns för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en mÄngkulturell förskola för att frÀmja kommunikation, samspel och delaktighet.FrÄgestÀllningar:1) Vilka lÀrandemiljöer skapar utvecklingsmöjligheter för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en mÄngkulturell förskola?2) Vilka möjligheter och hinder finns i verksamheten nÀr det gÀller barn i behov av sÀrskilt stöd som har en annan etnisk bakgrund Àn svensk?3) Hur resonerar pedagogerna kring arbetet att möta barnens behov med fokus pÄ arbetssÀtt, metoder, strategier och förhÄllningsÀtt?Teori: DÄ denna studie avser att studera pedagogernas samspel, bemötande och interaktion med barnen genom kommunikation och sprÄk Àr det genom det sociokulturella perspektivet som det insamlade materialet har tolkats och förstÄtts. FrÄgestÀllningarna och syftet med studien Àr ocksÄ grundade pÄ synsÀttet att det Àr mellan individer och samspelet mellan dem som ett lÀrande sker, den miljö dÀr individerna verkar i har ocksÄ en pÄverkan pÄ samspelet och lÀrandet (SÀljö, 2000).Metod: Studien Àr kvalitativ, inspirerad av etnografi och aktionsforskning dÀr jag som forskare deltagit i utvecklingen av förskolans verksamhet och utifrÄn syftet tagit reda pÄ stÀllda frÄgestÀllningar. Urvalet Àr ÀndamÄlsenligt utifrÄn en förskola som ligger i ett mÄngkulturellt omrÄde och alla barn i gruppen har annat etnisk bakgrund Àn svensk. Analysen Àr baserad pÄ handledningssamtal, observationer samt granskning av en handlingsplan och förskolans vision.Resultat: Studiens empiri visar pÄ att pedagogerna pÄ förskolan vill skapa en miljö dÀr trivsel, trygghet, regler och struktur skapar möjligheter för alla barn att utvecklas och lÀra.