Detta arbete handlar om hur fritidspedagoger möter barn i sorg, vilken plats samtal om döden har i fritidshemmet samt i vilka sammanhang samtal om döden uppstÄr. Vidare undersöker jag om Astrid Lindgrens Bok ?Bröderna LejonhjÀrta? kan vara anvÀndbar som redskap för att stötta barn som sörjer och i samtal med barn om döden. Genom intervju har jag undersökt tre pedagogers syn pÄ att prata med barn om döden och hur de möter barn i sorg. IntervjufrÄgorna har jag arbetat fram genom en textanalys av Bröderna LejonhjÀrta..

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och frÄgeformulÀr ville vi kartlÀgga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter samt fÄ reda pÄ vilka generella ÄtgÀrder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan Àr av stor betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras frÀmsta arbetsuppgift Àr att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att pÄ sÄ vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvÄrigheter. .

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

Denna undersökning handlar om lekens betydelse för utvecklande av socialt sampel mellan barn. Vet alla vad lek Àr och Àr lek nÄgot man kan definiera? Vi har intervjuat barn och pedagoger i förskola och förskoleklass och Àven observerat barn. Genom lek fÄr barn bearbeta vardagssituationer och vÀrlden runt omkring dem. De lÀr sig att samarbeta och att lyssna pÄ varandra, men Àven turordning.

AbstractTitel: NÀr rykten blir nyheter ? Lokalpressen och Flashback ForumFörfattare: Anna Jernberg, Annica HallquistHandledare: Anna Edin Uppsatsen behandlar relationen mellan Flashback Forum och GÀvles lokaltidningar Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Om hur nÀra de jobbar varandra, medborgarjournalisternas betydelse, vem som sÀtter agendan och hur tidningarna jobbar med de etiska spelreglerna. I viss mÄn Àven ryktesspridning.Syftet med uppsatsen var att studera om och i sÄ fall hur medborgarjournalistiken bidrar till morgondagens nyheter via Flashback Forum.De metoder vi har anvÀnt oss av för att nÄ vÄr slutats Àr komparativ metod och semistrukturerade intervjuer. Den komparativa analysen för att se i hur mÄnga fall lokalpressen anvÀnder sig av Flashback och hur vÄra informanter i intervjuer sÀger sig arbeta med detta forum.Materialet kommer frÄn intervjuer med journalister, Arbetarbladet (AB) och Gefle Dagblads (GD) nÀtupplagor samt trÄden pÄ Flashback Forum Mord pÄ kvinna, GÀvle 20/9-14 som handlar om mordet pÄ Stora Esplanadgatan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kontakten mellan barn och förÀldrar ser ut, nÀr förÀldern sitter i fÀngelse. Efter en diskussion med de tilltÀnkta informanterna var det tydligt att det finns en problematik inom detta Àmne. Forskningen ur barn-/förÀldraperspektivet Àr tÀmligen bristfÀllig dÄ studier gÀllande fÀngelseklienter och kriminalvÄrd i synnerhet behandlar den intagne. DÀrför var det av intresse att ta reda pÄ hur kontakten hanteras, det vill sÀga pÄ vilket sÀtt alla inblandade parter agerar för att barnet skall fÄ ha en sÄ bra kontakt som möjligt med sin förÀlder trots att den inte har samma möjligheter som en fri förÀlder. Det fanns ytterligare aspekter inom Àmnet som var av intresse, exempelvis att undersöka vad som hÀnder i mötet och de positiva respektive negativa aspekterna av att kontakten fortskrider Slutligen var det viktigt att undersöka om, och i sÄ fall hur, barnen pÄverkas av att ha en förÀlder som sitter i fÀngelse.

Vi har valt att göra vÄr C-uppsats i relation till en begrÀnsad verksamhet; en fritidsverksamhet i VÀstra Götalandsregionen. VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur pedagogerna gör kön i interaktion med barnen, i de observerade situationerna. VÄra frÄgestÀllningar Àr ?Vilka samband kan vi se i observationerna mellan pedagogernas interagerande med barnen och barnens positionering och kön?? och ?Hur svarar barnen pÄ pedagogernas interagerande i förhÄllande till barnets kön och intagen position??. Vi har anvÀnt oss av videoobservationer som metod och filmat samlingar och mellanmÄl, dÄ vi var intresserade av att studera pedagogernas interagerande med barnen utifrÄn barnens intagna positioner och kön.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper pedagoger i förskolan har nÀr det gÀller barn som far illa och agerandet hos pedagogerna nÀr de i sin verksamhet fÄr kontakt med dessa barn. För att fÄ reda pÄ detta har vi förutom litteraturstudier gjort intervjuer med sex yrkesverksamma pedagoger pÄ fyra olika förskolor. Intervjuerna visar erfarenheten hos de olika pedagogerna vad gÀller barn som far illa. Resultatet vi kom fram till var att pedagogerna kÀnner till sin skyldighet att anmÀla missförhÄllanden till socialtjÀnsten samt att de flesta hade fÄtt information kring Àmnet och vet hur de ska gÄ tillvÀga dÄ de fÄr kontakt med dessa barn.

Dagligen interagerar mÀnniskor med IT-system och internetanvÀndning har blivit en viktig del i mÄnga mÀnniskors liv. Med fler anvÀndare Àn nÄgonsin hanteras ofantliga mÀngder information och samhÀllet stÀller allt högre krav pÄ IT-sÀkerhet. NÀr det gÀller att skydda sin integritet, tillgÀnglighet och sekretess vid internetanvÀndning fokuseras det ofta pÄ tekniska ÄtgÀrder, sÄsom brandvÀgg och antivirusprogram. De tekniska ÄtgÀrderna skyddar anvÀndaren till viss del, men det rÀcker inte för att förhindra ett bekvÀmt och naivt mÀnskligt beteende. NÀr sÀkerheten brister beror det oftast pÄ den mÀnskliga faktorn.

Undersökningen syftar till att söka svar pÄ hur elevers interaktion kan se ut nÀr de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall dÀr eleverna fÄtt videoinspelningen av sig sjÀlva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppssprÄk, turtagning och muntlig kommunikation.

VÄrden av ett döende barn Àr en svÄr upplevelse för alla inblandade. Syftet med studien var att undersöka riktlinjer och rutiner för palliativ vÄrd av barn. Intervjuer med Ätta barnsjuksköterskor frÄn sex olika universitetssjukhus genomfördes. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys och fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier identifierades;riktlinjer, barnet, familjen och vÄrdpersonalen. Resultatet visade att det saknas riktlinjer för palliativ vÄrd av barn.

Vi har undersökt hur barn med hörselnedsÀttning har det i skolan nÀr det gÀller miljö och undervisning. I undersökning tas ocksÄ upp vilka som har ansvar för att skolgÄngen ska bli anpassad för dessa barn. Vi har gjort en undersökning som utgÄr frÄn intervjuer med personer som har stor kunskap kring anpassning av miljön kring barn med hörselnedsÀttningar.Resultatet visade att belysning, ljudakustik, teknik samt inredningen spelar stor roll i den totala miljön kring hörselnedsatta barn. För att dessa barn ska fÄ en likvÀrdig skolgÄng som andra barn behöver miljön anpassas efter just det barnets förutsÀttningar. Kunskap har visat sig vara det bÀsta verktyget för att ge hörselnedsatta barn ett bra bemötande.

I vÄr uppsats valde vi att undersöka hur kommunikation och social interaktion förÀndras vid anvÀndande av intranet. Vi ville Àven se vilka fördelar/nackdelar anvÀndandet kunde medföra för individen i relation till dennes arbetssituation. Detta dÄ vÄr erfarenhet av intranetlitteratur var att den utlovar guld och gröna skogar till sina anvÀndare. Vi frÄgade oss, upplever Àven individerna intranet sÄ bra. För att kunna studera dessa fenomen utfördes en fallstudie pÄ United States Information Service, (USIS), vid Amerikanska ambassaden i Stockholm.

Syftet med studien var att beskriva hur personalen pÄ ett demensboende kommunicerar och interagerar med demenssjuka personer. Studien utgick frÄn ett personalperspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen och interaktionen mellan dem och personer med demens. Studien omfattade sex personer, fyra undersköterskor samt tvÄ vÄrdbitrÀden. Metoden som anvÀndes var intervjuer som berörde frÄgeomrÄdena interaktion, kommunikation samt personalens kunskap i detta arbete. I intervjusvaren framkom att omsorgen för demenssjuka personer prÀglas av brukarnas behov av lugn och ro.

Syftet med studien Àr att belysa behandlares uppfattningar om betydelsefulla faktorer i förÀndringsprocesser med barn som upplevt vÄld och deras förÀldrar. Metoden för studien var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, dÀr forskaren intervjuade behandlare som arbetar med barn som upplevt vÄld. Resultatet visade att symptom pÄ barn som ?endast? bevittnar vÄld av en nÀra anhörig Àr ofta desamma som barn som sjÀlva blir slagna, precis som behandlingen Àr densamma. Barn som upplever vÄld behöver hjÀlp med bearbetningen av traumat för att kunna fÄ ett begripligande pÄ vad som hÀnt.