I ett av RN:s disciplinfall ser vi att en revisor har varit den utsedda revisorn i företaget under hela rÀkenskapsÄret och företaget har inte utfört den löpande bokföringen i tid, om revisorn dÄ under Äret underlÄter att vidta ÄtgÀrder vid misstanke om brott som denne Àr skyldig att vidta och Àven ÄsidosÀtter god revisionssed riskerar denne disciplinÀra pÄföljder frÄn RN. En revisor riskerar Àven att dömas för medhjÀlp till bokföringsbrottet om denne har frÀmjat bokföringsbrottet. Detta gör det intressant att studera hur revisorn ska agera om den löpande bokföringen inte har utförts tid för att leva upp till sina skyldigheter som revisor. Studien studerar detta utifrÄn reglerna i ABL och hur revisorn ska hantera dessa regler och dess kompletterande seder. Syftet med studien Àr att skapa tydliga riktlinjer för hur revisorn ska agera vid fall dÀr den löpande bokföringen inte har utförts i tid.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ sitt uppdrag i förhÄllande till en mÄngkulturell miljö. HuvudfrÄgan bryts ner till de didaktiska frÄgorna vem? vad? och hur? och dessa frÄgestÀllningar anvÀnds ocksÄ för att kategorisera resultatanalysen. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer, och tolkning av dessa Àr hermeneutisk, dÀr lÀrarnas berÀttelser tolkas utifrÄn min egen förstÄelse och utifrÄn denna förstÄelse sÄ vidgas perspektivet genom anvÀndandet av relevant forskning och applicerbara teorier. Den kvalitativa metoden begrÀnsar undersökningsmaterialet och tre lÀrare intervjuades för denna studie.

I lÀroplanen för förskolan (Lpfö98) beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall stÀrka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhÀlle (Lpfö98). Syftet med denna studie Àr att jag med detta som utgÄngspunkt har tittat nÀrmre pÄ förskolelÀrares egna tankar och funderingar kring detta, hur förskolelÀrare kÀnner inför de mÄngkulturella direktiven som lÀroplanen anger och hur de tycker att man rent praktiskt skall uppfylla dessa mÄl. Studien tar Àven upp hur förskolelÀrarna upplever sina egna kunskaper för att bidra till att barnen utvecklar sin förmÄga att förstÄ och leva sig in i andras kulturer och vÀrderingar.Det Àr en kvalitativ studie dÀr fyra intervjuer har gjorts med slumpvalda förskolelÀrare frÄn en förutbestÀmd stadsdel. I studien framkom att samtliga förskolelÀrare ser att förskolan besitter en mÄngfald som de ser positivt pÄ. Denna mÄngfald stÀller krav pÄ en interkulturell pedagogik hos förskolelÀrarna, för att man pÄ ett mer effektivt och medvetet sÀtt skall kunna arbeta för de mÄngkulturella direktiven som anges i Lpfö98.Slutsatserna av studien Àr att förskolelÀrarna upplever ett behov av fortbildningar i strÀvan mot ett mer interkulturellt förhÄllningssÀtt.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur tvÄ grundskolors lÀrare och elevhÀlsoteam arbetar för att stödja elever i förorten till ökad mÄluppfyllelse. 1. Hur resonerar lÀrare kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad mÄluppfyllelse?2. Hur resonerar skolans elevhÀlsoteam kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad mÄluppfyllelse?3. Vilken typ av stöd ger lÀrare och elevhÀlsoteam i förortens skola?Teori:Som teoretisk bakgrund anvÀnds det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Det innebÀr att lÀrande sker med utgÄngspunkt i sitt sammanhang. Vidare beskrivs Àven specialpedagogik och dess olika perspektiv.

Syfte: Syftet med studien var att studera hur nÄgra lÀrare pÄ en högstadieskola kommunicerade elevers matematiksvÄrigheter med förÀldrar som inte behÀrskar svenska.Teori: Den teoriram som ligger till grund för studien Àr det sociokulturella perspektivet, eftersom det som studerades var kommunikation. Metod: En högstadieskola valdes p.g.a. dess höga andel elever med annat modersmÄl Àn svenska. Alla lÀrare pÄ skolan besvarade en enkÀt. Med enkÀten som underlag gjordes urvalet, som blev sju lÀrare.

Syfte Det övergripande syftet med studien Àr att utveckla och förbÀttra den kontext skolpersonal befinner sig i och som den nyanlÀnda sjuÄringen kommer till, för att uppnÄ en likvÀrdig skola för alla. Samarbete i skolan och med förÀldrarna belyses och diskuteras. Studien tar ocksÄ upp frÄgan om skolpersonalens synsÀtt pÄ modersmÄlets betydelse för elevens sprÄkutveckling och hur detta kan skapa möjligheter eller hinder i lÀs- och skrivutvecklingen. Följande forskningsfrÄgor besvaras: Vilka uppfattningar har olika yrkesgrupper om hur nyanlÀnda sjuÄringar kan arbeta i skolan och med familjen nÀr det gÀller att hjÀlpa en nyanlÀnd elev som inte kan lÀsa och skriva? Vilken syn har olika yrkesgrupper i skolan pÄ anvÀndandet av modersmÄlet i lÀs- och skrivutvecklingen? Vilka hinder och dilemman kan försvÄra arbetet med nyanlÀnda sjuÄringars lÀs- och skrivutveckling? Metod och teoriram Studien görs med en fenomenologisk ansats och för att söka svar pÄ forskningsfrÄgorna har tvÄ fokusgrupper med olika professioner i skolan anvÀnts.

SamhÀllet har gÄtt frÄn att vara monokulturellt till att bli mÄngkulturellt, vilket har lett till pedagogiska utmaningar för skolan. Enligt skolans styrdokument ska alla elever ges lika studie- och utbildningsmöjligheter, men elever med utlÀndsk bakgrund missgynnas. Detta blir tydligt av statistik som visar att var fjÀrde elev med utlÀndsk bakgrund gÄr ut grundskolan utan grundlÀggande behörighet, vilket kan jÀmföras med var tionde elev med svensk bakgrund. Faktorerna Àr sammansatta, men denna studie inriktas frÀmst pÄ sprÄkliga faktorer. Arbetet utgÄr ifrÄn ett socio- och interkulturellt perspektiv pÄ lÀrande, och berör Àven forskning om sprÄkutveckling.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur nyanlÀnda elevers sprÄkliga och kulturella erfarenheter av matematik togs tillvara i matematikundervisningen i nÄgra förberedelseklasser. Stu-dien avsÄg dels att belysa hur deras lÀrare arbetade med fokus pÄ medvetenhet om sprÄkliga och kulturella skillnader kopplat till matematiklÀrande. Den avsÄg ocksÄ att undersöka hur eleverna upplevde matematikundervisningen i Sverige. Fyra frÄgestÀllningar formulerades. Teori: Den empiriska delen av undersökningen bestod av fallstudier i förberedelseklasser.

Syfte: Studiens syfte Àr att utforska vilka pedagogiska möjligheter det finns för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en mÄngkulturell förskola för att frÀmja kommunikation, samspel och delaktighet.FrÄgestÀllningar:1) Vilka lÀrandemiljöer skapar utvecklingsmöjligheter för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en mÄngkulturell förskola?2) Vilka möjligheter och hinder finns i verksamheten nÀr det gÀller barn i behov av sÀrskilt stöd som har en annan etnisk bakgrund Àn svensk?3) Hur resonerar pedagogerna kring arbetet att möta barnens behov med fokus pÄ arbetssÀtt, metoder, strategier och förhÄllningsÀtt?Teori: DÄ denna studie avser att studera pedagogernas samspel, bemötande och interaktion med barnen genom kommunikation och sprÄk Àr det genom det sociokulturella perspektivet som det insamlade materialet har tolkats och förstÄtts. FrÄgestÀllningarna och syftet med studien Àr ocksÄ grundade pÄ synsÀttet att det Àr mellan individer och samspelet mellan dem som ett lÀrande sker, den miljö dÀr individerna verkar i har ocksÄ en pÄverkan pÄ samspelet och lÀrandet (SÀljö, 2000).Metod: Studien Àr kvalitativ, inspirerad av etnografi och aktionsforskning dÀr jag som forskare deltagit i utvecklingen av förskolans verksamhet och utifrÄn syftet tagit reda pÄ stÀllda frÄgestÀllningar. Urvalet Àr ÀndamÄlsenligt utifrÄn en förskola som ligger i ett mÄngkulturellt omrÄde och alla barn i gruppen har annat etnisk bakgrund Àn svensk. Analysen Àr baserad pÄ handledningssamtal, observationer samt granskning av en handlingsplan och förskolans vision.Resultat: Studiens empiri visar pÄ att pedagogerna pÄ förskolan vill skapa en miljö dÀr trivsel, trygghet, regler och struktur skapar möjligheter för alla barn att utvecklas och lÀra.