Att ha barn med drag av autism i klassrummet krÀver att man kan förstÄ deras speciella kognitiva problem, som yttrar sig bland annat i nedsatt sprÄkförstÄelse, nedsatt förmÄga till social interaktion och en del avvikande beteenden. Jag har genom litteraturstudier, fÀltstudier i tre veckor pÄ autismenhet, förelÀsningar om autism, och egna erfarenheter gjort ett examensarbete om kommunikationoch pedagogiskt upplÀgg för det hÀr handikappet. Arbetet handlar om hur de hÀr barnen uppfattar kommunikation och vilka svÄrigheter omgivningen kan möta, samt vad den bör tÀnka pÄ nÀr man tar kontakt med de hÀr barnen. Det pedagogiska upplÀgget handlar om hur arbetet i klassrummet kan underlÀttas för dem. Mina slutsatser Àr att med rÀtt hjÀlp och stöd kan de klara av en hel del..

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Personer med afasi fÄr sin sprÄkförmÄga nedsatt pÄ flera olika sÀtt vilket kan försvÄra för dem att delta i samtal. De kan dÄ anvÀnda sig av olika strategier för att hantera dessa problem. En sÄdan strategi Àr skratt. Denna uppsats syftar till att studera hur personer med afasi anvÀnder sig av skratt vid vardaglig interaktion. Föreliggande studie har utgÄtt frÄn videofilmer dÀr en kvinna med afasi interagerar med olika personer i olika miljöer.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

VÄrt syfte med denna studie Àr att utifrÄn skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans Är tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vÄrt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lÀrarutbildningen i UmeÄ och en skola i norra Sverige har vi tillgÄng till ett undersökningsfÀlt för att genomföra vÄr empiriska del. VÄr studie har en etnografisk ansats. Vi anvÀnder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer.

 Arbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, Avancerad nivÄ, 15hpHögskolan i SkövdeTitel: Interaktionen i klassrummet ? En kvalitativ observationsstudie ompedagogens interaktion med eleven i undervisningen.Sidantal: 38Författare: Linn-Marita JohansenEva SöhrmanHandledare: Eva DahlgrenDatum: Januari 2009Nyckelord: interaktion, kommunikation, pedagog, elev.Pedagogens interaktion med sina elever har stor betydelse för elevernas möjlighet tillgenuina lÀrandetillfÀllen och utveckling. LÀroplaner och styrdokument betonar att samtligaindivider har rÀtt till en jÀmlik utbildning. Studien har sin utgÄngspunkt i interaktionenmellan pedagog och elev, med fokus pÄ dess kvalitet. Studien har en didaktisk inriktningoch genomfördes som en observationsstudie i en Ärskurs tre med tvÄ verksammapedagoger.

Syftet med den hÀr essÀn Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra ett mellanrum som upplevs finnas mellan tillsynsansvarigs upplevelse av förskolans kvalitet, hur förskolan beskriver sin kvalitet och vad kvalitet Àr för barnen i deras vardag pÄ förskolan.Mellanrummet gestaltar sig som ett fÀlt med information som Àr svÄr att fÄ syn pÄ. EssÀn utgÄr ifrÄn tvÄ berÀttelser om hur barn kan uppleva sin vardag pÄ förskolan och vad kvalitet kan vara utifrÄn ett barnperspektiv.BerÀttelserna har ocksÄ fokus pÄ mötet mellan tillsynsansvarig, förskolechefer och pedagoger. Deras roller prövas utifrÄn att vara nyckelpersoner som har att föra in begreppet kvalitet i förskolan.Teorier och styrdokument om vad kvalitet Àr i förskolan stÀlls i relation till tillsynsansvarigs, förskolechefers och pedagogers roll. Aristoteles kunskapsbegrepp fronesis blir ett stöd för att fÄ syn pÄ den praktiska kunskap som nyckelpersonerna Àger och utövar.Tillsynsbesöket granskas i skrivandet som ett kontrollerande möte men ocksÄ som ett möte med möjlighet till utveckling. I mötet har tillsynsansvarig tvÄ roller som lyfts fram, den kontrollerande och den vÀgledande.

Det hÀr examensarbetet handlar om hur yngre förskolebarn i tvÄ och tre ÄrsÄlder gör för att vinna tilltrÀde till lekar som redan pÄbörjats och initierats av andra barn.  Examensarbetets teoretiska utgÄngspunkt har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÀr forskningsintresset riktas mot hur barns vardagsliv ter sig, och i detta fall med sökarljuset styrt mot förskolebarnens gemensamma lekar. William Corsaros teori om kamratkultur och tilltrÀdesstrategier gör det möjligt att förstÄ hur barn tillsammans med andra barn konstruerar tilltrÀden nÀr de vill bli delaktiga i lek i förskolan.I undersökningen ingÄr elva barn mellan tvÄ och tre Är och dessa barn observeras i sin naturliga förskolemiljö, dÀr ett etnografiskt inspirerat tillvÀgagÄngssÀtt nyttjas. Datamaterialet analyseras sÄledes utifrÄn ett etnografiskt tolkningsförfarande med Corsaros tilltrÀdesstrategier som grund. De insamlade observationerna bearbetas och analyseras i tre olika steg ? dessa tre faser integreras under hela forskningsproceduren.Resultatet visar att barn i tvÄ och tre-ÄrsÄldern, i likhet med Àldre förskolebarn, anvÀnder sig av strategier för att vinna tilltrÀde till pÄgÄende lekar.

BAKGRUND: Begreppet lek Àr ett vÀldigt stort omrÄde och vi har dÀrför valt att begrÀnsaoss till lÄtsasleken och barns samspel inom lekarna. Inom lekgrupper finns ofta nÄgon form av makt och utanförskap sÄ dÀrför gÄr vi nÀrmare in pÄ Àmnet i bakgrunden. I detta kapitel redogör vi Àven för den tidigare forskning som gjorts inom Àmnena lÄtsasleken och samspel inom leken. I den teoretiska ramen valdes Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori som tar upp hur social interaktion bidrar till barns lÀrande och utveckling.SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka hur barnen samspelar med varandra i situationer av lÄtsasleken pÄ förskolan.METOD: VÄr forskningsmetod bestÄr av observationer som vi har utfört pÄ tvÄ olikaförskolor. Vi har observerat 26 barn sammanlagt.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Hur arbetar regissörer och dramapedagoger med barn med ?personregi? - alltsÄ med feedbacken som hjÀlper till att ett barn hittar ett uttryckssÀtt som Àr trovÀrdigt, ett sÀtt att spela som Àr livligt. Hur gör man och varför? Vad Àr det för en typ av handling, interaktion? Syftet med arbetet Àr att förstÄ och tydliggöra en ganska dold och mystisk verksamhet; att inspirera alla intresserade till utvecklat egen verksamhet; att lyfta fram en interaktion dÀr barnen blir hjÀlpt till och vÀrdesatt i deras spontana tillvaro.Arbetets metodik Àr inspirerad av ?grundad teori? och nÀrmar sig den konkreta sociala interaktionen genom att föra öppen strukturerade samtal med regissörer och dramapedagoger som Àr verksamma i stora mest kommunala barn/ungdomsteater: VÄr Teater/Kulturskolan, Enskedespelet, Sagateatern Lidingö, Ung teater TÀby, Skara Skolscen samt Stockholms Stadsteater och Dramaten. UtifrÄn det material föreslÄs en systematisering av de olika metoder hur man arbetar som regissör med just personregi.

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

I mÄnga utvecklingslÀnder finns en begrÀnsad tillgÄng pÄ utvecklade AKK-system (Alant, 1999) och ofta Àven en okunskap kring möjligheterna att arbeta med kommunikationsproblem (Marshall, 1997). I föreliggande studie genomförs intervention i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för tvÄ deltagare med cerebral pares pÄ ett dagcenter i Kilimanjaroregionen, Tanzania. Syftet i föreliggande interventionsstudie Àr att genom intervention studera och utveckla de i mÀtsituationerna responsiva talakterna att pÄkalla uppmÀrksamhet för att inleda interaktion, acceptera och avfÀrda samt upprÀtthÄlla och avsluta interaktion. Detta sker med hjÀlp av begreppen ja och nej för att acceptera och avfÀrda, liksom mer och mindre för att upprÀtthÄlla och avsluta interaktion. Studien följer en single subjekt design och insatsen utgörs av tvÄ interventionsperioder, bestÄende av direkt intervention med deltagarna samt utbildning och fortlöpande handledning av personal.

IT-stödd distansutbildning vid svenska universitet och högskolor Àr en allt vanligare utbildningsform. Denna kvalitativa studie söker studenters erfarenheter av lÀrande pÄ LUMA-GIS: MastersŽProgramme In Geopgraphical Information Systems (GIS) vid Lunds universitet. Det Àr en helt nÀtbaserad utbildning som Àr designad att vara flexibel vad gÀller studietakt, innehÄll, material och arbetsformer och studenterna vÀljer sjÀlva om och pÄ vilket sÀtt de kommunicerar och interagerar med andra studenter och lÀrare i kursens diskussionsforum online. Studien Àr empirisk och har en fenomenografisk ansats. Den syftar till att förstÄ och beskriva variationen i upplevelser av och perspektiv pÄ lÀrande och interaktion i online forum.

The work aims to problemize and increase the understanding for the new labour market's flexible organising. By using Elias and Scotson's theory, the new organisational form of hiring doctors in healthcare will exemplify the developments taking place with many temporary jobs and how it affects the intrinsic structure of a work to be studied. The essay will focus on examining how the interaction affected between established nurses and new temporary doctors given the new form. How the interaction of the recently established group possesses a higher social-, economic- and cultural capital than the already established working group? The method is a qualitative study with three long and deep semi-structured interviews.