Sök:

Sökresultat:

199 Uppsatser om Interkulturellt förhćllningssätt - Sida 13 av 14

Interkulturellt förhÄllningssÀtt i förskolan : ambitioner och paradoxer

Background: Sweden has become a society with a multicultural population. Many children start preschools with different backgrounds and experiences. Teachers today face the task of meet those children in the best way. Södertörn University has a special profile on their teacher education, the intercultural profile.Aims: My report focuses on teachers who have been working in preschools for about one to two years after graduating from the intercultural education at Södertörn University. The report aims at finding out more about their experiences and thoughts about the intercultural approach after having worked in the Swedish preschool with a special focus on the intersectional perspective on cultural phenomena class, gender and ethnicity.

Fr?mjande faktorer f?r v?lbefinnande hos elever i ?k 4-6. En fenomenografisk intervjustudie med v?rdnadshavare och specialpedagoger

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

"AlltsÄ, vi har lÀst mer om hur det varit för indianerna Àn hur det varit för samerna" : Hur resonerar sju högstadielÀrare om Sveriges officiella minoriteter och minoritetssprÄk i sin undervisning?

I denna uppsats har mÄlet varit att försöka skapa en uppfattning om hur lÀrare sÀger sig resonera kring styrdokumentens skrivningar om Sveriges nationella minoriteter, hur de hÀvdar att deras förkunskaper i Àmnet ser ut och sedermera hur de sÀger sig planera och utföra undervisningen kopplat till minoriteterna. Genom kvalitativa intervjuer med sju högstadielÀrare - tre svensklÀrare och fyra samhÀllskunskaps- och historielÀrare har vi kommit fram till att endast en av de intervjuade lÀrarna har fÄtt med sig nÄgon kunskap om de nationella minoriteterna frÄn sin lÀrarutbildning. Detta har lett till att lÀrarna fÄtt inhÀmta kunskaper pÄ eget hÄll. Resultatet visar att alla lÀrarna i studien sÀger sig undervisa om minoriteterna, men upplÀgget pÄ undervisningen ser olika ut sett till innehÄll och var det fÄr plats i terminsplaneringen. Mycket beror pÄ klassens komposition dÄ flera av lÀrarna vÀljer att styra undervisningens innehÄll mot det som kÀnns relevant för demografin i klassrummet.

LÀrande i en mÄngkulturell skola : Ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande i undervisningen hos tvÄ SO-lÀrare

Syftet med denna uppsats har varit att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera vilket lÀrande som möjliggörs hos tvÄ lÀrare i en mÄngkulturell skola. Jag har gjort en etnografisk studie dÀr jag under nÄgra veckors tid har observerat, haft bÄde formella och informella samtal samt samlat arbetsmaterial i tvÄ klasser. Den ena klassen gÄr i Ärskurs 8 och lÀser historia under min tid i klassrummet. Den andra klassen gÄr i Äk 9 och lÀser religionskunskap. Min studie pekar mot att den ena klassen riskerar att enbart syssla med memorering och kvantitativ kunskaps­hantering, vilket inte Àr utvecklande för de högre nivÄerna av tÀnkandet.

Samarbete runt invandrarelever i skolsvÄrigheter och Interkulturella aspekter pÄ det specialpedagogiska uppdraget

Bakgrunden till den hÀr studien finns i de resultat som framkom av studie I: Elever med svenska som andrasprÄk i mÄngkulturella skolor ? Bakgrundsfaktorer Tester och Utredningar (Odén och Bagge, 2006). Det resultat vi dÀr kom fram till pekade mot att samarbetet runt invandrarelever i skolsvÄrigheter var bristfÀlligt. Det Àr samarbetet som vi valt som ingÄng till studie II. Det syfte som vi enades om var att undersöka det interkulturella samarbetet runt nÄgra elever i skolÄr F-5 med invandrarbakgrund, före och i samband med att en provskolgÄng/inskrivning i sÀrskolan diskuteras.

Interkultur & Kulturarv : En spÀnningsfylld relation

Bakgrund: Under 1970-talet började man omarbeta invandrarpolitiken i Sverige inom riksdagen i och med den ökade arbetskraftsinvandringen. Det var först under denna period som man lÀmnade mÄngkulturdebatten, Ätminstone inom skolpolitiken och begreppet interkultur introducerades. 1985 beslutades det av riksdagen att skolan skulle arbeta interkulturellt och gjorde gÀllande att det att ett förhÄllningssÀtt utifrÄn interkultur skulle genomsyra hela skolverksamheten. Forskning visar att kritiken mot det interkulturella perspektivet, frÄn sÄvÀl politiker som pedagoger, har bestÄtt i att begreppet Àr abstrakt och aningen diffust.Syfte: Syftet med detta arbete att undersöka hur interkultur uttrycks i Lpo94 samt Lgr11 med tillhörande kursplaner för historieÀmnet och vilka möjligheter och/eller svÄrigheter det finns.Metod: Arbetet utfördes genom en tematisk jÀmförande innehÄllsanalys av Lpo 94, Lgr 11 med tillhörande kursplaner för historia.Resultat: Det finns en konstant spÀnning mellan interkultur och kulturarv i Lpo 94, Lgr 11 och tillhörande kursplaner för historia. Interkultur fÄr stor plats i de behandlade styrdokumenten Àven om kulturarv kan tolkas som en motpol till interkultur.

MÄngkulturalitet i förskolan : En undersökning om förskollÀrares syn pÄ lÀrande och mÄngkulturalitet

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrares syn pÄ lÀrande i mÄngkulturella förskolor kan ta sig uttryck, samt att fÄ en tydligare bild gÀllande vilka hinder respektive möjligheter förskollÀrareupplever i detta arbete. Med hjÀlp av totalt sju kvalitativa intervjuer - sex intervjuer med förskollÀrare och en med en förskolechef - har vi fÄtt en klarare bild över hur förskollÀrare ser pÄ arbete med lÀrande i en mÄngkulturell förskola.Resultatet av studien visar att flertalet förskollÀrare arbetar med lÀrande hos barn med annan kulturell bakgrund pÄ ett likartat sÀtt. De lÀgger dock en stor tyngd pÄ sprÄket och barns sprÄkutveckling. Likformigheten anges bero pÄ brist pÄ tid och resurser. Men vÄr tolkning Àr Àven att det finns en stor osÀkerhet hos förskollÀrarna gÀllande hur arbete i en mÄngkulturell förskola kan bedrivas.

Mellan raderna och illustrationerna

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

Skönlitteraturens kraft : En analys av framstÀllningen av psykisk ohÀlsa i tvÄ romaner ur ett interkulturellt perspektiv och ur ett genusperspektiv

This paper is written in the field of Educational Science, and it focuses on literature that pupils read. Literature has the power to shape readers beliefs, that is why this paper aims to examine, and compare two novels that are used in Swedish schools in class settings. Both novels deal with the issue of psychiatric disorder from a womanÂŽs perspective. Research done in the field of psychiatric disorder shows that it is an important subject that should be addressed in schools. Research done from the perspective of gender studies points out the need of representation of female perspective in literature that pupils are working with.

Den mÄngkulturella skolan och vÀrdegrunden- en vÀrdekoflikt?

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

Religionskunskap i den mÄngkulturella skolan : En diskursanalytisk studie av religionskunskapslÀrares tal om det mÄngkulturella och mÄngreligiösa utifrÄn ett interkulturellt perspektiv

I ett av RN:s disciplinfall ser vi att en revisor har varit den utsedda revisorn i företaget under hela rÀkenskapsÄret och företaget har inte utfört den löpande bokföringen i tid, om revisorn dÄ under Äret underlÄter att vidta ÄtgÀrder vid misstanke om brott som denne Àr skyldig att vidta och Àven ÄsidosÀtter god revisionssed riskerar denne disciplinÀra pÄföljder frÄn RN. En revisor riskerar Àven att dömas för medhjÀlp till bokföringsbrottet om denne har frÀmjat bokföringsbrottet. Detta gör det intressant att studera hur revisorn ska agera om den löpande bokföringen inte har utförts tid för att leva upp till sina skyldigheter som revisor. Studien studerar detta utifrÄn reglerna i ABL och hur revisorn ska hantera dessa regler och dess kompletterande seder. Syftet med studien Àr att skapa tydliga riktlinjer för hur revisorn ska agera vid fall dÀr den löpande bokföringen inte har utförts i tid.

Om de jobbar med konflikter i mellanöstern, dÄ Àr det bara att sÀga grattis: en studie av hur lÀrare ser pÄ sitt uppdrag i förhÄllande till en mÄngkulturell miljö

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ sitt uppdrag i förhÄllande till en mÄngkulturell miljö. HuvudfrÄgan bryts ner till de didaktiska frÄgorna vem? vad? och hur? och dessa frÄgestÀllningar anvÀnds ocksÄ för att kategorisera resultatanalysen. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer, och tolkning av dessa Àr hermeneutisk, dÀr lÀrarnas berÀttelser tolkas utifrÄn min egen förstÄelse och utifrÄn denna förstÄelse sÄ vidgas perspektivet genom anvÀndandet av relevant forskning och applicerbara teorier. Den kvalitativa metoden begrÀnsar undersökningsmaterialet och tre lÀrare intervjuades för denna studie.

FörskolelÀrares tankar kring de mÄngkulturella direktiv som ges i lÀroplanen för förskolan

I lÀroplanen för förskolan (Lpfö98) beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall stÀrka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhÀlle (Lpfö98). Syftet med denna studie Àr att jag med detta som utgÄngspunkt har tittat nÀrmre pÄ förskolelÀrares egna tankar och funderingar kring detta, hur förskolelÀrare kÀnner inför de mÄngkulturella direktiven som lÀroplanen anger och hur de tycker att man rent praktiskt skall uppfylla dessa mÄl. Studien tar Àven upp hur förskolelÀrarna upplever sina egna kunskaper för att bidra till att barnen utvecklar sin förmÄga att förstÄ och leva sig in i andras kulturer och vÀrderingar.Det Àr en kvalitativ studie dÀr fyra intervjuer har gjorts med slumpvalda förskolelÀrare frÄn en förutbestÀmd stadsdel. I studien framkom att samtliga förskolelÀrare ser att förskolan besitter en mÄngfald som de ser positivt pÄ. Denna mÄngfald stÀller krav pÄ en interkulturell pedagogik hos förskolelÀrarna, för att man pÄ ett mer effektivt och medvetet sÀtt skall kunna arbeta för de mÄngkulturella direktiven som anges i Lpfö98.Slutsatserna av studien Àr att förskolelÀrarna upplever ett behov av fortbildningar i strÀvan mot ett mer interkulturellt förhÄllningssÀtt.

FramgÄngsfaktorer för goda resultat. En etnografisk studie av tvÄ grundskolors arbete för ökad mÄluppfyllelse i förorten.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur tvÄ grundskolors lÀrare och elevhÀlsoteam arbetar för att stödja elever i förorten till ökad mÄluppfyllelse. 1. Hur resonerar lÀrare kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad mÄluppfyllelse?2. Hur resonerar skolans elevhÀlsoteam kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad mÄluppfyllelse?3. Vilken typ av stöd ger lÀrare och elevhÀlsoteam i förortens skola?Teori:Som teoretisk bakgrund anvÀnds det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Det innebÀr att lÀrande sker med utgÄngspunkt i sitt sammanhang. Vidare beskrivs Àven specialpedagogik och dess olika perspektiv.

Att samverka nÀr sprÄket inte rÀcker till. En studie om hur nÄgra lÀrare pÄ en högstadieskola kommunicerar elevers matematiksvÄrigheter med förÀldrar som inte behÀrskar svenska

Syfte: Syftet med studien var att studera hur nÄgra lÀrare pÄ en högstadieskola kommunicerade elevers matematiksvÄrigheter med förÀldrar som inte behÀrskar svenska.Teori: Den teoriram som ligger till grund för studien Àr det sociokulturella perspektivet, eftersom det som studerades var kommunikation. Metod: En högstadieskola valdes p.g.a. dess höga andel elever med annat modersmÄl Àn svenska. Alla lÀrare pÄ skolan besvarade en enkÀt. Med enkÀten som underlag gjordes urvalet, som blev sju lÀrare.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->