Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och deras n?rst?ende genom symtomlindring, teamarbete och st?d. V?rd i hemmet kan skapa trygghet och n?rhet, d?r n?rst?ende ofta f?r en betydande roll och beh?ver professionellt st?d vid praktiska, emotionella och existentiella utmaningar. Sjuksk?terskan har en samordnande funktion och m?ter n?rst?endes behov utifr?n ett etiskt och personcentrerat f?rh?llningss?tt.

I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonas vikten av att förskolan ska strÀva efter att barn med annat modersmÄl Àn svenska ske ges möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunisera bÄde pÄ svenska och pÄ sitt modersmÄl. Vilket gör detta till nÄgot man pÄ förskolorna inte kan ignorera utan Àr skyldig att arbeta med. DÀrför finner jag ett stort intresse i att undersöka detta vidare.Den hÀr rapporten har till syfte att undersöka förskolepersonalens uppfattning angÄende modersmÄlets roll vid andrasprÄksinlÀrning. Jag har ett sociokulturellt perspektiv pÄ min uppsats med inslag av interkulturellt perspektiv. Hur stor roll spelar egentligen modersmÄlet vid inlÀrning av ett andra sprÄk? Undersökningen Àr gjord i förskolan med förskolepersonal med kvalitativa intervjuer som redskap.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i svenska som andrasprÄk (SVA) och specialpedagoger ser pÄ sitt uppdrag nÀr det gÀller elever med utlÀndsk bakgrund, i behov av sÀrskilt stöd. Studien baseras pÄ sex intervjuer med tre SVA-lÀrare och tre specialpedagoger, frÄn tre olika skolor i en kommun. Intervjuerna transkriberades och analysen, som Àr gjord utifrÄn det kategoriska och relationella perspektivet att förhÄlla sig till specialpedagogik, utgÄr frÄn studiens tre frÄgestÀllningar vilka handlar om uppdrag, kompetens samt om möjligheter och hinder.Resultatet visar att samtliga intervjupersoner, bÄde SVA-lÀrare och specialpedagoger, kÀnner att deras uppdrag Àr otydligt nÀr det gÀller arbetet med elever med utlÀndsk bakgrund, i behov av sÀrskilt stöd. Trots en formell behörighet och ett stort engagemang anser de sig inte heller ha den kunskap som krÀvs för att kunna bedöma elevernas behov eller vilka insatser som bör göras.Resultatet visar ocksÄ att SVA-lÀrarna och specialpedagogerna Àr medvetna om att elever med utlÀndsk bakgrund, pÄ grund av att ledningen och personalen generellt saknar kunskap, Àr underrepresenterade i den specialpedagogiska verksamheten. Intervjupersonerna ser hÀr adekvat kartlÀggningsmaterial, samarbete och fortbildning i olika kulturer, som möjligheter för att kunna upptÀcka och sÀtta in rÀtt sorts stöd i tid.Samtliga intervjupersoner Àr dessutom ense om, att eftersom skolan fortfarande inte Àr redo att inkludera alla elever, Àr Àmnet SVA och den lilla stödgruppen nÄgra av förutsÀttningarna för att elever med utlÀndsk bakgrund, i behov av sÀrskilt stöd, sÄ smÄningom ska kunna kÀnna sig inkluderade i den ordinarie klassrumsundervisningen..

This study investigates how social interaction affects newly arrived pupils? views on their study situation in the Swedish educational system. The aim is to give a contribution to the discussion on the notion of including ?the Other? in educational practice in multicultural schools. Semi-structured group interviews were conducted to explore how the intercultural perspective and the theory of inclusion can be used to explain the dynamics of social interaction.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur etnicitet och nÀrliggande begrepp kan tolkas inom forskningen samt hur ÀmnesomrÄdet etnicitet behandlas i tvÄ lÀroböcker för Religionskunskap 1 och 2. Böckerna Àr enligt förlagen Gy11 kontrollerade. Fokus, bÄde teoretiskt och analysmÀssigt, ligger pÄ begreppen etnicitet, kultur, etnocentrism, stereotyper och mÄngkultur. Begreppen Àr enligt forskningen komplexa, det gemensamma Àr att begreppen ses som nÄgot konstruerat och förÀnderligt och som nÄgot som skapas i mötet mellan mÀnniskor. Av lÀroboksgranskningen framkommer det att etnicitet med dess nÀrliggande omrÄden behandlas pÄ ett insatt och nyanserat sÀtt i bÄda böckerna, dock i varierande form och med lite olika fokus.

Background: Sweden has become a society with a multicultural population. Many children start preschools with different backgrounds and experiences. Teachers today face the task of meet those children in the best way. Södertörn University has a special profile on their teacher education, the intercultural profile.Aims: My report focuses on teachers who have been working in preschools for about one to two years after graduating from the intercultural education at Södertörn University. The report aims at finding out more about their experiences and thoughts about the intercultural approach after having worked in the Swedish preschool with a special focus on the intersectional perspective on cultural phenomena class, gender and ethnicity.

I denna uppsats har mÄlet varit att försöka skapa en uppfattning om hur lÀrare sÀger sig resonera kring styrdokumentens skrivningar om Sveriges nationella minoriteter, hur de hÀvdar att deras förkunskaper i Àmnet ser ut och sedermera hur de sÀger sig planera och utföra undervisningen kopplat till minoriteterna. Genom kvalitativa intervjuer med sju högstadielÀrare - tre svensklÀrare och fyra samhÀllskunskaps- och historielÀrare har vi kommit fram till att endast en av de intervjuade lÀrarna har fÄtt med sig nÄgon kunskap om de nationella minoriteterna frÄn sin lÀrarutbildning. Detta har lett till att lÀrarna fÄtt inhÀmta kunskaper pÄ eget hÄll. Resultatet visar att alla lÀrarna i studien sÀger sig undervisa om minoriteterna, men upplÀgget pÄ undervisningen ser olika ut sett till innehÄll och var det fÄr plats i terminsplaneringen. Mycket beror pÄ klassens komposition dÄ flera av lÀrarna vÀljer att styra undervisningens innehÄll mot det som kÀnns relevant för demografin i klassrummet.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera vilket lÀrande som möjliggörs hos tvÄ lÀrare i en mÄngkulturell skola. Jag har gjort en etnografisk studie dÀr jag under nÄgra veckors tid har observerat, haft bÄde formella och informella samtal samt samlat arbetsmaterial i tvÄ klasser. Den ena klassen gÄr i Ärskurs 8 och lÀser historia under min tid i klassrummet. Den andra klassen gÄr i Äk 9 och lÀser religionskunskap. Min studie pekar mot att den ena klassen riskerar att enbart syssla med memorering och kvantitativ kunskaps­hantering, vilket inte Àr utvecklande för de högre nivÄerna av tÀnkandet.

Bakgrunden till den hÀr studien finns i de resultat som framkom av studie I: Elever med svenska som andrasprÄk i mÄngkulturella skolor ? Bakgrundsfaktorer Tester och Utredningar (Odén och Bagge, 2006). Det resultat vi dÀr kom fram till pekade mot att samarbetet runt invandrarelever i skolsvÄrigheter var bristfÀlligt. Det Àr samarbetet som vi valt som ingÄng till studie II. Det syfte som vi enades om var att undersöka det interkulturella samarbetet runt nÄgra elever i skolÄr F-5 med invandrarbakgrund, före och i samband med att en provskolgÄng/inskrivning i sÀrskolan diskuteras.

Bakgrund: Under 1970-talet började man omarbeta invandrarpolitiken i Sverige inom riksdagen i och med den ökade arbetskraftsinvandringen. Det var först under denna period som man lÀmnade mÄngkulturdebatten, Ätminstone inom skolpolitiken och begreppet interkultur introducerades. 1985 beslutades det av riksdagen att skolan skulle arbeta interkulturellt och gjorde gÀllande att det att ett förhÄllningssÀtt utifrÄn interkultur skulle genomsyra hela skolverksamheten. Forskning visar att kritiken mot det interkulturella perspektivet, frÄn sÄvÀl politiker som pedagoger, har bestÄtt i att begreppet Àr abstrakt och aningen diffust.Syfte: Syftet med detta arbete att undersöka hur interkultur uttrycks i Lpo94 samt Lgr11 med tillhörande kursplaner för historieÀmnet och vilka möjligheter och/eller svÄrigheter det finns.Metod: Arbetet utfördes genom en tematisk jÀmförande innehÄllsanalys av Lpo 94, Lgr 11 med tillhörande kursplaner för historia.Resultat: Det finns en konstant spÀnning mellan interkultur och kulturarv i Lpo 94, Lgr 11 och tillhörande kursplaner för historia. Interkultur fÄr stor plats i de behandlade styrdokumenten Àven om kulturarv kan tolkas som en motpol till interkultur.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrares syn pÄ lÀrande i mÄngkulturella förskolor kan ta sig uttryck, samt att fÄ en tydligare bild gÀllande vilka hinder respektive möjligheter förskollÀrareupplever i detta arbete. Med hjÀlp av totalt sju kvalitativa intervjuer - sex intervjuer med förskollÀrare och en med en förskolechef - har vi fÄtt en klarare bild över hur förskollÀrare ser pÄ arbete med lÀrande i en mÄngkulturell förskola.Resultatet av studien visar att flertalet förskollÀrare arbetar med lÀrande hos barn med annan kulturell bakgrund pÄ ett likartat sÀtt. De lÀgger dock en stor tyngd pÄ sprÄket och barns sprÄkutveckling. Likformigheten anges bero pÄ brist pÄ tid och resurser. Men vÄr tolkning Àr Àven att det finns en stor osÀkerhet hos förskollÀrarna gÀllande hur arbete i en mÄngkulturell förskola kan bedrivas.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.