Internet har utvecklats till en ?Web 2.0? version, där nu användare är interaktiva med varandra. Nätverksajten Facebook, en av tjänsterna som ingår i begreppet sociala medier, har bara funnits på Internet i några år och har redan över 500 miljoner användare runt om i världen. Sociala medier är ett enkelt sätt för att skapa kontakt och tillgänglighet med sina vänner och kan bli ett verktyg för såväl privatpersoner, företag och organisationer att nå sina målgrupper. Även de statliga verksamheterna kan använda sociala medier för att kommunicera med sina kunder, intressenter och allmänheten.

Under de senaste åren har kommuner runtom i Sverige installerat interaktiva tavlor i en mängd klassrum. Under läsåret 2010-2011 blir alla klassrum i Linköpings kommun IT-klassrum med tillgång till en interaktiv tavla. Alla pedagoger berörs av detta och i Lgr11 förutsätts att pedagoger har den kompetens som krävs för att kunna använda digital teknik i undervisningen. Sedan jag såg interaktiva tavlor användas för första gången 2007 har jag varit nyfiken på vad de skulle kunna tillföra i mitt arbete som lärare. Lärarlyftet har gett mig chansen att fördjupa mig inom pedagogik och valet att ta reda på mer om interaktiva tavlor kom därför naturligt.I undersökningen, som bestått av intervjuer med nio pedagoger från förskola till årskurs 6, har jag sökt svar på hur pedagoger som använder den interaktiva tavlan i undersökningen upplever arbetet.

Europaparlamentet definierade år 2006 att alla medborgare behöver digital kompetens för att anpassa sig till den föränderliga värld vi lever, vilket har påverkat innehållet i den nya läroplanen och kursplanerna Lgr 11, med avseende på digital kompetens.Parallellt med att fokus ökar på den digitala kompetensen i skolorna, gör de interaktiva skrivtavlorna intåg i våra svenska klassrum och enligt taveldistributörernas försäljningsprognoser kommer ännu fler att säljas de kommande åren. Detta gör att de interaktiva skrivtavlorna är ett digitalt verktyg som många lärare behöver lära sig hantera, och syftet med denna studie är att observera hur de interaktiva skrivtavlorna kan användas i grundskolans undervisning, och vilka lärstilar som stimuleras med utgångspunkt i Gardners teori om multipla intelligenser. Studien försöker också besvara frågan hur lärarens utbildning på de interaktiva skrivtavlorna påverkar antalet intelligenser som stimuleras under lektionerna.Resultatet baseras på nio klassrumsobservationer på två olika skolor, och visar till exempel att den verbala/lingvistiska och visuella/spatiala intelligensen aktiveras i alla lektionerna och den matematiska/logiska i flertalet. Detta resultat tillsammans med resultatet av intervju och contextual inquiry visar att lärarens utbildningsnivå på den interaktiva skrivtavlan påverkar sättet denna används på i undervisningen och antalet intelligenser som stimuleras, men också att den grundläggande IKT-kompetensen (informations- och kommunikationsteknik) och dataintresse har betydelse, särskilt när läraren inte har fått så mycket utbildning på den interaktiva skrivtavlan..

Detta arbete tar upp och diskuterar det eventuella användandet av representationer i en autonom robot kontrollerad av ett extended sequential neural network (ESCN). Diskussionen utgår från en tidigare distinktion, framförd av bl.a. Bickhard och Terveen (1995), mellan traditionella representationer, som förespråkas av kognitivismen, och interaktiva representationer, som förespråkas av många företrädare för en mer förkroppsligad och situerad syn på kognition. Resultatet i detta arbete visar att det är möjligt, med hänvisning till robotens interna tillstånd, att påstå att roboten inte använder sig av representationer i någon traditionell bemärkelse. Resultatet visar vidare att det är möjligt att hävda att roboten använder sig av interaktiva representationer.

Titel: Vad fort det går! ? en studie av offentliga verksamheters inställning och lärande av krishantering i sociala medierFörfattare: Jesper Franke och Johanna LyngarthUppdragsgivare: Bengt Johansson, JMGKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Mathias A. FärdighSidantal: 43Antal ord: 12 163 (exl. abstract, executive summary och bilagor)Syfte: Att undersöka svenska, offentliga verksamheters inställning till socialamedier samt vad de har lärt sig av att ha hanterat kris i dem.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer av respondentkaraktär.Material: Tio respondentintervjuer med representanter från sex olika offentliga verksamheter.Huvudresultat: Resultatet visar att de intervjuade offentliga verksamheterna har registrerade konton i sociala medier, men att kvalificerad närvaro där kräver resurser. De verksamheter som avsatt mindre resurseranvänder plattformarna som envägskanaler, där man inte kan utnyttja deras interaktiva fördelar.

Den rådande trenden är att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nå en allt större publik. Främjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada än nytta?.

Syftet med studien är att ta reda på hur välgörenhetsorganisationer idag använder sig av sociala medier i sitt externakommunikationsarbete. Resultatet visar på att välgörenhetsorganisationer inte användersociala medier till dess fulla potential. Det främsta syftet föranvändningen av sociala medier är fortfarande främst att spridainformation och organisationens budskap. .

Med bakgrund i läraryrkets professionaliseringsprocess, som bland annat efterlyser lärares reflekterande och utvärderande förhållningssätt i sin yrkesutövning, avser denna studie att sammanställa och redovisa lärares erfarenheter av och förhållningssätt till IST-användning främst inom ämnet matematik. Genom att studera andra lärares upplevelser av och förhållningssätt till sitt IST-användande kan man öka sitt egna medvetande. Denna litteraturstudie syftar därför till att öka medvetenheten om de interaktiva skrivtavlornas effekter för matematikundervisningen och lärarens arbete.Studiens resultat visar att de interaktiva skrivtavlorna kan bidra med flera positiva förändringar, men för att det ska bli konkreta effekter för lärarna och undervisningen måste en rad andra förändringar först ske. Den mest framträdande faktorn som framkommit i litteraturen är att lärarna upplever att de behöver få möjligheter till en utökad fortbildning och tid till att utveckla sina tekniska och pedagogiska kompetenser. Litteraturen pekar på att en fullgod fortbildning är avgörande för hur väl den interaktiva skrivtavlan kan integreras i undervisningen och för att lärare ska utveckla en säkerhet i att hantera verktyget..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka för- och nackdelar med användandet av interaktiva whiteboards i grundskolan. Ambitionen fanns även att väcka nyfikenhet och informera vår tänkta målgrupp om ämnet. Vi genomförde intervjuer med två klasslärare och två elevgrupper i grundskolan samt en IT-pedagog. Enligt flera forskare har IKT positiva effekter på lärandet genom att undervisningen blir roligare med mer engagerade och motiverade elever till följd. Det har konstaterats i en engelsk undersökning att elever övervägande är positiva till att arbeta med interaktiva whiteboards.

Denna? uppsats ?syftar ?till ?att ?ge ?en ?insikt ?i ?hur ?små ?webbolag ?kan ?skapa ?affärsnytta ?genom ?marknadsföring ?i ?sociala ?medier, ?samt? föreslå? riktlinjer ?för ?hur ?detta ?kan ?gå ?till. ?För ?att ?kunna ?besvara? uppsatsens? syfte? genomfördes? en? kvalitativ? studie? av ?hur? webbolagen? Booli,? Coolstuff ?och ?Freddie ?G ?Store ?marknadsför ?sig ?genom ?Facebook, ?Twitter ?och ?bloggar. ?De? sociala ?medierna ?har ?skapat ?nya ?förutsättningar ?för ?företag ?vid ?marknadsföring.

Saabs vision med de interaktiva applikationerna är att de ska tilltala både den nya besökaren och den lojale Saabkunden. Vi observerade tydliga attitydförändringar när applikationerna inte fungerade. Få kunde tänka sig att köpa en bil efter att enbart ha besökt Saabs hemsida då applikationerna i dagsläget inte kan ersätta känslan av att manövrera bilen själv. För att öka graden av ?stickiness? och ?flow? kan Saab integrera applikationerna i en värdekedja.

I denna undersökning redogörs för den interaktiva lärandemiljön i förskolan och undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, där lärande i interaktion med andra människor ligger i fokus. Syftet med detta examensarbete är att bidra till ökad förståelse av förskollärares arbete med den interaktiva lärandemiljön i förskolan. De övergripande frågorna som belyses är vilka IT-kunskaper förskollärarna besitter, vilka möjligheter det finns till fortbildning inom det gällande området, samt huruvida det finns skillnader i förskollärarnas förhållningssätt till den interaktiva lärandemiljön beroende på deras ålder. Undersökningen genomfördes i form av observationer, där förskolornas tillgång och placering av datorn studerades, samt en semistrukturerad intervju i vilken tolv verksamma förskollärare från fyra förskolor deltog Resultatet visar att förskollärarna ger uttryck för att de vill ha ökade kunskaper om hur de kan arbeta med den interaktiva lärandemiljön i ett pedagogiskt syfte. Resultatet visar även att de IT-utbildningar som förskollärarna i denna undersökning har att tillgå fokuserar på datorns grundkunskaper t.ex. grunderna i Word, Power Point och dokumentation. Detta leder till att barn på olika förskolor får olika förutsättningar att arbeta i den interaktiva lärandemiljön.

Syftet med detta examensarbete har varit att genom intervjuundersökning undersöka, beskriva och analysera webblärares uppfattning och upplevelser av det interaktiva lärandet på en vuxenutbildning. Vi har undersökt vad som utmärker arbetet som webblärare och vad begreppet interaktivt lärande innebär. Vidare har vi undersökt vilka möjligheter och hinder webblärarna upplever och även under vilka förutsättningar det interaktiva lärandet sker. En intervjuundersökning har genomförts med sju webblärare vid ett och samma utbildningsföretag som erbjuder vuxenutbildning. Utifrån teorin och resultat har vi funnit att webblärarens roll skiljer sig från den traditionella lärarrollen framför allt genom att den fysiska interaktionen uteblir.

När informations- och kommunikationsteknik (IKT) blir en naturlig del av undervisningen kan det få positiva effekter på elevernas inlärning. Men historien visar också att när ny teknik introducerats genom politiska ställningstaganden och statliga satsningar har den inte alltid använts på det sätt som var tänkt. Kritik har framkommit mot att många lärare har otillräckliga kunskaper om tekniken och om hur den kan användas. Interaktiva skrivtavlor är ett av de verktyg som för in IKT i klassrummen. Enligt Burden (2002) kan skolor gå igenom tre faser vid införandet av ny teknik.

?????.